Kristinehamn vid norra Vänern ligger mitt i ett moln av Linuxsugna kommuner. Vi tog oss dit för att kika in i deras serverrum, och träffar Harry Enbom, som är IT-chef för Kristinehamns och Storfors kommuner.

– Vi har sett ljuset. När jag började inom IT-området 1984 var jag en förkämpe för Unix med terminaler och man kan säga att den satsning vi gör i dag med tunna klienter är samma sak. Det är bara applikationerna som skiljer. Cirkeln är sluten.

Kommunen jobbar mycket med Novell och när det företaget nu gör en storsatsning på Linux följer Kristinehamn med. Groupwiseplattformen är redan flyttad och målet är att alla Netware-produkter, som Edirectory och Zenworks, ska ha flyttats till Linux i slutet av februari.

– Vi har mycket Linuxkompetens och det finns ett stort intresse inom organisationen. Här i Värmland kommer säkerligen sex till sju kommuner att göra samma vägval, medan andra sneglar åt ett ”annat” håll. Det viktiga för oss är att beslutet är politiskt förankrat så att det inte kan vändas över ända i morgon.


Det här är den nya helvirtuella typen av datordrift. Servrarna till vänster är de sex VMware-maskinerna. De innehåller hela kommunens administrativa serverpark. Ovanpå dem, SAN-diskarna och SAN-controllern allra överst. Stapeln till höger är Thinlinc-klustret för skolmiljön. Det exekverar även de Linux- och Windows-program som distribueras till de tunna klienterna. Miljön är helt renskalad! Inte undra på att Harry Enbom ser glad ut.

Satsar på tunna klienter


– Du är väl ute efter att spara pengar både på tunna klienter och Linux?

– Visst. Den stora besparingen har varit att satsa på tunna klienter i stället för på persondatorer. Vi har drygt 2 000 arbetsplatser och kan spara stora pengar på maskinvara och el, och ur administrationssynpunkt. Många kommunala tillämpningar finns i dag på webben, vilket är ytterligare ett lyft för de tunna klienterna.

– Målet är att byta ut 70 till 80 procent av våra maskiner till tunna, vilket förväntas ge en besparing på 2000 kronor per arbetsplats i förenklad administration och underhåll. Dessutom räknar vi med fyra års avskrivningstid och en tunn klient kan eventuellt leva mycket längre för att den inte blir så varm, säger Harry Enbom.

Jämfört med en medelförbrukning på 94 watt för den typ av pc som används i Kristinehamn är de 8,5 watt som de tunna klienterna drar en astronomisk vinst bara på elräkningen. Skillnaden för en arbetsstation är cirka 100 kilowattimmar per år och för 1600 arbetsstationer blir det cirka 236.000 kronor per år.

– Inklusive allt räknar vi med att vinna 2,6 miljoner per år på bara tunna klienter. Att dessutom slippa betala licenser för Microsoft Office ger oss 500.000 kronor per år, och lika mycket vinner vi på att göra oss av med Windows. I en sidoaffär har vi samordnat IP-telefonisystemen och räknar med en totalvinst på fyra miljoner kronor per år.

Det är något att bita i för en liten kommun med 24000 invånare. Därtill kommer den energivinst man gör på att inte behöva fläkta ut de 85,5 watten.



Kristinehamns nät består av två delar, utbildningsnätet som servar skolorna och det administrativa nätet som servar kommunens övriga funktioner, som de kommunanställda, omvårdnaden, ja, resten.

Thinlinc-servrarna distribuerar linuxarbetsytor till skolorna och fyller dem med linuxapplikationer. Skolorna får sina hemkataloger från SANet, utdelade av NetWare 6.5 i sin virtualiserade form. De kommunala applikationerna är också virtualiserade, för närvarande för det mesta under Windows men på väg mot Linux, förutom de som redan är webbaserade. Några virtuella webbservrar körs direkt mot DMZ, nämligen de externa webbarna som kristinehamn.se m fl.

– Det är inte bara okunskap och rädsla i kommunernas IT-ledning som har hållit övergången tillbaka?

