Telefonväxeln Asterisk är en av de stora framgångssagorna för lösningar byggda på öppen källkod. Ursprungligen utvecklades Asterisk av Digiums grundare Mark Spencer när han upptäckte att den telefonväxel han ville köpa skulle kosta 10 000 dollar. I stället började han ta fram en egen lösning som ett hobbyprojekt. Mot slutet av 2001 började Digium sälja linjekort till Asterisk och snöbollen var satt i rullning. Våren 2008 firade Digium att företaget hade sålt fyra miljoner portar för anslutning av Asteriskväxlar till telenätet.

Med hjälp av en armé av utvecklare runt om i världen har Asterisk på några år utvecklats från ett hobbyprojekt till en ip-baserad växellösning som används av allt från privatpersoner till multinationella företag. Nu är det en etablerad konkurrent till traditionella telefonväxlar. Med över två miljoner användare och mer än 1 000 nya nedladdningar av programmet varje dag visar Asterisk att öppen källkod kan vara ett konkurrenskraftigt alternativ på ett område som tidigare har varit mycket slutet.

Vem behöver Asterisk?

Asterisk kan vara ett intressant alternativ för i princip alla som har behov av telefoni. Genom att programmet är öppen källkod finns det i mängder av varianter som vänder sig till olika kunder. Det spänner från tekniska experter, som vill bygga en egen företagsväxel från ax till limpa med full detaljkontroll, till den som är totalt ointresserad av tekniken och väljer en centrex-lösning där en operatör driver växeln och skickar ut färdigkonfigurerade ip-telefoner.

Digium levererar flera varianter av Asterisk. Grunden är källkodsvarianten, som är till för den tekniskt kunnige som vill kompilera själv. Business Edition är en binär programversion med full support, Asterisk Appliance är en nyckelfärdig växel med hårdvara och program, Asterisknow är en gratis programversion för mindre och medelstora företag och Switchwox är en kommersiell variant för samma målgrupp. Dessutom ingår Asterisk i många Linuxdistributioner och det finns ett otal olika varianter av Asterisk som satts samman av fristående företag, ofta i kombination med annan hårdvara eller program.

Vill satsa på ip-telefoni

I vårt exempel tänker vi oss ett mindre eller medelstort företag med god datorkompetens. Personalen klarar själv att installera hårdvara och program, men är inte experter på programmering och Linux. Den gamla telefonväxeln är dyr att uppgradera och företaget behöver fler linjer och vill kunna ringa billigt med ip-telefoni. Dessutom vill man gärna kunna använda persondatorerna som telefoner och kanske börjar man fundera på mer avancerad integration av telefonin med andra funktioner.

Två varianter av Asterisk är väl lämpade för denna typ av företag: Asterisknow från Digium och Trixbox CE från Fonality. Vi testade Asterisknow, men kunde snabbt konstatera att den senaste versionen var dåligt uppdaterad, hade flera problem med det grafiska gränssnittet och krävde en hel del manuell konfiguration för att fungera bra. Därför valde vi i stället att gå vidare med Trixbox, som använder gränssnittet Freepbx. Det fungerade betydligt bättre.

Installera Trixbox

Grundinstallationen av Trixbox är mycket enkel. Se till att du har en dator som fyller hårdvarukraven, sätt i eventuella linjekort och ladda hem och bränn iso-filen till en cd-skiva. Starta växeldatorn från skivan, tryck Enter för att påbörja en standardinstallation och välj tangentbord, tidszon samt root-lösenord. Efter 15 till 45 minuter är installationen klar och datorn matar ut cd-skivan och startar om. Observera att alla diskar i datorn kommer att formateras vid installationen.

När datorn startat om loggar du in med id root och det lösenord du angav vid installationen. Har allt fungerat kommer det upp en välkomsttext där det står vilken ip-adress du använder för att logga in på administrationsgränssnittet. I vårt fall var det adressen 192.168.0.26, som växeln hade fått från vår dhcp-server. Vi rekommenderar att du konfigurerar din dhcp-server att alltid ge växeldatorn samma ip-adress, vilket gör att du slipper att ändra nätverkskonfigurationen manuellt på själva växeldatorn. Kan du inte ändra i dhcp-servern går det att ange en fast ip-adress i växeln med i första hand administrationsgränssnittet eller, om det inte är åtkomligt, med kommandot Netconfig.

