Index A-Z
Nyhetsbrev
RSS
Av
Under andra halvan av 1990-talet utkämpades det första riktiga webbläsarkriget. Microsofts Internet Explorer utmanade och vann över den då regerande jätten Netscape Navigator.
I dag är webbläsarna som jagar Internet Explorer många, välrustade och duktiga på att snabbt anpassa sig till nya förhållanden. Det finns en webbläsare för varje ändamål och så gott som samtliga kan laddas hem fritt av alla.
Tuffa utmanare. Explorer och Firefox dominerar, men jagas av många små.
Ger en rikare webb
Konkurrensen mellan webbläsarna gynnar användare, utvecklare och it-avdelningar, som får mer avancerade produkter att välja och vraka mellan.
– Tävlandet mellan webbläsarutvecklarna gör att vi kan ta fram rikare tillämpningar på webben. Vi för även diskussioner om att på sikt överge specifika tillägg som Flash för att allt mer bygga innehållet med html och javascript, säger Frank Hoffsummer, utvecklingschef på SVT Interaktiv.
En av fördelarna är enligt Frank Hoffsummer att man inte låser sig vid tillägg som kanske inte fungerar på alla plattformar eller med alla webbläsare.
Men varför satsar företagen miljontals kronor på att utveckla webbläsare som sedan är gratis att använda? Många webbläsare är reklamfinansierade. Fler användare ger därför mer reklamintäkter, vilket är den främsta orsaken till att utvecklarna ständigt försöker hålla sin produkt uppdaterad.
Det handlar även om prestige, en bra och snabb webbläsare som används av många ger ett gott rykte. Det gör i sin tur att utvecklarens andra produkter uppmärksammas. Mozillas e-postklient Thunderbird är ett bra exempel på det. I samma fack hittar vi även de ideella utvecklarna som ofta ser vidareutveckling av ett program som en ren utmaning.
Ett stort företag som Microsoft vill att användarna i så stor utsträckning som möjligt håller sig till företagets produkter. Dels för att behålla kunder, dels för att det gynnar säkerhet och stabilitet när produkterna enkelt kan uppdateras centralt.
![]()
Fyra finansieringsmetoder
Det finns i huvudsak fyra typer av finansieringsmetoder för webbläsarna: del i en annan produkt, ideellt arbete, reklamfinansiering eller olika typer av samarbetsavtal.
Internet Explorer ingår som en komponent i Windows, vilket gör att användarna indirekt betalar för att använda den. Det är samtidigt en av få webbläsare som inte fungerar med några andra operativsystem. Apple gör likadant med Safari, som ingår i Mac OS X, även om läsaren numera även finns som gratisversion till Windows.
Firefox bygger på öppen källkod och utvecklas av ideella Mozilla Foundation. Föreningen har skapat Mozilla Corporation, som driver webbläsaren kommersiellt. Utöver donationer kommer intäkterna främst via webbläsarens inbyggda sökfält kopplat till Google. Överskottet återinvesteras i projektet.
Webbläsaren Konqueror, som ingår i skrivbordsmiljön KDE, är en av många baserad på öppen källkod som helt och hållet bygger på frivilligt arbete.
(* Under utveckling. ** Via KDE on Windows.)
![]()
Reklamfritt från version 8.5
Opera kostade länge pengar att använda, men var gratis om användaren stod ut med reklamfönster. 2005 blev den helt reklamfri (version 8.5) och användarna har ökat betydligt. Intäkterna kommer i dag från flera håll. En femtedel av företagets intäkter är sökrelaterade annonspengar, precis som för Firefox. Övriga pengar kommer från royalty- och partneravtal med olika tillverkare, som lägger in webbläsaren i exempelvis mobiler och spelkonsoler, samt support-, server- och utvecklingsavgifter.
Sökjätten Google finansierar sin webbläsare Chrome på samma sätt som sina andra projekt, genom intäkterna från omfattande annonsprogram.
