Dotcomföretagen lanserade visserligen grafiskt snygga sajter men de floppade ganska snabbt eftersom de inte hade en fungerande logistik. För det gamla postorderföretaget Clas Ohlson var det precis tvärtom. Företaget lanserade sin första webbsajt 1996, men den var verkligen inget att skryta med.

– På sajten fanns i princip bara ett elektroniskt orderformulär där kunderna fick fylla i artikelnummer. Några produktbilder fanns det inte heller. Vårt starka kort har varit logistiken som är a och o för distanshandel, säger it-chefen Magnus Söderberg.

Clas Ohlson har ett brett sortiment med allt från  trädgårdsredskap till datorkomponenter Tack vare att företaget startade som ett postorderföretag redan 1918 har det haft gott om tid på sig att bygga upp omfattande logistiklösningar. Några år efter starten öppnades en Clas Ohlson-butik i Insjön i Dalarna och produktkatalogen blev med åren allt tjockare.

– Ytterligare en stor fördel med att ha logistiken klar när webben kom var att vi hade en rejäl kundstock. Steget från katalogbeställning till webborder är inte långt.

En annan viktig del i logistikflödet är också att kunna hantera returer, något som många e-handlare med svaga logistiklösningar ofta är dåliga på.

 

 

År 1999 var det dags att lägga den första sajten i malpåse. Tiden var mogen för att sjösätta en riktig internetbutik. E-butiken fick hela Clas Ohlson-sortimentet med bilder och produktinformation. Den nya nätbutiken blev integrerad mot affärssystemet och hade såväl en sökmotor som olika betallösningar.

– I och med att vi hade alla data från den tryckta katalogen, både texter och bilder, var det bara att tanka in dem i webbens bakomliggande databaser, säger Magnus Söderberg.

Ny sajt för två år sedan

---

Med tiden fick företaget kapacitetsproblem i takt med att antalet besökare ökade. För två år sedan lanserades en ny internetbutik. Utseendemässigt blev det bland annat fler bilder för att få färg och form samt vassare menyer. Hela plattformen byttes till Wipcore Enova.

– En stor fördel med Wipcore Enova är att den är mer flexibel. Den är också lätt att skala upp driftsmässigt. Det innebär att vi kan lägga till fler servrar när lasten ökar men också lägga till fler sajter vid behov, säger MagnusSöderberg.

Parallellt har logistiksystemen utvecklats rejält. Antalet fysiska butiker har blivit 83 stycken.

– Drygt 70 procent av våra distansorder kommer från  internetbutiken som genererade drygt 85 miljoner kronor i fjol. Internethandeln ökar medan klassiska postorder och telefonbeställningar minskar eller är oförändrade.


Fyller på från kranlagret

---

För att klara den ökade försäljningen krävs ett rejält logistiksystem som i sin tur är integrerat med Clas Ohlsons it-system. När en order läggs i internetbutiken landar den automatiskt i ett affärssystem. Därefter skickas den till avdelningen för postorderleveranser, som är en del av ett större centrallager. Ordern plockas ihop och en statusrapport genereras som även internetkunden kan ta del av. När artiklar på hyllorna börjar ta slut fylls de på från kranlagret.

 

"70 procent av våra distansorder kommer från internetbutiken."

Lagret är helautomatiskt och kranarna är nästan oavbrutet i rörelse. I det jättelika kranlagret med 30 meter upp till tak finns 54 000 pallplatser. Alla 15 000 varor som finns i lagret omsätts oftare än varannan månad.

– I fjol transporterades drygt 160 000 pallar i lastbilar till butikerna i Sverige, Norge och Finland. Därtill hade vi omkring 200 000 försändelser till postorderkunder inklusive internetorder, säger Magnus Söderberg.


Tre integrerade system

---

Förutom internetbutiken med dess bakomliggande it-infrastruktur lyfter Magnus Söderberg fram tre andra kritiska system som it-avdelningen ansvarar för. It-systemen är  ryggraden för att kunna effektivisera hanteringen av både varor och information. De tre systemen är helt integrerade med varandra.

Det första systemet är ett centralt affärssystem med gemensam databas och där finns all information som rör till exempel artiklar, kunder och leverantörer. Det andra är ett butiksdatasystem. Där finns uppgifter som rör  informationsflödet inom en butik, och till och från butiken.

Till varje butikssystem är även ett kassasystem kopplat som hanterar försäljningstransaktioner i respektive butik. Kassasystemet kommunicerar löpande med butiks- och centralsystemet, men kan också arbeta vidare om  kommunikationen med de andra systemen skulle avbrytas.

– Alla produkter i de fysiska butikerna är märkta med en streckkod. När kunderna betalar varorna i kassan sker det en automatisk beställning i det centrala affärssystemet. Leveranser från centrallagret till butiken går efterföljande dag.


Beställningar varje natt

---

Affärssystemet skickar beställningar varje natt till distributionscentret. Kranarna hämtar sedan automatiskt de pallar med produkter som respektive butik behöver. Det antal som behövs plockas av pallarna och läggs på ett transportband som går till en sorteringsavdelning. Innan godset lastas på lastbilar avläses varorna med handdatorer för att identifiera innehållet på varje pall för spårbarhet.

Även om de fysiska butikerna står för den i särklass största delen av försäljningen ska näthandeln öka ännu mer. Magnus Söderberg menar dock att det inte är något självändamål att folk ska handla i internetbutiken.

– Vi ser även internetbutiken som ett bra komplement till butikerna. Vi ska utveckla en lösning där man inför ett butiksbesök först ska kunna göra en enkel inköpslista i internetbutiken, skriva ut listan och ta med den för att enklare kunna handla i butiken.

Vassare sökmotor och enklare navigering finns också på agendan. Magnus Söderberg lyfter även fram att it-säkerheten är högt prioriterad. För att undvika långa driftstörningar i  e-butiken och övriga system är alla system dubblerade. Varje natt genomförs även säkerhetskopiering av samtliga system och transaktioner.