– Vi är väldigt mycket styrda av våra externa leverantörer och de stora kommunerna följer slaviskt Microsoft. Verksamhetssystemen är ofta integrerade med MS Office, vilket försvårar ett byte, säger Harry Enbom.

80 procent av alla svenska kommuner kör eller har kört Novell Netware och när nu Netware ersätts av en Linux-plattform kan man resonera på två sätt. Antingen migrera den rakaste vägen till Linux och ta kostnaden för att utbilda sina tekniker på ännu ett operativsystem, eller överge alltihop och gå helt och hållet till Windows.

Det är då man måste ha eldsjälar bland personalen och dessutom se det strategiskt för att våga välja en annan väg.


Här sitter en leende Novellanhängare.


Virtuellt i fem år


– Vi har haft vår miljö virtualiserad sedan fem år och många väljer Vmware i dag. Väljer man det har man Linux i organisationen vare sig man vill eller ej. Dessutom finns Linux i många andra system som till exempel inbäddade program. Många brandväggar drivs numera med Linux, säger Harry Enbom.



Visst kan man köpa speciallister för elfördelning i rackskåpen från skåptillverkaren, men det här hemmabygget fungerar lika bra. Vi ser baksidan av Thinlic-klustret.

Stötesten äntligen borta


– Men alla farhågor om att det skulle vara så svårt att byta till Openoffice verkar vara undanröjda? Det blev ingen inlärningströskel? Filformaten är ju kompatibla och numera kan man också konvertera Word och Excelmakron.

– Precis. Men motståndet mot Openoffice är djupt rotat, till exempel bland lärare, helt i onödan, så det är kanske inte den produkt man ska byta först. Gör i stället som vi och byt motorerna i serverhallarna och ta Linux på skrivborden som steg två. Och ta Openoffice sist, som en trestegsraket.

– Här i Värmland kommer vi att bilda ett nationellt kompetenscentrum för öppna program och öppna standarder under 2008 tillsammans med Kommunförbundet och kommuner som Osby, Eslöv, Värmdö, Motala, Örnsköldsvik med flera, som kan göra oss till en Open Source-region.

Openoffice i skolan


– Vi har försökt minimera antalet tillämpningar i skolan till ett sextiotal och håller man sig inom dessa står IT-avdelningen för kostnaden. Vi har sett till att de sextio utvalda fungerar i miljön med tunna klienter, även om vissa av dem fortfarande måste köras i Windowsmiljö via Terminal Server, säger Harry Enbom.

Övergången till Openoffice fungerade ganska bra i grundskolan, men en gymnasieskola har haft invändningar.

– Allt är inte solsken. Ännu finns till exempel inget svenskt undervisningsmateriel till Openoffice anpassat för skolbruk [feb 2008], vilket kan ge lärarna vatten på sin kvarn. Sådant måste vi ta fram.

Openoffice 2.3 innebar en massa fixar – en bättre ordlista, flera filformat med mera – och just den Windowsversionen finns inte på svenska. Nu kommer 2.4 på svenska, så förlusten är kanske inte så svår.

– Jag upplever att Openoffice kommer att bli ett väldigt starkt alternativ framöver, framför allt jämfört med MS Office 2007 som är helt omgjort och kräver en hel del utbildningsinsatser. Ibland sägs det att har man bara Microsoft behövs ingen utbildning, men det är inte helt sant.

Multimedia lämpar sig fortfarande inte riktigt för tunna klienter, inte heller tungt grafiskt arbete. Därför kommer skolorna att ha kvar några multimediearbetsstationer.


»
Så bygger systemavdelningen upp klienternas skrivbord





Linux i skolan. En arbetsyta så som den ser ut på en tunn klient i en skola i Kristinehamn.



Skolsystemet är starkt nog att hantera strömmande media.



Arbetsytan för skolorna konfigureras hårt av systemavdelningen. Här är Thinlinc-systemet som används för att bygga programmenyerna med. Man kan ange exakt vilka program som får köras och var de ska ligga i menyerna.



Statussidan för Thinlinc-klustret för skolorna. En server är nere så de övriga sju får ta hand om 140 användare.



Den nya generationen kommunala administrationsprogram är webbaserade och återfinns på intranätet. Det övervinner det gamla Windows-hindret.

