Av
I början av 1980-talet slog persondatorerna igenom stort både hos tillverkare och hos konsumenter. IBM släppte sin första pc 1981 och året därpå utsågs just persondatorn till Man of the year i Time Magazine.
Sommaren 1982 utannonserades byggsatsdatorn Microbee i den australiska tidningen Your Computer. Svenske Lars Kindell var på resa i Singapore och köpte vad han trodde var den engelska upplagan av tidningen.
Näst mest spridda datorn
Annonsen tilltalade hans datorintresse och väl hemkommen blev det bolagsstart efter kontakt med tillverkaren Applied Technology. Sedan gick det undan. Efter några år hade Microbee blivit Sveriges näst mest spridda skoldator, då i Nintendodistributören Bergsalas ägo.
– 1985 hade Compis 64 procent av skolmarknaden och Microbee 30 procent. IBM, Apple, Commodore och Luxor delade på övriga sex procent. Då var vi med rätta ganska kaxiga, berättar Lars Kindell, tidigare vd för Network Technical och som i dag är pensionär med diverse styrelseuppdrag.
Microbee bestod av ett antal utvecklarkort för den då vanligt förekommande S-100-bussen och drevs av en Zilog Z80-processor. Allt integrerades med ett tangentbord i ett smidigt chassi.
Datorn var kraftfull för sin tid med prom-baserad ordbehandling och kommunikationsprogram, liksom 32 kilobyte cmos-minne med batteribackup.
Microbee 32 IC var den första modellen att säljas till svenska privatpersoner, med kassettbandspelare och tolvtumsskärm. Ett flertal modeller följde, till exempel diskettbaserade Microbee 128 med mer minne och cp/m som operativsystem.
En Microbee-filserver som kunde driva 16 intelligenta arbetsstationer stod klar hösten 1984 och tog upp kampen med Compis på landets skolor. Den såldes även till många företag.
– Om man ser lite mer nyktert på saken hade vi det tekniskt bästa systemet.
Sommaren 1982 utannonserades byggsatsdatorn Microbee i den australiska tidningen Your Computer. Svenske Lars Kindell var på resa i Singapore och köpte vad han trodde var den engelska upplagan av tidningen.
Näst mest spridda datorn
Annonsen tilltalade hans datorintresse och väl hemkommen blev det bolagsstart efter kontakt med tillverkaren Applied Technology. Sedan gick det undan. Efter några år hade Microbee blivit Sveriges näst mest spridda skoldator, då i Nintendodistributören Bergsalas ägo.
– 1985 hade Compis 64 procent av skolmarknaden och Microbee 30 procent. IBM, Apple, Commodore och Luxor delade på övriga sex procent. Då var vi med rätta ganska kaxiga, berättar Lars Kindell, tidigare vd för Network Technical och som i dag är pensionär med diverse styrelseuppdrag.
Microbee bestod av ett antal utvecklarkort för den då vanligt förekommande S-100-bussen och drevs av en Zilog Z80-processor. Allt integrerades med ett tangentbord i ett smidigt chassi.
Datorn var kraftfull för sin tid med prom-baserad ordbehandling och kommunikationsprogram, liksom 32 kilobyte cmos-minne med batteribackup.
Microbee 32 IC var den första modellen att säljas till svenska privatpersoner, med kassettbandspelare och tolvtumsskärm. Ett flertal modeller följde, till exempel diskettbaserade Microbee 128 med mer minne och cp/m som operativsystem.
En Microbee-filserver som kunde driva 16 intelligenta arbetsstationer stod klar hösten 1984 och tog upp kampen med Compis på landets skolor. Den såldes även till många företag.
– Om man ser lite mer nyktert på saken hade vi det tekniskt bästa systemet.