På en tuff marknad gäller det att profilera sig tydligt. Firefox kom som en frisk fläkt vid en tidpunkt då Internet Explorer började se ut som det enda alternativet. Med sina många tillägg har Firefox numera en säker andraplats på marknaden. Opera finns för all möjlig hårdvara, Googles minimalistiska Chrome har nyligen fyllt ett år och Apples Safari ger Mac-känsla på Windowsplattformen.
Det finns även webbläsare som nischar sig för en användarskara, exempelvis Flock för användare som är en del av många sociala nätverk.
Skillnader finns
Vad skiljer då webbläsarna åt? Funktionsmässigt sneglar alla på konkurrensen för att inte hamna på efterkälken, men även för att särskilja sig från mängden. Det innebär en växlande kapplöpning utan slut. Många ser valet som en smakfråga, men det finns faktiskt en hel del olika funktioner att titta på.
Flikar är i dag standard för att hantera flera sidor, men ställer högre krav på stabilitet. Ett fel på en sida som får webbläsaren att krascha gör även att andra öppna sidor försvinner. Bra kraschåterställning är centralt i majoriteten av dagens webbläsare.
Google och Microsoft har redan tagit nästa steg genom att köra varje flik som en separat process. På så sätt påverkas endast den aktuella fliken om något inträffar. Det är även något som väntas komma i nästa Firefoxversion.
Fyra motorer ligger bakom
Presto, Trident, Webkit och Gecko är de fyra renderingsmotorer som de flesta webbläsare bygger på. Eftersom de använder samma motorer måste webbläsarna lyfta fram unika funktioner för att synas i mängden.
Internet Explorer 8 innebär högre säkerhet, bättre stöd för webbstandarder samt förbättrad hantering av rss, css och Ajax jämfört med tidigare versioner. Varje flik körs som en separat process och acceleratorer ger enkel tillgång till exempelvis översättningar via ett musklick.
Firefox har blivit populärt för sitt breda tilläggsutbud som tilltalar både utvecklare och slutanvändare. Version 3.5 innebär bättre prestanda, stöd för video och ljud i webbläsarfönstret utan tilläggsprogram samt positioneringsinformation.
Google Chrome utvecklas riktigt snabbt och lägger till nya funktioner i hög takt. Webbläsaren har ett minimalistiskt gränssnitt och hanterar nu även video och ljud. Flikarna körs som separata processer och resursanvändning för varje flik kan visas.
Opera klarar flest plattformar, webbstandarder och protokoll. Miniatyrbilder finns på flikarna och i ett särskilt turboläge komprimeras trafiken på serversidan innan den skickas till användaren. Dessutom har Opera både inbyggd bittorrent- och e-postklient samt synkroniserar alla bokmärken mellan datorer och enheter.
Startskärm med favoriter
Safari erbjuder bland annat möjligheten att grafiskt bläddra igenom historiken, som även är fullt sökbar. En särskild startskärm innehåller de mest välbesökta sidorna.
Konqueror fungerar även som ftp-klient, filhanterare och dokumentläsare samt kan konfigureras efter användarens behov. Webkit baserar sin kod på Konqueror.
Flock bygger på Firefox, men som sagt med fokus på social interaktion. Det görs genom automatisk anslutning till en mängd webbtjänster samtidigt, exempelvis Twitter och Facebook. Funktioner som rss, bloggverktyg, webbmejl och bilduppdateringstjänster är integrerade direkt i webbläsaren.
En annan intressant webbläsare, som ännu inte har lämnat betastadiet, är Stainless för Mac OS X. Förutom att hantera flikarna som separata processer klarar den parallella sessioner, vilket ger möjligheten att i olika flikar logga in med olika användaruppgifter på samma webbsida.
