Resan mot en slagkraftig it-verksamhet på Vallentuna kommun började för sex år sedan.


Stefan Nyberg är chef för it-enheten i Vallentuna kommun
– Då fanns tre olika it-organisationer med tre olika tekniska plattformar. Steg ett var att skapa en enda it-avdelning och börja standardisera mer. Därefter har vi sjösatt en mängd projekt för att effektivisera allt från it-infrastrukturen till att införa en samverkansmodell mellan it och verksamhet, säger Stefan Nyberg, it-chef på Vallentuna kommun.

6 400 användare
It-avdelningen består nu av tio anställda. Tillsammans sköter de om it-verksamheten och telefonin för 1 400 kommunanställda och 5 000 elever inom kommunens nio skolor. Årsbudget för it-avdelningen är 20 miljoner kronor. Man sköter sammantaget 85 verksamhetssystem. De största är personal-, ekonomi- och skolsystem.

– I dag är nästan alla system standardiserade. Vi ratade egen it-utveckling, det var inte kostnadseffektivt. Tidigare hade skolorna 3 700 olika pc-program. I dag har vi bara 200 program som används av anställda eller elever, säger Stefan Nyberg.

Programmen distribueras som msi-paket. De största standardprogrammen är Office 2007 och virusskyddet.
I princip snurrar alla system i en enda drifthall som rymmer drygt 120 servrar, varav en stor del är i Microsoft-miljö. Här finns till exempel Exchange-server, domänkontrollanten, tjänsteserver, infrastrukturserver och filserver.

– Vi kunde knappast få plats med fler servrar i serverrummet. För att få lägre elförbrukning och bli kostnadseffektivare hårdsatsade vi på virtualisering i VMware-miljö. Virtualiseringsgraden är nu uppe i 90 procent, säger Stefan Nyberg.

Installerar på 10 minuter
Kostnaden per server har sjunkit drastiskt, och nu kan man utnyttja prestandan annorlunda över alla systemen:
– Vi kan använda resurser när det behövs och alltid ha redundans till hands. Att införa ett nytt system kostar inte mycket. Installationstiden för en server i miljön är under tio minuter. Tack vare virtualiseringen används bara 55 procent av ups:en jämfört med tidigare 90 procent, säger han.

När det gäller datalagring används bland annat en Data Domain-lösning med ett san med olika disktyper. Högst upp i ett av rackställen finns en dyr, snabb disk som används för data som många behöver utnyttja ofta. Om data inte använts på 30 dagar så flyttas det automatiskt till billigare diskar längre ner i racket:

– Fördelen är att vi får en snabb diskåtkomst där vi behöver det, samtidigt kan vi vara kostnadseffektiva och köpa billiga diskar där volym är nödvändigt. Förut fick vi välja mellan att ha stor volym eller snabb diskåtkomst, säger Stefan Nyberg.

I hallen finns också ett sql-hotell där databaserna samkörs. Support sköts ofta av leverantörer genom vpn-tunnel.


Accesspunkterna på ett våningsplan i en grundskola i kommunen, samt signalkarta i form av layered snr, signal-to-noise ratio. I den här vyn konfiguerar it-avdelningen accesspunkter, styr signalstyrka och ser hur den automatiska lastbalanseringen gör sitt jobb i det fall att en accesspunkt skulle saboteras eller blockeras.


Gör alltid förstudie

Men det är inte hugget i sten att alla system måste snurra i serverhallen.

– Vi gör alltid en förstudie på om det är mest effektivt att drifta systemet själva, anlita ett outsourcingföretag eller köpa lösningen som en molntjänst. Vi synar också frågor som integration och säkerhet. Enligt svensk lag får kommuner inte lagra en viss typ av data utanför landet, säger Stefan Nyberg.

Drygt 15 procent av systemen finns utanför huset. Ett exempel är en så kallad personalhandbok, den är en saas-tjänst. Ett annat exempel är den webbaserade skolportalen Fronter vars plattformar och servrar finns i Norge.

– I Fronter kan lärare lägga in scheman, arbetsdokument och göra individuella utvecklingsplaner. Det går att skapa virtuella klassrum där elever kan samarbeta. Det finns också en föräldrainloggning där man kan få information om sina barns utveckling. Allt lagras i Fronters servrar, säger Stefan Nyberg.


Ett 1-gigabit-nätverk med switchar matar hundratals datauttag och accesspunkter i Bällstabergs-skolans fastigheter. Precis som för de flesta av kommunens verksamheter – skolor, ledningskontor, vårdinrättningar, förvaltningskontor – är det singelmod-fiber från en enda central datahall som gäller.


Dubbla domäner

Som grund för hela systemet finns ett fysiskt nät med två domäner – en domän för skolmiljön och en domän för den administrativa miljön.

– Två domäner innebär visserligen ökade administrativa kostnader, men fördelen är högre flexibilitet mellan de två verksamheterna. Den administrativa miljön är statisk med sina tunga verksamhetssystem och myndighetskrav gällande säkerhet, säger Stefan Nyberg.

Dessutom finns en ”en-till-en-miljö”, alltså en personlig dator för varje elev, samt en övervaknings- och servicemiljö som saknar domän. Nätet är i sin tur uppdelat i olika vlan och ip-segment för de olika miljöerna. Det fysiska nätet går i fiber till alla platser där kommunen har sina verksamheter.

– Antingen används ethernet-uttag eller så kan man sätta upp wi-fi-accesspunkter, vilka för tillfället är 590 stycken. I accesspunkterna kan it-avdelningen skicka ut alla miljöer som finns i systemen, berättar Stefan Nyberg.

Sida 1 / 2

Innehållsförteckning