Sändare i hjärnan Sändare inopererad i hjärnan? Det har vi väl lite till mans. Drömmer du mardrömmar ibland? Det är störningar i psykmatrisen som uppstår när Säpo kommer och byter batterier.
Det här var tidigare en betalartikel. Nu kan du läsa hela artikeln helt gratis.

På en skrämmarsajt på internet kan man läsa: "De har tittat in i min hjärna! Det är enda möjligheten till att de kan ha fått reda på allt.”

Den är en i den långa rad av förvirrade desinformatörer som vill få oss att tro att det mesta som har ordet ”strålning” i titeln är antingen dödsfarligt eller används av en hemlig organisation som av något obskyrt skäl vill övervaka oss alla.


Teknikhat har
alltid funnits

Teknikfientlighet har funnits så länge det har funnits ny teknik. Den kan vara ekonomiskt eller politiskt motiverad, men beror ofta bara på ren okunnighet. När järnvägen kom ansågs det farligt att färdas i högre hastigheter än 30 kilometer i timmen, eftersom själen inte skulle hinna med (okunnighet). När Jacquard införde den automatiska mönstervävstolen år 1801 kastade de franska arbetarna sina träskor i varpen (politiskt). ( Träsko heter på franska sabot, därav ordet sabotage.) När Guglielmo Marconi började med radio vid förra sekelskiftet krävde vissa att experimenten skulle stoppas för att de ”kände varje morsetecken skära som eld igenom kroppen”. När Charles Babbage med engelska statens pengar hade utvecklat den första räknande maskinen i mitten av 1850-talet anställde parlamentet expertutredaren George Biddell Airy – som tyckte att man lika gärna kunde räkna för hand – ”to get rid of Mr Babbage and his machine” (ekonomiskt).

Det där sistnämnda fördröjde datorrevolutionen i cirka 100 år, men inget av dessa försök satte stopp för teknikens framsteg.
Foliehatten har varit känd sedan 1927 då den förekom i en science fiction-roman och sades skydda mot telepatisk avlyssning. Sedan dess har den varit ett oumbärligt hjälpmedel för paranoiker som velat skydda sig från spionage, tankestyrning och inopererade sändare i hjärnan, särskilt med avseende på avlyssning via satellit.

Vad var då lämpligare än att ett forskningsteam på det tekniska universitetet MIT i Boston under ledning av Ali Rahimi undersökte ett par olika foliehattar för att se om de skyddade hjärnan från både in- och utläckande radio? Resultatet blev en artikel kallad ”On the Effectiveness of Aluminium Foil Helmets: An Empirical Study”.


MIT sågar foliehattar
Man fann att foliehattarna visserligen dämpade radiosignaler, men också att vissa frekvenser i stället förstärkes. De råkade sammanfalla med radioband som är reserverade för myndighetsbruk i USA, varför forskargruppen drog slutsatsen att hattarna egentligen förbättrar myndigheternas kränkningsmöjligheter.

Alla hattar förstärkte 30 decibel vid 2,6 gigahertz och 20 decibel vid 1,2 gigahertz, oavsett var på huvudet antennen placerades. Dessutom uppvisade alla hjälmar en markant dämpning kring 1,5 gigahertz. Banden mellan 1,2 och 1,4 gigahertz är avsedda för radiolokalisering och satellitkommunikation, medan bandet kring 2,6 används för mobiltelefoni.

Foliehattarna visade sig alltså motverka sitt syfte och utredarna sa sig hoppas att det avslöjandet ska leda till utveckling av effektivare hattkonstruktioner.

En paranoid kontraskeptiker vid namn Lyle Zapato har vittgående kritik mot MIT-utredningen. Enligt honom är den största bristen att utredarna inte tagit hänsyn till den psykotroniska strålningen, utan bara mätt vanliga radiovågor.
Han förklarar i boken ”Psychotronic and AFDB Theory” att hjärnan bara kan påverkas av psykotronisk strålning. Vanliga elektromagnetiska fält kan på sin höjd orsaka en känsla av en övernaturlig närvaro och då bara på små avstånd från sändaren.



Forskningsledaren vid MIT Media Lab Ali Rahimi iförd skyddskläder.


De tre olika typer av foliehattar som provades, uppifrån standardmodellen Le Classique, under denna en sydländskt inspirerad modell kallad Fez och längst ned en fartigare, manligare typ, en modell Centurion.


Mätlabbet på MIT Media Lab.