Mobila enheter med hög prestanda, blixtsnabba routrar och sylvass grafik. När PC World sammanfattar 2015 kan man lätt konstatera att det varit ett fantastiskt hårdvaruår.

Här är åtta av de största framstegen.

Nvidia Geforce GTX 980

dragon


Ja, GTX 980 släpptes till desktop redan förra året. Nu snackar vi om grafikkortet för bärbara.

Det som gör GTX 980 omåttligt imponerande är en enda liten detalj: det finns inget ”M” som indikerar ”mobile” i namnet. Nvidia har lyckats med konststycket att bygga ett grafikkort som ryms i en laptop, utan att tumma på prestandan.

Än så länge finns det nya Geforce-chippet bara i de allra vassaste bärbara speldatorerna, sådana med prislappar norr om 30 000 kronor. Men det bådar gott för den som båda vill sitta på tåget och spela Crysis med bästa inställningarna.

Lagringskriget

ssd


Det finns inget lika billigt och enkelt sätt att skaka nytt liv i en gammal dator som att byta ut den mekaniska disken mot en ssd-disk. Men den nya generationens flashlagring får de ssd-diskar vi lärt oss älska att kännas stenålders.

Pci-e-anslutningar och nand-diskar med vertikalt (istället för horisontellt) staplade chipp har tagit marknaden med storm med sina hastigheter. Sedan såg till och med de långsamma ut när nvme-diskar slog allt och alla på fingrarna.

Intels monsterdisk DP P3608 som visades upp i slutet av sommaren har exempelvis en läshastighet på makalösa 5 GBps – tio gånger snabbare än en vanlig sata-ssd!

Haken? 1,6 terabyte kostar drygt 36 000 kronor. 
 

Intel Skylake

sky

Skylake blev inget enormt framsteg prestandamässigt, det som lockar är istället extrafunktionerna.

Serien har både stöd för ddr4-ram och har 16 stycken tredje generationens pci-e-banor – eller upp till 20 stycken ytterligare banor om man använder Skylake ihop med Asus moderkort Z170. I klarspråk: det går att köra blixtsnabba ssd-diskar utan att sno bandbredd från grafikkortet.

Dessutom har Skylake en bred katalog extrafunktioner. Från säkerhet och strömsparning till grafiklyft. 

Xeon i bärbara

lenovo


En annan milstolpe: världens första laptop (eller ”mobila arbetsstation” som Intel kallar den) med Intels kraftfulla Xeon-chipp under skalet. Först ut blev ett par av Lenovos Thinkpad-modeller och fler kommer snart att få prova på chippet som tidigare framförallt synts i superdatorer.

Lite senare under hösten meddelade Intel att också att de släpper en 72-kärnig Xeon-processor till ett begränsat antal desktopdatorer under 2016.
 

Schyssta sladdar

sladdar


Visst, vi är trötta på att teknikföretag envisas med att byta sladdstandard i parti och minut men under 2015 fick vi två positiva exempel. Usb type-c innebär visserligen att snittanvändaren får kassera en hel sopsäck gamla usb-sladdar, men tänk på fördelarna. Den är snabbare, mindre och går att plugga in åt vilket håll som helst. Dessutom kan den, som Apple demonstrerat, leda tillräckligt med ström för att ladda ett laptopbatteri.

Nästa glada överraskning är Intels beslut att anpassa Thunderbolt till usb c. Det betyder att Thunderbolt 3.0 ger galet snabba överföringshastigheter utan att behöva ta upp en hel port på datorn.
 

Telefoner som är datorer 

windows10

Ett klockrent exempel på vad som går att åstadkomma med en usb c-koppling är Microsofts mobilsatsning. Lumia 950 och 950XL kan, med hjälp av en usb-docka, förvandlas till fullt användbara mobila arbetsstationer.

Continuum-funktionen, som den kallas, är inte utan barnsjukdomar, men den visar hur snabbt tekniken går framåt.

Grafikkort som klarar 4k

grafik


I åratal har 4k-upplösning inte bara krävt ett, utan två kraftfulla-grafikkort. Men det förändrades 2015 i och med Nvidias biffiga Titan X – det första grafikkortet som på egen hand klarar av att köra spel i 4k med höga grafikinställningar.

Därefter har en strid ström av 4k-kapabla grafikkort pytsats ut på marknaden. Från Geforce GTX 980 TI till AMD:s vattenkylda Fury X, och luftkylda Fury.

G-sync och Freesync

synk

Men ett krux med att vår hårdvara numera lever i framtiden är att alla delar inte alltid hänger med. Visst, det går att leverera 4k med ett grafikkort, men bildfrekvensen kan bli lidande – det tar en del krut att rita upp åtta miljoner pixlar på skärmen.

Tur då att 2015 också är året då skärmar och grafikkort lärde sig synka bilduppdateringsfrekvensen.

I Nvidias katalog kallas funktionen G-sync, medan AMD refererar till det som Freesync. I folkmun refereras de mest till som en möjlighet att slippa fälla en tår varje gång bildfrekvensen faller under 60. Den enda nackdelen är att du i dagsläget måste köpa en skärm som passar endera företagets grafikkort.