All vidare administration görs nu från en vanlig arbetsplats och växeln kan placeras i exempelvis ett serverrum eller apparatskåp.

Vi startar Firefox och matar in adressen till växeln. Vi kommer då till välkomstskärmen i användarläge. För att växla till administrationsläge klickar vi på länken switch bredvid texten User mode uppe till höger på sidan. Inloggning till administrationsläget görs initialt med användare maint och lösenordet password.

Svenska landsinställningar

Det finns ett flertal inställningar i en telefonväxel som bör anpassas efter svenska förhållanden, exempelvis ringtoner, linjeinställningar och språk för ljudmeddelanden. Installationsprogrammet för Trixbox gör inte det automatiskt, så det är det första du behöver fixa till efter installationen.

Första inställningen görs med menyvalet PBX-PBX Settings-General Settings. Rulla ned på sidan tills du ser valet Country Indications och ändra till Sweden. Passa på att ändra inställningen Allow Anonymous Inbound SIP Calls till yes så att det går att ringa in till växeln från internet. Klicka därefter på knappen Submit Changes. Dina ändringar är nu sparade, men de aktiveras inte förrän du klickar på knappen Apply Configuration Changes på sidans övre högra hörn. Det gäller genomgående i Trixbox, om du tycker att det inte händer något trots att du har gjort förändringar är det oftast detta steg du har glömt.




Några svenska ljudfiler följer inte med Trixbox, men du kan ladda hem dem från www.danielnylander.se/asterisk/asterisk-prompt-se_1.045-orig.tar.gz. Packa upp arkivet på din lokala dator och för över dem till katalogen /var/lib/asterisk/sounds. För att växeln ska veta att de svenska ljuden ska användas måste raden language=se finnas i en konfigurationsfil per kanal. I vårt exempel innebär det filerna sip_custom.conf, iax_custom.conf och zapata.conf. De två förstnämnda är tomma från start, så där är det bara att lägga in denna text. I zapata.conf ska det bara finnas en rad som börjar med language= och den ska ligga under avsnittet [channels]. Du redigerar filerna via menyn PBX-Config File Editor.



Slutligen behöver vi konfigurera vårt Tdm400p-linjekort, något vi gör från ett terminalfönster genom att ge följande kommandon:

setup-pstn

shutdown –r now

genzaptelconf –v –c se

shutdown-r now

Har du ett annat linjekort kan du behöva modifiera kommandona enligt tillverkarens anvisningar. Efter varje shutdown-kommando startas växeln om. När det är klart för andra gången är växeln anpassad till svenska förhållanden och det är dags att börja konfigurera linjer och anknytningar med mera.

Första anknytningarna

Första anknytningen fixar du genom att välja PBX-PBX Settings i menyn och sedan göra följande:

Klicka på knappen Extensions.

Välj Generic SIP Device och klicka Submit.

Fyll i anknytningsnummer 1001 i fälten User Extension, Display Name och Secret.

Klicka Submit.

Samma steg upprepas även för anknytningarna 1002, 1003 och 1004. Nu har vi fyra anknytningar som det går att knyta sip-telefoner till.


Installera en programtelefon, exempelvis Zoiper, på några datorer och konfigurera den med växelns ip-adress och anknytningsuppgifterna. Därefter är det klart för att börja ringa mellan datorerna.

Testa också att ringa något annat nummer som inte finns upplagt i växeln. Får du ett meddelande på svenska om att samtalet inte kan kopplas har du även lyckats med svenska ljudfiler och landsinställningar.

Nästa steg

Nu har vi en telefonväxel med fyra anknytningar som vi kan ringa mellan, men fortfarande återstår en del jobb innan vi kan ringa resten av världen.

Hur det går till visar vi i nästa artikel i denna serie om två delar. Då ska vi också titta på hur vi kan koppla ihop vår telefonväxel med Skypes nätverk och hur några av växelns finesser kan användas.