Javascript är hett
Kraven på dynamiska och anpassningsbara webbsidor har ökat de senaste åren, något som har givit javascript en central roll när det gäller webb 2.0-sidor som Facebook och Google Docs. En snabb motor för att hantera detta objektorienterade skriptspråk på klientsidan är därför viktigare än någonsin. Det finns flera javascriptmotorer på marknaden, som alla tolkar koden på sitt eget sätt.
Mozilla Firefox 3.5 använder den egenutvecklade motorn Tracemonkey. Googles motor i Chrome heter V8, medan Safari använder Squirrelfish Extreme. Opera arbetar i skrivande stund fortfarande med sin javascriptmotor Carakan, planerad att lanseras som en uppdatering till Opera 10.
Netscape Navigator 2.0b3 blev 1995 den första webbläsaren med stöd för javascript, men utvecklingen går fortfarande framåt. Även en färsk webbläsare som Chrome har på kort tid gjort stora förbättringar när det gäller javascript.
På senare år har webbläsarna allt mer anpassat sig till gemensamma webbstandarder. Den förändringen är förstås bra, eftersom utvecklarna kan fokusera på tjänster i stället för på kompatibilitet. Användaren får större frihet att välja sin favoritwebbläsare.
Att Webkit bygger in stöd för hårdvaruaccelererad 3d är ännu ett steg som innebär att tilläggsprogram som Flash eller Silverlight så småningom blir överflödiga.
Eftersom javascript är en så central fråga i dagens webbutveckling kretsar prestandatester mycket kring dessa funktioner. Acid 3 är ett test som har fått mycket uppmärksamhet, men det fokuserar på hur bra webbstandarder följs. Sunspider och Peacekeeper är två verktyg som tittar mer på prestanda i javascript. Även om syntetiska tester sällan ger ett rättvist omdöme visar de i alla fall hur bra vissa typer av beräkningar utförs. I Sunspidertesterna slåss i skrivande stund de Webkitbaserade Google Chrome 3.0 och Safari 4.0 om topplaceringen, följda av Geckobaserade Firefox 3.5.
Egentligen saknar Acid 3-testet officiell tyngd, men är ändå ett populärt verktyg för att se hur bra webbläsarna lever upp till olika webbstandarder. Föregångaren Acid 2 fokuserade på css medan Acid 3 med sina 100 mindre test i huvudsak tittar på document object model och javascript.
Poängen visar antalet godkända deltester. Testa själv på http://acid3.acidtests.org/ och klicka på A:et för fler detaljer.
150 procent snabbare på ett år
Generellt tar varje ny version av javascriptmotorerna ett rejält prestandakliv framåt. När Mozilla introducerade Tracemonkeymotorn i betaversionen av Firefox 3.1 sades vissa funktioner ha blivit upp till 40 gånger så snabba som tidigare, men den genomsnittliga ökningen var förstås lägre än så. Prestanda i Google Chrome 3.0 sägs ha ökat med 150 procent sedan den första betaversionen. Det är rätt bra gjort på drygt ett års tid.
Slutanvändaren märker inte alltid hastighetsförbättringarna. Webbutvecklarna är snabba med att omvandla prestandaökningen till nya funktioner för en bättre användarupplevelse.
Chrome och Safari snabba
David Eklund, it- och teknisk chef på Hitta, tror att användarna ändå bör märka skillnaderna, i alla fall om de använder rätt webbläsare.
– Vi använder rätt mycket javascript på våra kartsidor. I mätningar vi gjorde för ett tag sedan märktes tydligt att Chrome hanterade javascript väldigt effektivt, mycket snabbare än till exempel Firefox. Javascriptmotorn i Safari 4 är också riktigt snabb, säger David Eklund.
Oavsett hur trevlig och snabb webbläsaren än är måste den även ha ett bra intrångsskydd. Vi hanterar trots allt många känsliga uppgifter via webbläsarna, både privat och i arbetet.
– Utvecklarna blir allt duktigare på att tänka på säkerheten, säger Niklas Eklöv, säkerhetsexpert på McAfee, som dock inte vill peka ut någon enskild webbläsare som säkrast.
