Index A-Z
Nyhetsbrev
RSS
Av
Ett grafenlager ihoprullat till ett nanorör.
Dagens kiselkretsteknik väntas stöta på patrull inom en inte allt för avlägsen framtid men ett av hoppen för att ta fram allt snabbare datorer ligger i möjligheten att bygga små transistorer av nanorör.
Nanorör är i praktiken ihoprullade lager av grafen, ett material som leder ström många gånger mer effektivt än kisel. Materialet är dock än så länge svårt att framställa, även om just det är på väg att lösa sig.
Ett annat problem med nanorören är att de inte helt enkelt kan användas till att bygga transistorer, eftersom en elektrisk barriär bildas vid punkter där nanoröret ansluter till någon typ av metall. Barriären kan minskas genom att bygga röret större, men då datortekniken ständigt strävar efter mindre konstruktioner är det ingen optimal lösning.
En grupp IBM-forskare ledda av Aaron Franklin har nu lyckats lösa detta genom att skapa tunnare nanorör än tidigare - endast 15 nanometer långa.
Detta har gjorts genom att de placerat den grindelektrod som styr transistorn under nanotuben i stället för ovanför, vilket gjort att storleken kunnat minskas samtidigt som grindens påverkan på elektronerna inuti nanoröret blivit kraftigare.
Hur lång tid det tar innan tekniken kan leta sig in i kommersiella produkter återstår att se, men på grund av de svårigheter som omsluter framställningen av materialet lär det dröja ytterligare ett tag.
Nanorör är i praktiken ihoprullade lager av grafen, ett material som leder ström många gånger mer effektivt än kisel. Materialet är dock än så länge svårt att framställa, även om just det är på väg att lösa sig.
Ett annat problem med nanorören är att de inte helt enkelt kan användas till att bygga transistorer, eftersom en elektrisk barriär bildas vid punkter där nanoröret ansluter till någon typ av metall. Barriären kan minskas genom att bygga röret större, men då datortekniken ständigt strävar efter mindre konstruktioner är det ingen optimal lösning.
En grupp IBM-forskare ledda av Aaron Franklin har nu lyckats lösa detta genom att skapa tunnare nanorör än tidigare - endast 15 nanometer långa.
Detta har gjorts genom att de placerat den grindelektrod som styr transistorn under nanotuben i stället för ovanför, vilket gjort att storleken kunnat minskas samtidigt som grindens påverkan på elektronerna inuti nanoröret blivit kraftigare.
Hur lång tid det tar innan tekniken kan leta sig in i kommersiella produkter återstår att se, men på grund av de svårigheter som omsluter framställningen av materialet lär det dröja ytterligare ett tag.
Den här artikeln har 0 kommentarer:
