Ta en bunt högteknologiska komponenter, finmekanik och elektronik som för tio år sedan skulle ha setts som science fiction.

Sätt ihop dem till en maskin som är tänkt att klara hundratals olika saker och vara driftsäker, energisnål, funktions­mässigt flexibel, ergonomisk och professionellt ihopsatt, samt gärna attraktivt designad.

Lägg sedan till kraven att den ska väga så lite som möjligt och gå att köpa till ett pris pressat till det yttersta.

Ta sedan denna intrikata maskin och sätt den i händerna på miljoner människor med mycket varierande uppfattning om vad ”hanteras varsamt” betyder, som ändå förväntar sig att deras dyrgrip ska fungera efter allsköns misshandel, olyckor och riskabel behandling.

Det är så verkligheten ser ut för dem som tillverkar laptop. Kompakta helhetslösningar med alla de funktioner som en stationär arbetsstation har, men på en bråkdel av utrymmet, tunna som pocketböcker och vägande bara något kilo.

Acer Travelmate 6463 klarade alla testmoment klart godkänt. Till och med efter ett fritt fall från hög höjd fungerar datorn, även om skärmen som synes har tagit stryk. Med en extern skärm kan värdefulla data räddas.

Och så måste det vara. Hållbarhetskraven är höga på en bärbar dator; få tekniska produkter lever ett så aktivt liv. Ser man till sådant som rörliga delar, i- och urkopplande av tillbehör och kablar och kravet på lättanvända gränssnittsenheter i form av musstyrning och tan­gentbord som inte får vara mindre tillgängligt än på en stationär arbetsstation, är en laptop utsatt för fysiska påfrestningar som få andra produkter förväntas klara av. Särskilt inte på områden där det råder en sådan hård priskonkurrens.
Det här är inte något vanligt datortest. Vi tittar inte på prestanda eller funktioner – här är det tuff konstruktion som avgör vem som går segrande ur striden. Att tala om tydliga testvinnare kommer dock att bli svårt, eftersom vi har tagit in datorer från olika prisklasser och med på papperet ganska rejält olika förutsättningar att komma helskinnade­ ur våra testmoment.


Redan efter ett försiktigt fall från en halv meter slocknade Dell Latitude D620, och det krävs inte mycket för att slå sönder den plastiga konstruktionen. Å andra sidan tål den mer vardagligt slitage, repning och extrema temperaturer mycket bra.

Tre budgetmodeller


Datorerna i testet är Acer Travelmate 6463, Dell Latitude D620, Lenovo Thinkpad T60, LG F1, Panasonic Toughbook CF-29 och Toshiba Satellite Pro A120. LG, Dell och ­Toshiba är mer budgetartade maskiner i skiktet under 10 000 kronor. Lenovo och Acer tillhör prisklassen strax över. Thinkpad T60 är en lätt och extra bärbar dator, medan Travelmate har en del extra funktioner, bland annat inbyggd webbkamera.

Panasonic Toughbook däremot påminner mer om ett skyddsrum än en dator. Ett nära nog pansarbeklätt yttre borgar för att den ska tåla en hel del våld. Med ett pris på närmare 50 000 kronor och solid metall och gummi var vi än tittar kan det inte gärna vara tomt prat.

Det är dock inte bara fysiskt våld mot en avstängd dator med tryggt ihopfälld skärm vi ska testa och innanmäte, skärm och tan­gentbord på en Toughbook ser vid en första anblick inte så märkvärdiga ut. Vi ska även prova med värme, kyla, fukt, damm och smuts, repa hölje och skärm samt en hel del annat – så hur våra datorer klarar våra ­simulerade vardagsolyckor återstår att se.


Tunna Lenovo Thinkpad T60 ser vid första anblicken ut att vara den sköraste datorn i testet. Men skenet bedrar. Bortsett från att höljet mycket fort blir mycket fult tål en T60 nästan hur mycket stryk som helst.

Testmomenten


Totalt utförde vi tretton testmoment tänkta att motsvara allt från fritt fall till transportskador, kontorsolyckor och långvarigt normalt slitage. Tangentborden utsatte vi för tester som ska motsvara tidens tand: Det är en del av datorn som ligger öppen vid användning och där ett fel på någon av alla de små rörliga delarna snabbt kan orsaka bekymmer. Här testade vi dels hur känsligt tangentbordet var mot ansamlat damm och smuts under knapparna och hur lätta de var att rengöra, dels hur väl de tryckta tecknen och symbolerna på tangenterna sitter.

En stor del av testerna rörde olika former av hårdhänt behandling. Datorerna har ett stort antal externa portar där man flitigt pluggar i och ur olika tillbehör: med sladdar som sticker ut runtom, bärbara minnen i usb-portar och extra tunna cd/dvd-enheter är det mycket som kan gå fel. Här valde vi att testa hur nätverksporten, usb-porten och cd-enheten klarade en plötslig yttre på­verkan.

Repor är ett annat känt elände för många användare. Ett hölje som repas eller nöts ut under alla transporter är i och för sig bara estetiskt irriterande. Men sitter reporna i stället på insidan, om man till exempel har kommit åt skärmen med något vasst, drar det ned användbarheten rejält. Vi testade båda delarna, men vad skärmen tål är givetvis ett viktigare kriterium i bedömningen.


LG F1 är den dator i testet som gick mest i bitar av att tappas i golvet. Men krossat hölje, skeva kontakter och förstörda skärmfästen ändrar inte det faktum att datorn fortfarande startar och går att köra med en extern skärm.

Ett ryck från tjuven


Samtliga datorer i testet är utrustade med sockel för stöldskyddslås. Vi frågade oss därför vad som händer om man försöker stjäla datorn – hur klarar de här hålen ett rejält ryck? Så vi kopplade in en rejäl stöldskyddsvajer med Kensingtonlås och försökte­ agera datortjuvar och få loss dem både för hand och med verktyg.

Vi ville också se hur elementen kan påverka datorerna. Dels extrem värme och kyla, dels fukt eller snarare en rejäl rotblöta. Hur klarar datorerna olika extremfall av svenskt väder? Och, när det gäller fukt, hur klarar de sådant som spillda drycker rätt in i innanmätet?

När det gäller värme och kyla såg vi två tänkbara scenarion. Dels en transport i svensk vinterkyla som djupfryser datorn, dels en kvarglömd maskin i en solvarm bil under högsommaren. Som simulering placerade vi våra pc i ett frysfack på 18 minusgrader samt i en varmluftsugn där temperaturen var 80 plusgrader. Därefter såg vi hur upptinade respektive svalnade datorerna ­behövde vara för att kunna starta.

I fukttestet hällde vi en deciliter vatten respektive en deciliter kaffe rätt ned i maskinen. Efter en natt för torkning testade vi hur datorerna mådde. Slutligen testade vi hur de tålde det tunga artilleriet av prylmisshandel, det vill säga kraftiga stötar och tyngder som de flesta datorer inte är tänkta att hantera.


Det var ingen överraskning att Panasonic Toughbook CF-29 vann testets mer fysiska prövningar. Fukt, värme, kyla och g-kraft verkar inte sätta några spår, mer än en marginell kantstötning. Däremot är skärmen lika repkänslig som på övriga datorer, och tangent­bordet var ovanligt lätt att smutsa ned.

Repor och slitage


Som repningstest drog vi olika grova sandpapper över de ytor vi ville pröva. Sandpapperet pressades mot ytan med en enkilosvikt med en kvadratdecimeter stor pressyta.
När det gäller repor på höljet utmärkte sig Panasonic Toughbook. Det var mycket svårt att göra några märkbara spår i den grova, metalliska ytan – endast med vårt grövsta sandpapper och extra tryck appli­cerat lyckades vi över huvud taget få till synliga repor, men de var fortfarande diskreta.
Väl godkänt i delmomentet fick också ­Toshiba Satellite Pro och Dell Latitude, som båda tålde en hel del. Sämst i momentet var Lenovo Thinkpad – den har ett helt annat material i höljet, en matt plast där det mycket­ lätt blir märken. Till och med en finger­nagel lämnar tydliga spår.

Öppnar vi datorn finner vi en mycket känsligare yta. Skärmarna blir alla mycket snabbare repade än locket med samma ­metod. Men det var samma datorer som ­visade sig tåligast här också – Panasonic, Toshiba och Dell klarade mildare behandling utan att eventuella skador på skärmen stör det man ser under arbete. Lenovos Thinkpad sällar sig också till dem som har en godkänt tålig skärm, medan Acer och LG lättare fick tydliga repor.

