Bättre, utom livslängden
Curiosity är ungefär dubbelt så lång och fem gånger så tung som Nasas tidigare marsbilar Spirit och Opportunity (Mars Exploration Rovers, MER) och konstruktionen har lånat en del från dem. Curiosity är också sexhjulig med samma typ av boggi och dess kameror sitter också den här gången på en mast. Samma typ av lågt monterade navigations- och farokameror används igen.


Precis som med MER-bilarna fälls kameramasten upp och hjulställen ut i efterhand, annars skulle de inte få plats inuti kapseln. Mars har fått en ny, nästan-intelligent invånare. Dark they were, and golden-eyed.

Men vad kan Curiosity göra som inte Spirit och Opportunity klarade? De båda tidigare marsbilarna innehar ju ett antal svårslagna rekord. De var avsedda att fungera i två månader, men de har fungerat i nio år. Det står redan klart att Curiosity inte kommer att kunna bräcka MER-bilarna i fråga om livslängd.

MER drivs, fortfarande, av litiumjonbatterier som beklagligtvis inte tål temperaturer under noll grader. Därför finns ett antal rpg:er, radioisotope power generators, som värmer farkosten invändigt under natten, när temperaturen kan sjunka till minus hundra grader på utsidan. MER-bilarna är därför beroende av sina solceller, som tyvärr dammar igen av dammstormar på Mars, men som mirakulöst nog hittills alltid har blåsts rena igen.

Plutonium i tanken
Med Curiosity tar man inte den risken. Curiosity kommer att få hela sin elkraft från en rpg baserad på sönderfallet i plutonium-238, som också ska värma farkosten med hjälp av vätskefyllda värmeslingor. Men när plutoniet klingat av, så har det, och livslängden på marsytan blir bara ett marsår, 687 jorddygn.

Vid uppskjutningen gav rpg:n 110 watt och det ska räcka till instrumenteringen, robotarm, framdrivning, datorer och kommunikationsradio. 110 watt förbrukar ungefär lika mycket el som en modern bordsdator inklusive bildskärm. Man får anta att Curiosity kommer att få göra nytta under natten också, när MER fick sova.


Så här ska det se ut när Curiosity har börjat sitt arbete. Man är särskilt intresserad av den skiktade bergsformation som står upp mitt i kratern Gale. Robotarmen når två meter ut från bilen och kamerahuvudet sticker upp 2,1 meter över ytan.

Till skillnad från MER kan Curiosity samla in markprover och skicka runt dem för analys i ett internt laboratorium. Det provades redan i den stationära Phoenix Lander som landade 2008 utan att man kunde få fram entydiga bevis på förutsättningar för liv. Phoenix lyckades dock skrapa fram bevis på vatten-is under marsytan.