De flesta datorsystem som lagrar information använder sig av någon form av databas, oftast med en databasmotor till hjälp. När man själv bygger ett system kan man förstås välja den underliggande databasen helt fritt, men även när man installerar någonting färdigt finns det ofta flera olika motorer att välja på.

Vissa är byggda för att kunna användas i väldigt många olika tillämpningar, andra är mer specialiserade. En gemensam faktor är att relationsdatabaser, med sin typiska struktur av tabeller med inbördes relationer, fortfarande dominerar marknaden. Därför har vi i den här sammanställningen valt att titta närmare på åtta relationsdatabaser som är inbördes olika. 

Andra sorters databaser
Relationsdatabaser är det vanligaste sättet att hantera stora mängder data, men det finns andra alternativ.

Grafdatabaser bygger på att informationen representeras som grafer, inte som relationer. Informationen betraktas som noder, egenskaper och kanter. Grafdatabaser är i synnerhet lämpliga för att representera data i trädstrukturer. Hierarkiska databaser, med informationen ordnad i hierarkier, är en speciell sorts grafdatabas.

Nätverksdatabaser kan också visas som grafer. I nätverksdatabaser representeras även kopplingar som inte bygger på hierarkiska strukturer. De har fått ett uppsving som lämpliga modeller för sociala nätverk, med en del intressant utveckling de senaste åren.

Objektorienterade databaser representerar data på sätt som liknar det man använder sig av i objektorienterad programmering, med objekt och egenskaper. De anses ofta bra för komplexa datatyper, men har ganska liten spridning trots att modellen funnits i bruk sedan sent 1980-tal.

Xml-databaser bygger på principen att lagra information så som man gör i xml. Tabeller behöver inte innehålla ett antal givna fält, som i en relationsdatabas, utan endast den information man är intresserad av för en viss rad. Konstruktionen underlättar också hantering av xml-format i kommunikation med databasen.

Databaser


Sida 1 / 9

Innehållsförteckning