Acer höll trycket


Vi testade som sagt också tangentbordens motståndskraft mot slitage, och mot den ansamling av smuts och damm som sker under normal användning. Vi nötte ned trycket på tangenterna med en handhållen skruvdragare. Det motsvarar givetvis inte någon normal användning av tangentbord, men ­genom att applicera samma tryck under en bestämd tid per tangent kunde vi se om det var någon skillnad datorerna emellan.

Och det fanns det absolut. Trycket på Acers tangenter höll betydligt bättre än på de andra datorerna. Även Toshibas klarade sig relativt bra. LG-datorn tappade i stället trycket ovanligt fort.

Känslighet mot damm och smuts testade vi genom att helt enkelt utsätta tangentbordet för stora mängder vanligt inomhusdamm och se hur det påverkade skrivförmågan. Sedan provade vi hur lätt det var att rengöra det igen.
Det visade sig att de datorer som var tåligast mot smuts var samma datorer som när de väl fått för mycket inte verkade vilja bli av med det. Panasonic Toughbook var mycket bra på att hålla damm borta från skrymslena under tangenterna, men den var i gengäld mycket bökigare att göra ren än en LG F1 eller Dell Latitude – och på dessa mer lättstädade datorer kröp då i stället mer damm in mellan springorna. På LG och Dell gick det till och med att utan problem plocka loss en enskild tangent och rengöra bakom denna.

Portar och cd


Hållfastheten i olika anslutningar, som usb-portar, nätverksanslutning och stöldskyddsfäste, testade vi med en rejäl mängd kablar som vi pluggade in och simulerade olika former av vandalism och olyckor på. I usb-portarna testade vi vad som händer om man råkar rycka omilt i kabeln. Vi band en ­enkilosvikt till en usb-kabel och lät den falla 50 centimeter. Frågan var om rycket skulle skada sockeln, den inpluggade kontakten ­eller båda.

Och det här var ett test där vi fick mycket olika resultat. Acers portar klarade testet utan problem – kontakten i kabeln knäcktes av kraften, men på datorn syntes inte en skråma. Detsamma gällde Toshiba och Panasonic.

På Dell och Lenovo tog porten skada. En plastdel mitt i sockeln knäcktes och följde med kontakten ut och kontaktstiften inuti böjdes. Pluggade vi in en färsk kontakt fungerade kommunikationen ändå. Usb-protokollet är ganska förlåtande, och även med skadade kontaktdon kan data ofta överföras, om än långsammare. Endast på en dator, LG F1, blev usb-kontakten helt obrukbar.

Ryckte kabeln rakt ut


Nätverksanslutningarna testade vi genom att utsätta dem för samma kraft. Här ville vi testa låsmekanismen i rj-kabelns kontaktdon och ryckte därför ut kablarna rakt ut från datorn i stället för nedåt. Skulle kontakten sitta kvar? Skulle kabeln förstöras? Nej, visade det sig: varken eller.
I samtliga fall lossnade kabeln från fästet. Det berodde inte på att kabeln hade givit med sig, som vi trodde, utan på att fästet i datorn gav upp. Lenovo Thinkpad, LG F1 och Toshiba Satellite Pro tog mest skada. Här kunde vi se att sockelns fästen fläkts sönder, och även om det fortfarande gick att plugga in en kabel och få nätverkskontakt fungerade inte låsanordningen längre. ­Övriga datorer visade synliga tecken på våld, men här fungerade lås och kontakt precis som innan.


Toshiba Satellite Pro A120 gav upp helt och hållet efter sitt fria fall. Dessutom med en konfetti av lossnade tangenter. De gick lätt att snäppa på plats igen, men till ingen nytta eftersom datorn i alla fall inte startade.

Hål helt utan mening


Eftersom samtliga datorer även hade fäste för stöldskyddslås bestämde vi oss för att se hur de skulle klara ett rejält stöldförsök. Vi pluggade in ett Kengsingtonlås och försökte få loss det med ett hårt ryck i kabeln.

Dessa fästen visade sig vara av extremt varierande kvalitet. Hur Dell har tänkt med sitt är svårt att förstå. Det är bara ett poänglöst hål in i plasthöljet och kunde inte stå emot ens det klemigaste stöldförsök.

Toshiba klarade sig inte heller särskilt bra. Deras fäste sitter förvisso fast i plåt­höljet, men det är nära nog folietunt och låset kan bändas loss för hand på fem sekunder. LG har två fästen, varav ett är ett lika fånigt plasthål som på Dell och det andra är bättre, men fortfarande inte bra.