Privata lägen blir standard
Privata surflägen har blivit populärt att baka in i webbläsaren. Det ger bättre kontroll över cookies och vilka spår användaren lämnar på nätet samt möjlighet att sudda bort alla spår av den senaste sessionen. Numera är det standard i Internet Explorer 8, Safari, Firefox och Google Chrome. Den som vill surfa anonymt med Opera kan välja den specialbyggda Opera Tor.
Popup-blockering är i dag standard över hela fältet och de flesta webbläsare har byggt in någon möjlighet att filtrera reklaminnehåll. De många inbyggda skydden i Internet Explorer 8 har gjort webbläsaren riktigt säker i grunden och centrala uppdateringsmöjligheter gör den lätthanterad på företag. Samtidigt gör dess spridning webbläsaren till den mest attackerade på marknaden.
Test på uppdrag av Microsoft
Nätfiske är en vanlig angreppsmetod för att försöka lura till sig känslig kontoinformation från användarna. Vanligtvis har attackerna relativt kort livstid på omkring två dygn, så det är viktigt att snabbt identifiera dem och lägga till dem i listorna.
Skydd finns även här i de flesta webbläsare, men nivån varierar.
NSS Labs publicerade i somras på uppdrag av Microsoft ett omdiskuterat säkerhetstest som jämförde hur effektivt webbläsarna blockerar vanliga webbaserade attacker. När det gällde nätfiskeattacker hamnade Internet Explorer 8 och Firefox 3.0 i topp, med 83 respektive 80 procent blockerade angrepp. Opera 10 (då i betaversion) kom på tredje plats med 54 procent och Chrome 2.0 landade på 26 procent. Safari 4 stoppade endast två procent av angreppen.
När det gällde skadlig kod via sociala webbsidor blev Internet Explorer 8 med den nya Smartscreentekniken en överlägsen vinnare med 81 procent. Två blev Firefox 3 med 27 procent och Safari 4 tog tredjeplatsen med 21 procent.
Naturligtvis måste vi ta med i beräkningen att Microsoft sponsrade testet. Vi ska heller inte glömma tilläggen till Firefox, exempelvis Googles Safebrowsing, som avsevärt förbättrar möjligheterna att söka igenom sidor efter skadlig kod och stoppa den. Bästa säkerheten är dock den som finns inbyggd från början.
Dagens webbläsare har många lager för att skydda användaren från olika typer av angrepp.
TechWorlds slutsats
Att välja webbläsare handlar inte bara om javascriptprestanda utan även om helheten, vad som fungerar bäst i ditt företag. Internet Explorer 8 erbjuder hög inbyggd säkerhet. Firefox kan med sina många tillägg anpassas för både utvecklare och användare, medan Google Chrome, Safari och Opera alla lockar med sina unika egenskaper. Och de är bara toppen av isberget.
Illustration: Jonas Englund
» Så går du vidare
I dag är webbläsarna som jagar Internet Explorer många, välrustade och duktiga på att snabbt anpassa sig till nya förhållanden. Det finns en webbläsare för varje ändamål och så gott som samtliga kan laddas hem fritt av alla.
Tuffa utmanare. Explorer och Firefox dominerar, men jagas av många små.
Ger en rikare webb
Konkurrensen mellan webbläsarna gynnar användare, utvecklare och it-avdelningar, som får mer avancerade produkter att välja och vraka mellan.
– Tävlandet mellan webbläsarutvecklarna gör att vi kan ta fram rikare tillämpningar på webben. Vi för även diskussioner om att på sikt överge specifika tillägg som Flash för att allt mer bygga innehållet med html och javascript, säger Frank Hoffsummer, utvecklingschef på SVT Interaktiv.
En av fördelarna är enligt Frank Hoffsummer att man inte låser sig vid tillägg som kanske inte fungerar på alla plattformar eller med alla webbläsare.
