TechWorld fick tillfälle att ställa ett antal frågor om it och energi till Anna-Karin Hatt. Vi hittade dels på frågorna själv, dels fick läsarna bidra med frågor.

Frågorna ställdes av undertecknad när ministern var med och öppnade Coromatics centrum för Disaster and Recovery Training i Sätterstrand i våras, men regeringskansliet ville ta dem med sig för att fundera ordentligt på dem och har nu kommit med svar. Vi försökte ställa frågorna så konkret och rakt som möjligt för att få så konkreta svar som möjligt.



Oöverskådliga användaravtal
Hur ser ni på problematiken att användare och företag godkänner nyttjandeavtal för att använda tjänster och produkter, exempelvis Apple, Dropbox eller Facebook, där konsumenten har väldigt lite kontroll över var data lagras och vilka rättigheter användaren egentligen har? Den enskilda användaren har väldigt små möjligheter att påverka innehållet i dessa avtal.

Vilket ansvar har staten att kontrollera och påverka att personliga data hanteras på ett korrekt sätt hos exempelvis företagen ovan? Lagras personliga data i exempelvis USA finns det inget Sverige kan göra om det missbrukas. På vilket sätt arbetar IT-ministern och staten idag för att påverka dessa integritetsfrågor?


Svar: Svårigheten att påverka standardavtal är väl känd och tyvärr ganska utbredd. Vi har grundläggande integritetsskyddslagstiftning som gäller inom EU (PUL i Sverige). Men naturligtvis finns mängder av företag som lyder under annan nationell lagstiftning.

EU-kommissionen har nyligen tagit initiativ till ett reviderat europeiskt ramverk med ett förstärkt skydd för den personliga integriteten (bland annat en rätt för användaren att få sina personliga data raderade). Värnandet av den personliga integriteten är en viktig fråga för Centerpartiet.

Man kan också göra saker vid sidan av lagstiftning. Datainspektionen kan agera tuffare. Förra året träffade dataskyddsmyndigheterna i Sverige, Norge, Danmark och Island representanter från Facebook. Under mötet diskuterades bland annat Facebooks användning av cookies, hur företaget använder information som samlas in från Gilla-knappar och hur klagomål från användarna hanteras.

Betalning via mobilen

Betalning via mobiltelefon är ett hett område. Vilken är statens roll för att detta ska bli en lösning som är tillgänglig för alla till en rimlig kostnad? Det där sista, ”till en rimlig kostnad” är viktigt så inte någon operatör kan börja ta hutlöst betalt för att man ska få betala.

Det är redan illa nog att det kan kosta 80-150 kronor att bara få betala en räkning på banken. Man kan mycket väl få betala mer än själva fakturan bara för att få betala den. Då kan man ansluta sig till en internetbank, men det kostar också en avgift
.

Svar:
Mobila betalningar kommer mer och mer i alla delar av världen. Det välkomnar jag. I första hand bör sådana lösningar komma till stånd på marknadsmässig grund, eftersom den här typen av tjänster utvecklas bäst om inte staten pekar med hela handen.

Men naturligtvis finns det ibland hinder på vägen där staten kan ha en roll i att undanröja hindren. Inom EU arbetas det nu bland annat på ett stort främjandeinitiativ för den inre marknaden som bland annat kommer handla om hur länderna hanterar mobila betalningar.

Det är också viktigt att undvika inlåsningar, så att kunden kan använda betalningslösningar oberoende av exempelvis märke på sin mobiltelefon eller vilken operatör man har. Gemensamma standarder behövs för de lösningar som tas fram. Här kan staten själv agera som kunnig beställare.