De dyrare datorerna från Acer och ­Lenovo fick godkänt i stöldtestet. Lenovos låsfäste sitter förankrat i en seg plåtbit, som förvisso ger med sig om man sliter i låset, men som ändå klänger sig fast. Höljet lär få en estetisk törn, men datorn lämnar inte huset. I Acers fall krävs det stora krafter för att ­lämna märken i fästet.

Slutligen har vi Panasonic Toughbook, där fästet är solitt som ett kassaskåp. Ingenting vi utsatte det för i form av handkraft, hammarslag eller hovtänger resulterade i mer än en minimal repa i lacken.

Optik och mekanik i släden


Datorernas cd-enheter är en känslig detalj. En skör mekanisk konstruktion, byggd för att vara så tunn som möjligt och kanske inte just stadig. Optik och mekanik sitter direkt i släden, inte skyddat och inbyggt som på stationära datorer.
Vi testade att tynga ned cd-läsaren i ­utfällt läge med en enkilosvikt. Den släppte vi från allt högre höjd, för att se hur mycket konstruktionen mäktade med.

Här gick det i stort sett likadant för alla deltagare. Ett hårdare slag, i detta fall vår vikt tappad från cirka 30 centimeters höjd, förstörde samtliga slädar. En dator stack ut (mycket försiktigt) positivt: Acers släde satt i alla fall kvar i datorn, där övriga hade totalförstörts, men den kunde inte läsa skivor.

Toshibas cd-släde utmärkte sig negativt genom att knäckas efter att ha träffats av ett kilo från tio centimeter. Panasonics robusta dator kunde vi inte genomföra testet på ­eftersom den levererades utan cd-enhet.

Värt att nämna är att dessa cd/dvd-enheter är utbytbara och går att köpa som ­reservdelar till samtliga maskiner. Skulle den haverera för dig handlar det om en begränsad reparationskostnad.

Fukt, värme och kyla


Datorer som är byggda för att kunna transporteras måste i detta avlånga land rimligtvis tåla transport i svensk vinterkyla, ibland i bitande minusgrader. Att använda en ­sådan kraftigt nedkyld dator är inget vi rekommenderar – främst hårddisken är känslig för temperaturskillnader – men det är rimligt att begära att den ska kunna tinas upp igen och sedan fungera som vanligt.

Mycket riktigt hade våra testdatorer inget som helst problem med det. Vi fryste ned dem till minus 18 grader och försökte sedan att starta dem direkt. Reaktionen var densamma på alla fronter: skärmen gick igång, men när hårddisken skulle läsas frös starten eller gick extremt långsamt. Men efter bara en halvtimme i rumstemperatur var de redo att arbeta som om inget hade hänt.

Lika bra tålde alla datorerna värme. Vi hettade upp dem till 80 plusgrader – en temperatur de troligen aldrig behöver uppleva under normal användning – och de startade utan bekymmer, förutom att det var svårt att träffa tangenterna rätt med grytvantar.

Det som dock hände var att batterierna på LG, Acer och Toshiba hade laddats ur efter en halvtimme i värmen. Så skulle du glömma datorväskan i torkskåpet, se till att ha strömadaptern redo.

Kaffe med mjölk och socker


Förutom värme och kyla ville vi också se vad fukt gör för att påverka datorerna.

Och varför vara blygsam? Vi tog helt ­enkelt och hällde maskinerna fulla med vätska, lät dem torka och såg om det hade påverkat driften.

Men i en vardagssituation är det nog inte rent vatten i en avstängd dator som är det vanligaste. Därför testade vi också en lite skadligare kontorsvätska: kaffe. Med mjölk och två sockerbitar, till och med. Vi hällde kaffet i datorerna när de var igång, och gjorde­ vad vi kunde för att rädda situationen, slog av dem genast och sköljde ur dem med kranvatten.

Varken rent vatten eller vår kaffeolycka påverkade datorerna det minsta. Vätskan rann till slut rakt igenom dem. Snabbast gick det på Lenovo Thinkpad T60 – här har konstruktörerna tänkt till och faktiskt satt in dräneringshål undertill för just denna sorts olyckor!

Slag och stötar


Till sist gav vi oss på hela datorerna med ökad grad av fysiskt våld. Hur skulle de tåla klämskador om de till exempel hamnar underst i en tung packning, eller blir trampade på? Med två encentimetersplankor stöttade vi upp sidorna och utsatte sedan datorerna för vikten av en TechWorldskribent, i detta fall invägd på 92 kilo.