Men varför satsar företagen miljontals kronor på att utveckla webbläsare som sedan är gratis att använda? Många webbläsare är reklamfinansierade. Fler användare ger därför mer reklamintäkter, vilket är den främsta orsaken till att utvecklarna ständigt försöker hålla sin produkt uppdaterad.
Det handlar även om prestige, en bra och snabb webbläsare som används av många ger ett gott rykte. Det gör i sin tur att utvecklarens andra produkter uppmärksammas. Mozillas e-postklient Thunderbird är ett bra exempel på det. I samma fack hittar vi även de ideella utvecklarna som ofta ser vidareutveckling av ett program som en ren utmaning.
”Det handlar även
om prestige, en bra webbläsare
ger ett gott rykte.”
Ett stort företag som Microsoft vill att användarna i så stor utsträckning som möjligt håller sig till företagets produkter. Dels för att behålla kunder, dels för att det gynnar säkerhet och stabilitet när produkterna enkelt kan uppdateras centralt.
Fördelar och risker med flera läsare på företaget
Fyra finansieringsmetoder
Det finns i huvudsak fyra typer av finansieringsmetoder för webbläsarna: del i en annan produkt, ideellt arbete, reklamfinansiering eller olika typer av samarbetsavtal.
Internet Explorer ingår som en komponent i Windows, vilket gör att användarna indirekt betalar för att använda den. Det är samtidigt en av få webbläsare som inte fungerar med några andra operativsystem. Apple gör likadant med Safari, som ingår i Mac OS X, även om läsaren numera även finns som gratisversion till Windows.
Firefox bygger på öppen källkod och utvecklas av ideella Mozilla Foundation. Föreningen har skapat Mozilla Corporation, som driver webbläsaren kommersiellt. Utöver donationer kommer intäkterna främst via webbläsarens inbyggda sökfält kopplat till Google. Överskottet återinvesteras i projektet.
Webbläsaren Konqueror, som ingår i skrivbordsmiljön KDE, är en av många baserad på öppen källkod som helt och hållet bygger på frivilligt arbete.
Operativsystem som läsarna fungerar med
| Windows | Mac OS X | Linux | Renderingsmotor | |
| Firefox | Ja | Ja | Ja | Gecko |
| Flock | Ja | Ja | Ja | Gecko |
| Google Chrome | Ja | Nej * |
Nej * |
Webkit |
| Internet Explorer | Ja | Nej | Nej | Trident |
| Konqueror | Ja** | Ja | Ja | KHTML/Webkit |
| Opera | Ja | Ja | Ja | Presto |
| Safari | Ja | Ja | Nej | Webkit |
Reklamfritt från version 8.5
Opera kostade länge pengar att använda, men var gratis om användaren stod ut med reklamfönster. 2005 blev den helt reklamfri (version 8.5) och användarna har ökat betydligt. Intäkterna kommer i dag från flera håll. En femtedel av företagets intäkter är sökrelaterade annonspengar, precis som för Firefox. Övriga pengar kommer från royalty- och partneravtal med olika tillverkare, som lägger in webbläsaren i exempelvis mobiler och spelkonsoler, samt support-, server- och utvecklingsavgifter.Sökjätten Google finansierar sin webbläsare Chrome på samma sätt som sina andra projekt, genom intäkterna från omfattande annonsprogram.
På en tuff marknad gäller det att profilera sig tydligt. Firefox kom som en frisk fläkt vid en tidpunkt då Internet Explorer började se ut som det enda alternativet. Med sina många tillägg har Firefox numera en säker andraplats på marknaden. Opera finns för all möjlig hårdvara, Googles minimalistiska Chrome har nyligen fyllt ett år och Apples Safari ger Mac-känsla på Windowsplattformen.
Det finns även webbläsare som nischar sig för en användarskara, exempelvis Flock för användare som är en del av många sociala nätverk.
