Ett kommunalt it-projekt av hittills oöverträffad storlek håller på att växa fram i Luleå. Skolor, hamn, stadshus och kulturhus har försetts med massvis av trådlösa noder. 750 noder sitter uppe nu och man är på väg mot siffran 1 000. Det är leverantören Meru Networks största installation i Sverige.
Betraktar man Luleås stadskarta är den alldeles fläckig av kommunens radionät. När kommunens alla förskolor täcks kommer kartan att se ut som om den fått mässlingen.


Per-Erik Halvardsson, kommunikationsansvarig i Luleå kommun, med en så kallad skurknod (rogue node), en accesspunkt som någon kopplat in på nätet utan tillåtelse. Merus nät hittar sådana noder automatiskt, tar över terminalen som är ansluten och skickar ett nedkopplingsmeddelande till noden. – Det gäller att använda detta med försiktighet. Vårt nät känner av näten i husen tvärs över gatan också, så vi skulle mycket snabbt kunna släcka alla kontor runt omkring oss. Vi har tagit 7–8 skurknoder hittills.

Alla ska vara mobila

Hur går det här till? Vi har frågade kommunens kommunikationsansvarige, Per-Erik Halvardsson.

– Allting började för fem år sedan då de ansvariga vid den kommunala gymnasieskolans naturvetarprogram hörde av sig till oss. De ville ha fler elever i skolan och kände en konkurens från friskolor där alla elever har datorer. Vi drog igång ett projekt med syfte att alla ska vara mobila och konstant uppkopplade. Ryktet spreds och Kulturens hus ville vara med, både biblioteket och konferensanläggningen. Det gick vidare och bogserbåtarna i hamnen ville också ha trådlös förbindelse vid kajkanten.

Men varför blev det Meru?
– Vi är kort om folk. Då var vi bara två personer som skulle ta hand om allt vad kommunikation hette. Administrationen måste vara enkel. Nätet fick inte ha för låg kapacitet och skulle vara enkelt att utvidga, säger Per-Erik Halvardsson.

Krav på videokonferens


– I början var det också tal om trådlösa ip-telefoner, så vi hade krav på quality of service. De trådlösa telefonerna visade sig ha för dålig batteritid så den delen av projektet genomfördes inte, men nu har i stället kravet på trådlös videokonferens rests. Det var faktiskt bara Cisco och Meru som offererade och priset vägde över för Merus del. Ingen offererade till exempel HP-produkter, vilket förvånade mig.



Luleå Kommun satsar stenhårt på bärbara, och därmed trådlösa, datorer till eleverna. Per-Erik Halvardsson visar oss förrådet för nyanlända Dell-datorer, men vissa skolor kör Mac i stället.
Normalläget är i dag cirka 900 samtidiga inloggade trådlösa stationer. Nästa år kommer skolorna att köpa in mer bärbart än stationärt och då kommer antalet att stiga.
– Vi har upptäckt att det är viktigt hur man sätter upp accesspunkterna i klassrummen. Människan består till stor del av vatten, och sätter man en accesspunkt lågt kanske strålningen inte når tvärs över klassrummet. Det kan räcka med att någon ställer sig upp och kastar radioskugga tvärs över rummet. Hög placering är bäst, säger Per-Erik Halvardsson.










Nätverksadministration

Administrationsprogrammet för nätverket heter EzRF och kan visa allehanda trevliga eller mindre trevliga fakta om nätet. Rapporten Heat Map visar signalstyrkorna på en skola i kommunen. Grön färg anger att signalstyrkan ligger kring -45 dBm i klassrummen. Den kan sjunka till kanske -60 dBm i korridorerna, men det är fullt acceptabelt. Observera att kartan är beräknad av noderna och inte den sanna, uppmätta signalstyrkan i alla rummets punkter.

Rapporten Network Summary visar en samlingsbild av allt som hänt på nätet. Kurvan Number of stations visar att man som mest haft 890 terminaler anslutna under veckan, och att det trådlösa nätet som mest förbrukat ungefär 100 megabit per sekund, inte mycket alltså. Rutan RF Alerts visar att det fanns en del datorer med svaga sändare och ganska många med stora paketförluster.


Nätets maskinvara


Luleå Kommuns centrala kommunikationsrackskåp. Merus tre nya MC 4100-styr-enheter syns vid pilarna till vänster, medan den gamla MC 3150-styrenheten finns vid pilen till höger. I övrigt är det mest hantering av utgående fiber till kommunens olika enheter. Kommunen använder sig av två skilda nätleverantörer, Lunet och Telia.


Power over ethernet, poe, kan ha sina sidor. Man hade tidigare helt vanliga switchar och när nu alla ethernetledningar skulle förses med kraft till accesspunkterna var man tvungen att antingen skaffa poe-injektorer (bilden), poe-klara switchar eller rackmonterade poe-injektorer. Poe-switchar var för djupa för många rackskåp och ett första försök med lösa injektorer gjorde att installationerna blev brännheta. En accesspunkt drar trots allt 17 watt. Det fick därför bli en blandning av poe-switchar och poe-injektorer.






Den logiska uppbyggnaden av kontrollstrukturen i nätet. De äldre accesspunkterna AP 200 styrs av den gamla styrenheten MC 3150, medan de fler än 600 nya mimo-kapabla AP 300 styrs av tre MC 4100-enheter. Samlad systemadministration körs genom en särskild enhet, en SA 1000. Användarnas åtkomst till accesspunkterna styrs av informationen i kommunens Edirectory.


Distributionsskåpet för ett våningsplan i en gymnasieskola. Distributionsfibrerna kommer in i en fiberswitch nertill, kopplas vidare till de två HP-switcharna och de ledare som ska strömförsörjas går genom poe-injektorn näst längst ned i racken, varefter alla ledningar går ut genom patchpanelerna överst.












Sida 1 / 2

Innehållsförteckning