Detta påverkade synbart höljet på Dell, Lenovo och Toshiba, som böjdes till och förblev aningen deformerade. Det påverkade dock inte funktionen. Ett par usb-portar på Dellen försköts så att de blev svåra att ansluta till, men det var också allt.

LG F1 var den som tog mest synbart stryk. Skärmen hade uppenbart lidit skada och ljusåtergivningen var minst sagt ojämn, men hela bilden var synlig och dög att ­arbeta med, åtminstone tillfälligt. Även Acer ­bågnade under trycket, men efteråt märktes ingenting.

Viker sig inte en millimeter


Men med bred marginal stadigast var förstås Panasonics Toughbook. Denna pansarklädda tegelsten rörde inte en min och bågnade inte en millimeter. Datorn ger verkligen intrycket av att klara en hel skördetröska. Nu ser man vad alla de extra tusenlapparna går till: Konstruktionen är alldeles oförskämt massiv, höljet är mer pansar än plast, och alla kontakter och portar är tryggt försänkta och täckta med massiva gummilock.
Även i vårt sista testmoment, stötar och kraschtest efter fritt fall, var Toughbook totalt överlägsen. Datorn klarade ett två meters fall rakt ned i ett betonggolv och startade felfritt med bara minimala skråmor. Den lever verkligen upp till namnet.
Men det fanns en dator till som klarade fallet nästan lika bra. Lilla Lenovo, den av som vid första anblicken såg tunnast och skörast ut, tålde även den att tappas. Vi släppte den från två meter till ett brutalt nedslag på högkant och allt som hände var att en del plast slogs loss från höljet.

Från samma höjd kollapsade skärmarna totalt på LG- och Acermaskinerna. Själva datorerna fungerade dock fortfarande, likaså­ anslutningarna för extern skärm, så det var inget problem att ansluta en vanlig skärm och rädda eventuella data från de ­havererade maskinerna. (I LG:s fall behövde vi även koppla in en extern mus, eftersom stötarna förstörde styrplattan.)

Toshiba och Dell var de enda datorerna i testet som stendog av för kraftigt nedslag. Och det dessutom långt tidigare än de ­andra. Toshibas deltagare gav upp och vägrade starta efter att ha fallit från en meters höjd, men Dell var ännu klenare: hela maskinen gav upp efter ett fall från blygsamma 50 centimeter.

TechWorlds slutsats


På det hela taget är det inte utan att vi blir lite imponerade av hur mycket dessa mobila maskiner faktiskt tål. När det gäller fukt, kyla och värme klarade sig alla datorer bättre än vi hade trott, och även stöttåligheten är i de flesta fall mycket hög.
Att Panasonics Toughbook CF-29 är tuffast på det området är inte någon överraskning. Överraskningen är i stället att tunnisen från Lenovo klarade så många eldprov så bra – det såg den sanner­ligen inte ut för.

På det stora hela verkar man få den stryktålighet man betalar för. Det är testets tre dyraste maskiner som överlag klarar sig bäst, även om en budgetdator kan glimmar till i enskilda moment. Ska du satsa på hygglig hållbarhet verkar Lenovo ha ett vinnande koncept. Och vill du känna dig ofantligt trygg finns det ju specialbyggda datorer med murbräcke­kvalitet, som står emot både glaciärer och pansarskott.

Fakta

Inför det här testet läste jag på lite om datorkomponenters tålighet och lärde mig något intressant: Hårddiskar tar skada av att köras kalla. Så ni som har tagit med mp3-spelaren ut i skidspåret i vinter kan ha gjort den en björntjänst. Å andra sidan är väl det ett övergående problem – nästa vinter är det solid state som gäller i allt bärbart. Och nu är det vår.

Mattias Inghe, produkttestare

Panasonic Toughbook CF-29 bäst i test - men...

Toughbook är testets säkra vinnare – inget mindre än pansarskott rår på den. Men Lenovo Thinkpad T60 är förvånansvärt tålig, fast den ser ut och kostar som en normal dator, så den kan vi helt klart rekommendera.

Testade datorer

  • Acer Travelmate 6463
  • Dell Latitude D620
  • Lenovo Thinkpad T60
  • LG F1
  • Panasonic Toughbook CF-29
  • Toshiba Satellite Pro A120