Skillnader finns
Vad skiljer då webbläsarna åt? Funktionsmässigt sneglar alla på konkurrensen för att inte hamna på efterkälken, men även för att särskilja sig från mängden. Det innebär en växlande kapplöpning utan slut. Många ser valet som en smakfråga, men det finns faktiskt en hel del olika funktioner att titta på.
”Bra kraschåterställning
är centralt i majoriteten av
dagens webbläsare.”
Flikar är i dag standard för att hantera flera sidor, men ställer högre krav på stabilitet. Ett fel på en sida som får webbläsaren att krascha gör även att andra öppna sidor försvinner. Bra kraschåterställning är centralt i majoriteten av dagens webbläsare.
Google och Microsoft har redan tagit nästa steg genom att köra varje flik som en separat process. På så sätt påverkas endast den aktuella fliken om något inträffar. Det är även något som väntas komma i nästa Firefoxversion.
Fyra motorer ligger bakom
Presto, Trident, Webkit och Gecko är de fyra renderingsmotorer som de flesta webbläsare bygger på. Eftersom de använder samma motorer måste webbläsarna lyfta fram unika funktioner för att synas i mängden.
Internet Explorer 8 innebär högre säkerhet, bättre stöd för webbstandarder samt förbättrad hantering av rss, css och Ajax jämfört med tidigare versioner. Varje flik körs som en separat process och acceleratorer ger enkel tillgång till exempelvis översättningar via ett musklick.
Firefox har blivit populärt för sitt breda tilläggsutbud som tilltalar både utvecklare och slutanvändare. Version 3.5 innebär bättre prestanda, stöd för video och ljud i webbläsarfönstret utan tilläggsprogram samt positioneringsinformation.Google Chrome utvecklas riktigt snabbt och lägger till nya funktioner i hög takt. Webbläsaren har ett minimalistiskt gränssnitt och hanterar nu även video och ljud. Flikarna körs som separata processer och resursanvändning för varje flik kan visas.
Opera klarar flest plattformar, webbstandarder och protokoll. Miniatyrbilder finns på flikarna och i ett särskilt turboläge komprimeras trafiken på serversidan innan den skickas till användaren. Dessutom har Opera både inbyggd bittorrent- och e-postklient samt synkroniserar alla bokmärken mellan datorer och enheter.
Startskärm med favoriter
Safari erbjuder bland annat möjligheten att grafiskt bläddra igenom historiken, som även är fullt sökbar. En särskild startskärm innehåller de mest välbesökta sidorna.
Konqueror fungerar även som ftp-klient, filhanterare och dokumentläsare samt kan konfigureras efter användarens behov. Webkit baserar sin kod på Konqueror.
Flock bygger på Firefox, men som sagt med fokus på social interaktion. Det görs genom automatisk anslutning till en mängd webbtjänster samtidigt, exempelvis Twitter och Facebook. Funktioner som rss, bloggverktyg, webbmejl och bilduppdateringstjänster är integrerade direkt i webbläsaren.
En annan intressant webbläsare, som ännu inte har lämnat betastadiet, är Stainless för Mac OS X. Förutom att hantera flikarna som separata processer klarar den parallella sessioner, vilket ger möjligheten att i olika flikar logga in med olika användaruppgifter på samma webbsida.
Javascript är hett
Kraven på dynamiska och anpassningsbara webbsidor har ökat de senaste åren, något som har givit javascript en central roll när det gäller webb 2.0-sidor som Facebook och Google Docs. En snabb motor för att hantera detta objektorienterade skriptspråk på klientsidan är därför viktigare än någonsin. Det finns flera javascriptmotorer på marknaden, som alla tolkar koden på sitt eget sätt.
Mozilla Firefox 3.5 använder den egenutvecklade motorn Tracemonkey. Googles motor i Chrome heter V8, medan Safari använder Squirrelfish Extreme. Opera arbetar i skrivande stund fortfarande med sin javascriptmotor Carakan, planerad att lanseras som en uppdatering till Opera 10.
