En bärbar dator ska vara just det, någonting som du kan bära med dig och använda var som helst. Viktigt då är att den har ett bra batteri som ger dig pålitlig strömförsörjning när du inte kan plugga in den i ett vägguttag. Speciellt för den som är på resande fot och vill kunna jobba på flyget, i bilen, i mötesrum efter mötesrum och på fiket på väg mellan mötena. Det kan gå lång tid utan att man har möjlighet att ladda, och då blir ett batteri med bra kapacitet a och o.





2 eller 13 timmar?
På senare år har processorer, skärmar och andra komponenter blivit allt mer strömsnåla, samtidigt som batteriernas effektivitet och design utvecklats. En bra bärbar dator ger ofta möjlighet till flera timmars kontinuerligt jobb, och tillverkarna lockar i annonser med datorer som dels har batteri som räcker hela arbetsdagar, från sex eller sju ändå upp till 13 timmar.

Ofta gäller de här riktigt långa batteritiderna för extremt strömsnåla mini-bärbara eller kostsamma bärbara med extra batteri inkopplat, men det finns också en ökande skara mer normala datorer i mellanklassen 14–16 tum med goda kontorsprestanda och överkomligt pris som skryter med höga batteritider.

Köper du en dator med tio timmars angiven batteritid och tror att du ska kunna få ut hela den tiden i aktivt användande lär du dock snabbt bli besviken. Skulle vi samla in vanliga klagomål på bärbara datorer, hamnar kort batteritid och missvisande batteriindikatorer högt upp på listan. Diskussionstrådar på nätet går varma av folk som vill avreagera sig, hitta knep för att klämma ut några extra minuter ur alltför kortlivade batterier eller helt enkelt få rätsida på vad de olika tekniska specarna runt batteri och energiförbrukning som tillverkarna uppger egentligen innebär.


Idealt, inte realistiskt

Sanningen är att den siffra för batteritid som tillverkarna anger kan vara baserad på precis vad som helst. De vill givetvis kunna skryta med en siffra som ser bra ut, och ofta anger man värden som bara kan uppnås under vissa ideala och inte särskilt realistiska förhållanden.

För några år sedan var det ännu mer vilda västern runt det här än vad det är i dag. Numera använder de allra flesta tillverkare samma kriterium för systemlast när de mäter: standardinställningar för testet Reader Work-load i mätprogrammet Bapco Mobile Mark 2007. Men även det är en väldigt strömsnål mätning, som motsvarar vad du utsätter datorn för om du bara slår på den och knappt använder den aktivt alls. Testet simulerar läsning av ett dokument, där användaren byter sida en gång varannan minut. Låg ljusstyrka på skärmen, låg processor- och minnesanvändning och nära nog obefintlig nätverkstrafik.


Största energitjuven
Men det är väldigt sällan man faktiskt använder datorn på det sättet. Drar du upp skärmljusstyrkan så märks det direkt på datorns effektförbrukning och ger påtagligt kortare batteritid. Tillsammans med skärmen är processorns aktivitet den i särklass största energitjuven, och du behöver inte göra mycket med datorn för att den ska börja dra markant mer ström. Det räcker med några bakgrundsprogram och tjänster, aktivt jobbande i ett par Office-dokument och ett par webbläsarfönster, ljud i hörlurarna och trådlöst nätverk igång.

– För normal kontorsanvändning, om du besöker webbsidor, arbeta i Office, Excel och liknande program, och det med en bekväm inställning för bildskärmens ljusstyrka, brukar tumregeln vara att du får ut ungefär 60 procent av vad Mobile Mark uppmäter, säger Martin Keil, global produktchef för företagsbärbart på Fujitsu.




Ett sexcelligt litiumjonbatteri är vanligen uppbyggt av parallellkopplade serier av tre battericeller. Batteripackets totala spänning (volt) blir den enskilda cellens spänning gånger antalet celler per serie. Batteripackets totala elektriska laddning (amperetimmar) är en enskild cell gånger antalet parallella serier. Den totala energin (wattimmar) får man sedan genom att multiplicera dessa.