Om du själv har försökt att återuppliva skoluppsatsen som du skrev 1989 på din Commodore Amiga så vet du vad det handlar om. Hårdvaran fungerar inte. Disketterna har avmagnetiserats. Du minns inte hur programvaran fungerade. Och även om du lyckas hitta din information, vad kan du göra med den när datorn inte har någon nätverksanslutning?


Börje Justrell, it-chef på Riksarkivet.
Som tur är har Riksarkivet tänkt på detta redan från början.
– Vi planerar för att bevara informationen i tusen år, berättar Börje Justrell. Det är nog bara SKB som är mer långsiktiga, de skall ju ha kärnavfall i sitt slutförvar i 100 000 år!

I verktygslådan som Riksarkivet använder finns en lång rad knep: filformat, arbetsrutiner, metadata och inte minst mottot ”mer tänk än teknik”.

Det mest uppenbara att skaffa god ordning på är filformaten.
– Redan på 1970-talet började vi att använda öppna filformat, nämligen textfiler i 7-bitars ascii. Fick vi in band kodade med ebcdic så konverterades de, berättar Göran Kristiansson, utvecklingschef.

Det går fortfarande bra att lämna in textfiler, så länge de är kodade i iso 8859-1 eller ucs, universal character set. Html, xhtml och xml accepteras, men bara om alla scheman och mallar följer med. Databaser och e-post måste exporteras till något standardformat, och officedokument måste konverteras till pdf/a.





Endast öppna format
Riksarkivet sparar även grafik i formaten jpeg, tiff och png. Den röda tråden är tydlig: Riksarkivet arkiverar enbart i öppna filformat, för att kunna vara säkra på att det går att använda informationen i framtiden.

– Informationen måste vara tillgänglig och användbar, och vi är noga med att den inte förvanskas, påpekar Börje Justrell.

Mycket av den information som lämnas till Riksarkivet är fortfarande hemlig. För att få kvitto på att it-säkerheten håller måttet har Riksarkivet låtit FRA:s experter göra en säkerhetsanalys.



Maskinerna för mikrofichevisning används sällan nu för tiden, men utvecklingschef Göran Kristiansson visar oss hur de fungerar.






Böcker scannas in, eller snarare fotas av, i en speciell rigg – ungefär som en kopiator, men upp och ned.



Förr fanns all metadata i kartotek. Här listas namn på personer som har skrivit brev till kungen.


Sveriges första systemarkitekt

Riksarkivet har en husgud. Hans porträtt hänger i entréhallen, och hans 5 000 brev är samlade i böcker som går att köpa i receptionen. Axel Oxenstierna var utan tvekan den viktigaste svenska tjänstemannen på 1600-talet. Han skapade struktur och regler i den svenska statsförvaltningen, förde över makt från kungahuset till riksdagen, och gav företagen mer frihet. Han satte alltså upp moderna spelregler för hur ett land ska styras. Axel Oxenstierna var Sveriges första systemarkitekt och han grundlade Riksarkivet för snart 400 år sedan.


Sida 1 / 2

Innehållsförteckning