Netscape Navigator 2.0b3 blev 1995 den första webbläsaren med stöd för javascript, men utvecklingen går fortfarande framåt. Även en färsk webbläsare som Chrome har på kort tid gjort stora förbättringar när det gäller javascript.
På senare år har webbläsarna allt mer anpassat sig till gemensamma webbstandarder. Den förändringen är förstås bra, eftersom utvecklarna kan fokusera på tjänster i stället för på kompatibilitet. Användaren får större frihet att välja sin favoritwebbläsare.
Att Webkit bygger in stöd för hårdvaruaccelererad 3d är ännu ett steg som innebär att tilläggsprogram som Flash eller Silverlight så småningom blir överflödiga.
Eftersom javascript är en så central fråga i dagens webbutveckling kretsar prestandatester mycket kring dessa funktioner. Acid 3 är ett test som har fått mycket uppmärksamhet, men det fokuserar på hur bra webbstandarder följs. Sunspider och Peacekeeper är två verktyg som tittar mer på prestanda i javascript. Även om syntetiska tester sällan ger ett rättvist omdöme visar de i alla fall hur bra vissa typer av beräkningar utförs. I Sunspidertesterna slåss i skrivande stund de Webkitbaserade Google Chrome 3.0 och Safari 4.0 om topplaceringen, följda av Geckobaserade Firefox 3.5.
Egentligen saknar Acid 3-testet officiell tyngd, men är ändå ett populärt verktyg för att se hur bra webbläsarna lever upp till olika webbstandarder. Föregångaren Acid 2 fokuserade på css medan Acid 3 med sina 100 mindre test i huvudsak tittar på document object model och javascript.
Poängen visar antalet godkända deltester. Testa själv på http://acid3.acidtests.org/ och klicka på A:et för fler detaljer.
150 procent snabbare på ett år
Generellt tar varje ny version av javascriptmotorerna ett rejält prestandakliv framåt. När Mozilla introducerade Tracemonkeymotorn i betaversionen av Firefox 3.1 sades vissa funktioner ha blivit upp till 40 gånger så snabba som tidigare, men den genomsnittliga ökningen var förstås lägre än så. Prestanda i Google Chrome 3.0 sägs ha ökat med 150 procent sedan den första betaversionen. Det är rätt bra gjort på drygt ett års tid.Slutanvändaren märker inte alltid hastighetsförbättringarna. Webbutvecklarna är snabba med att omvandla prestandaökningen till nya funktioner för en bättre användarupplevelse.
Chrome och Safari snabba
David Eklund, it- och teknisk chef på Hitta, tror att användarna ändå bör märka skillnaderna, i alla fall om de använder rätt webbläsare.
– Vi använder rätt mycket javascript på våra kartsidor. I mätningar vi gjorde för ett tag sedan märktes tydligt att Chrome hanterade javascript väldigt effektivt, mycket snabbare än till exempel Firefox. Javascriptmotorn i Safari 4 är också riktigt snabb, säger David Eklund.
Oavsett hur trevlig och snabb webbläsaren än är måste den även ha ett bra intrångsskydd. Vi hanterar trots allt många känsliga uppgifter via webbläsarna, både privat och i arbetet.
– Utvecklarna blir allt duktigare på att tänka på säkerheten, säger Niklas Eklöv, säkerhetsexpert på McAfee, som dock inte vill peka ut någon enskild webbläsare som säkrast.
Privata lägen blir standard
Privata surflägen har blivit populärt att baka in i webbläsaren. Det ger bättre kontroll över cookies och vilka spår användaren lämnar på nätet samt möjlighet att sudda bort alla spår av den senaste sessionen. Numera är det standard i Internet Explorer 8, Safari, Firefox och Google Chrome. Den som vill surfa anonymt med Opera kan välja den specialbyggda Opera Tor.