Den nya datordriften


Programmen distribueras på det sätt som passar mottagarna bäst. Skolorna får Linuxdesktop rakt av, medan de administrativa arbetsplatserna får en Windowsdesktop för att inte övergången ska bli för häftig. Många av de kommunala verksamhetssystemen har sedan länge varit webbaserade. Allt detta passar utmärkt för tunna klienter.

– Även här krockar vi ibland med Microsoft. Många webbapplikationer är anpassade för Internet Explorer, i varje fall på papperet, men till 99 procent fungerar det ändå med Firefox, säger Harry Enbom.

– Vid nya upphandlingar ser vi gärna open source-alternativ och berättar om vilka plattformar och webbläsare vi har.

En ny sorts IT-drift håller på att växa fram, som skiljer sig från allt annat vi har sett tidigare. Mängden maskinvara tillåts inte längre växa fritt, i stället virtualiseras servrarna, antalet operativsystem sjunker, och dras mot Linux.



Kommunikationsrummet som kopplar ut allt data till kommunens funktioner, skolor, vårdcentraler och så vidare.

80 procent virtuellt


Kristinehamns kommun driftar i dag cirka 80 procent av servrarna i virtuell miljö. Målet är att huvuddelen av servertjänsterna ska vara virtuella. Undantag från detta är vissa servrar för IP-telefoni samt de servrar som är front-end-servrar mot de tunna klienterna där man utnyttjar bladservrar från IBM. Ett åttiotal virtuella servrar driver omkring inne på hypervisorn i de sex IBM-servrar som utgör hela applikationsserverparken.

Vägen dit har inte varit helt smärtfri. Vmware 2.5 hade till exempel väldiga problem med Lotus java-hantering men i dag är man helt nöjda med version 3.5. Bortsett från ett fåtal specialiserade program kommer det att rulla på mot 100 procent virtualisering.

– Jag känner att vår Vmware-satsning är glasklar. Dessutom är den en kioskvältare ute bland andra kommuner. Många var rädda för kostnaden, men det har minskat. Totalt sett, även med begrepp som grön it.



Alla externa sökningar på kristinehamn.se sköts av denna Google mini, google-in-a-box.

Efterlyser samarbete


– Hur ska ni gå vidare? Flera pingviner?

– Målet är klart utstakat: att använda open source där det är möjligt. Vi vet att vi kommer att tvingas ha ett antal Windowstillämpningar igång under många år framöver. Vi har inte tagit beslutet att börja med Linux på skrivborden rakt igenom hela maskinparken, även på bärbara, utan har skjutit detta på framtiden, säger Harry Enbom.

– Man skulle kunna tänka sig att virtualisera arbetsstationerna och ha både Windows och Linux på skrivborden, så folk får tid att lära sig. Det kan finnas både fördelar och nackdelar med det.

– Om vi bara kunde få alla nya kommunala program i Linux skulle det vara ett jättesteg framåt. Jag anser att kommunerna måste kunna sluta sig samman och kräva detta. Det är viktigt att vi inte sitter och gör det här var och en för sig utan att vi samarbetar och samlar våra krafter, avslutar Harry Enbom.



Harry Enboms liv har förenklats betydligt av såna här bebisar.

» 6 anledningar till att Kristinehamn är föregångare


» 80 procent av servermiljön är virtuell. Vmware har använts sedan 2002.
» Avsikten är att ligga på ett 80/20-förhållande med tunna klienter i skolor och kommunal administration.
» De tunna klienterna förses med program från Thinlic som exekveras på Linux. Filsystemet tillhandahålls av virtualiserat Novell Suse-Linux.
» Cendio är ett svenskt företag och de lyssnar på kunderna.
» De ekonomiska vinsterna är reella, faktiska och beräkningsbara. Fyra miljoner kronor per år är inte fy skam.
» Open Office gled in i grundskolan utan problem. Inlärningströskeln uteblev.

» Så går du vidare


» Kristinehamns kommun: www.kristinehamn.se
»
Cendio som utvecklat Thinlinc: www.cendio.se
»
Kommunförbundet: www.skl.se

Läs fler reportage av Jörgen Städje!