Många industriella funktioner är beroende av navigering, helt bortsett från bilisternas navigering för fritidsbruk. Räddningstjänsterna är intresserade av absolut positionering av polisbilar och ambulanser för att snabbare hitta fram till bränder eller brottsplatser. De stora speditionsbolagen vill både kunna hjälpa sina chaufförer och hålla reda på var flottan befinner sig. Det senare är inte minst viktigt i en kapningssituation (fleet management).



Galileosatellit nummer 1, alltså GIOVE-A på toppen av en Sojuz-raket vid Baikonur-fältet i Kazakstan, redo att ta sin plats i rymden. Foto ESA.


EU kände att man behövde ett eget, civilt satellitnavigeringssystem som alternativ till det amerikanska militära gps. USA har i olika omgångar minskat noggrannheten hos gps-systemet genom att kryptera de sista decimalerna i positionsdata.


Utbyggnad ska ge USA-oberoende

---

EU anser inte att den europeiska industrin ska behöva drabbas av amerikanska försvarets nycker, för att kanske en dag stå helt utan positionering om USA så beslutar. Galileo ska i stället kunna varna användarna om något inträffar som minskar noggrannheten.

Namnet syftar förstås på den italienske vetenskapsmannen Galileo Galilei (1564–1642) som bevisade Kopernikus idéer om att solen är centrum i solsystemet genom att uppfinna teleskopet. I en berömd rättegång 1633 fick han inför inkvisitionen ta tillbaka sina utsagor och gå med på att jorden var universums centrum.

Först år 1992 medgav påven Johannes Paulus II att domslutet var fel. Alldeles nyligen ändrade dock den nya påven Benedict XVI beslutet och sa att domslutet var rättvist. Det är till att vara framåt.



Alla vet hur en modern gps-mottagare ser ut. Så här ser ryska försvarets apparater ut. Förmodligen kan den köras över med stridsvagn.


Galileo är pan-europeiskt. Alla de stora leverantörerna är med, som till exempel Inmarsat, Ericsson, Alcatel, Cap Gemini, Thales med flera. För första gången används en vätemaser som tidsreferens, vilket ökar tidsnoggrannheten ungefär hundra gånger jämfört med gps-systemets cesiumklocka.


Många fördelar jämfört med gps

---

Precis som ryska Glonass är satelliterna försedda med ett kubhörnsprisma så att man kan mäta avståndet till dem med laser på ett par centimeter när, något som gps inte har.

Galileo är sant civilt även om det ska finnas ett militärt läge med krypterad och störsäkrad signal. Systemet har flera noggrannheter. I det ”kritiska läget” är noggrannheten tillräcklig för mycket viktiga processer, som att till exempel landa ett flygplan automatiskt. Det finns en returkanal som ska användas för nödanrop, varefter satelliten ska kunna meddela att anropet förts vidare till räddningstjänsten.



De olika satelliterna känns igen på sina antenntyper. ESA:s konstnär tänker sig att Galileosatelliterna ser ut som ovan i rymden. Den plana antennmatrisen vänder emot oss. Amerikanska gps har en annan antenntyp än de övriga för distribution mot jorden, en matris av spiralantenner. Den vita koniska spiralantennen med svart spiral på Glonass-satelliten (kommandolänken) är kännetecknande för rysk rymdteknik.


Gps-systemet har nu cirka 30 år på nacken, medan Galileo-utvecklingen började så sent som 1998. Mycket nytt har alltså inträffat på systemsidan sedan gps lades fast.


Ursäkta, vad är klockan?

---

Vad klockan är, är en fråga som satelliterna kan besvara med inte mer än ett par nanosekunders fel per dag. Alla system i drift lämnar realtid och de flesta mottagare klarar både gps och Glonass för ökad säkerhet. När Galileo kommer i drift kommer tidsreferensen att bli hundrafalt bättre. Kombinationsmottagare kommer säkerligen att bli vanliga.

Garmins mottagare i serien GPS 10 – GPS 18 är exempel på moderna gps-mottagare med tidsutgång. Beagle Software säljer ett så kallat Star Card, ett pci-kort att sätta i pc:n som tar signal från mottagaren och kan mata ut den på nätverket, eller gå som rtc service under Windows.



Här ligger Galileosatelliten GIOVE-B (nummer 2 av de 30) i ett EMC-testrum och väntar på uppskjutning. Rundlarna som vänder hitåt är de fasstyrda antennerna. Foto: ESA.


Frågan är om man i normalfallet behöver detta i och med att det numera finns tillförlitliga, fria atomklockebaserade tidstjänster på internet via NNTP.


Systemen i USA, Ryssland och Kina

---

Det finns en handfull satellitnavigationssystem i drift och ännu flera tilläggssystem (augmentation) som ökar noggrannheten. Här är de vanligaste:

• Gps (eller egentligen navstar gps, navigation satellite time and ranging global positioning system), det amerikanska systemet.

• Glonass (globalnaya navigatsionnaya sputnikovaya sistema) skapades ungefär samtidigt med gps, för att Sovjet skulle ha något att skicka kryssningsrobotar med. På grund av Sovjets sammanbrott och den usla ekonomin har Glonass blivit av med många, alltför kortlivade (3,5 år) satelliter.

• Compass, eller Beidou på kinesiska, är ett kinesiskt militärt system under utveckling som delvis ska täcka Galileos och gps radiofrekvenser och därför antas bli kompatibelt. Systemet ska ha både en civil kanal med cirka tio meters noggrannhet och en militär med högre upplösning. Driften ska börja med fem satelliter 2008.

Vi kommer inte att lida brist på tid framöver. Den saken är säker!



Världens navigationssystem i jämförelse


* Inklinationen är den latitud där satelliten vänder, alltså så nära norr den kommer. Över denna latitud kommer man inte att kunna se en satellit rakt upp, vilket minskar noggrannheten.



Alla navigationssatelliter ligger i ett tunt lager nära 20000 kilometer över markytan.



» Så går du vidare

» Insidertidningen för satellitnavigering: www.insidegnss.com
» Massor att grotta i: gpsworld.com
» Garmin: www.garmin.com
» Beagle: www.beaglesoft.com
» Bra sökargument i Google: ”gps glonass galileo accuracy inclination