Popup-blockering är i dag standard över hela fältet och de flesta webbläsare har byggt in någon möjlighet att filtrera reklaminnehåll. De många inbyggda skydden i Internet Explorer 8 har gjort webbläsaren riktigt säker i grunden och centrala uppdateringsmöjligheter gör den lätthanterad på företag. Samtidigt gör dess spridning webbläsaren till den mest attackerade på marknaden.
Test på uppdrag av Microsoft
Nätfiske är en vanlig angreppsmetod för att försöka lura till sig känslig kontoinformation från användarna. Vanligtvis har attackerna relativt kort livstid på omkring två dygn, så det är viktigt att snabbt identifiera dem och lägga till dem i listorna.
”Internet Explorer 8
blev överlägsen vinnare med
81 procent stoppad kod mot
Firefox 27 procent.”
NSS Labs säkerhetstest, augusti 2009
Skydd finns även här i de flesta webbläsare, men nivån varierar.
NSS Labs publicerade i somras på uppdrag av Microsoft ett omdiskuterat säkerhetstest som jämförde hur effektivt webbläsarna blockerar vanliga webbaserade attacker. När det gällde nätfiskeattacker hamnade Internet Explorer 8 och Firefox 3.0 i topp, med 83 respektive 80 procent blockerade angrepp. Opera 10 (då i betaversion) kom på tredje plats med 54 procent och Chrome 2.0 landade på 26 procent. Safari 4 stoppade endast två procent av angreppen.
När det gällde skadlig kod via sociala webbsidor blev Internet Explorer 8 med den nya Smartscreentekniken en överlägsen vinnare med 81 procent. Två blev Firefox 3 med 27 procent och Safari 4 tog tredjeplatsen med 21 procent.
Naturligtvis måste vi ta med i beräkningen att Microsoft sponsrade testet. Vi ska heller inte glömma tilläggen till Firefox, exempelvis Googles Safebrowsing, som avsevärt förbättrar möjligheterna att söka igenom sidor efter skadlig kod och stoppa den. Bästa säkerheten är dock den som finns inbyggd från början.
Dagens webbläsare har många lager för att skydda användaren från olika typer av angrepp.
TechWorlds slutsats
Att välja webbläsare handlar inte bara om javascriptprestanda utan även om helheten, vad som fungerar bäst i ditt företag. Internet Explorer 8 erbjuder hög inbyggd säkerhet. Firefox kan med sina många tillägg anpassas för både utvecklare och användare, medan Google Chrome, Safari och Opera alla lockar med sina unika egenskaper. Och de är bara toppen av isberget.
Illustration: Jonas Englund
» Så går du vidare
- www.spacetime.com/download.php – En webbläsare i 3d.
- www.webdevelopersnotes.com/design/browsers_list.php3 – En rejäl lista med webbläsare för olika plattformar.
- http://nsslabs.com/browser-security – Här jämförs webbläsarnas säkerhet.
- www2.webkit.org/perf/sunspider-0.9/sunspider.html – Testa javascriptprestanda själv.
- http://googleblog.blogspot.com/2009/07/introducing-google-chrome-os.html – Kan Chrome OS helt sudda ut gränsen mellan webbläsare och operativsystem?
Varför ska de segra för? - (Penti) 2009-11-27 15:55
Varför ska de segra för? - (Me, myself and I) 2009-11-27 16:30
Frank har koll. - (Mr. Milton) 2009-11-27 16:36
Frank har koll. - (Vimp) 2009-11-27 16:39
Frank har koll. - (_quecee_) 2009-11-27 16:42
Frank har koll. - (tva) 2009-11-27 17:17
Varför ska de segra för? - (David Mårtensson) 2009-11-27 17:28
Netscape ?? - (Brynäsarn) 2009-11-27 18:03
Varför ska de segra för? - (Penti) 2009-11-27 18:13
Netscape ?? - (Per Winberg) 2009-11-27 18:37