I utvecklingsversionen av nästa Linuxkärna som får versionsnummer 3.3 passeras gränsen 15 miljoner rader.

Utvecklingen har varit explosiv. Så sent som i oktober 2008 passerades gränsen 10 miljoner rader.

Det ska däremot tilläggas att inte alla de 15 miljoner raderna är kod. Dokumentation och speciella användarprogram är inkluderade.

Tillväxten ses inte enbart som positiv av kärnutvecklarna. Andrew Morton, en av de som underhåller koden till Linuxkärnan skrev redan i slutet av förra året på Linuxkärnans epostlista att "ökad komplexitet i kärnan borde räknas som en regression", det vill säga ett icke acceptabelt fel som borde fixas.

Linus Torvalds har också gett uttryck för en viss oro i en intervju med tyska tidningen Zeit Online. Torvalds oro bottnar i att han väntar på den dag en bugg ska dyka upp som ingen utvecklare är kapabel att få riktigt grepp om på grund av komplexiteten.

Största delen av kodraderna är drivrutiner. Närmare 60 procent av koden är drivrutiner. Näst största biten av kakan är kodrader som är relaterade till stöd för olika processorarkitekturer. "Arch" står för runt 15 procent. Filsystem är nästa stora bit med runt 6 procent. Sedan har vi ljud och nätverk som var och en står för ungefär 4 procent.