Användandet av mobilt bredband ökade med 400 procent under 2007, enligt operatören Telenor. Eftersom mobilt bredband är hett ville vi testa om turbo-3g kan ersätta en vanlig internetuppkoppling med adsl.

Vi tänker oss en konsult eller liknande som ofta är på språng och därför behöver en riktigt mobil lösning. Samtidigt har han eller hon även ett kontor med en fast adsl-koppling. Frågan är om det går att slänga ut den fasta uppkopplingen från kontoret och förlita sig helt och hållet på turbo-3g.

Vi jämförde ett abonnemang för mobilt bredband från Telenor med ett fast adsl-abonnemang från Bredbandsbolaget. Vi testade hastighet och fördröjning hos båda abonnemangen. Det mobila bredbandet testade vi från en stuga i Stockholms skärgård, i Lidingö utanför Stockholm och på ett X2000-tåg mellan Göteborg och Stockholm. Adsl-uppkopplingen hade 3 235 meter till telestationen.






Adsl. Hög hastighet så klart, men så hade vi också den högsta möjliga hastigheten.


Tio företag ville prova


I maj 2000 bad Post- och telestyrelsen, PTS, teleoperatörerna att anmäla sitt intresse för att få tillgång till 3g-frekvenser. Tio ansökningar kom in och den 16 december 2000 stod det klart att Europolitan (i dag Telenor), Hi3G (i dag Tre), Orange och Tele 2 hade lovat bäst. Telia, som blev utan licens, började omgående samarbeta med Tele 2 om ett gemensamt nät.


Som en del av licensen och ett sätt att få utbyggnaden att gå snabbare och bli billigare tilläts operatörerna att dela nät till 70 procent. Det har medfört att det i praktiken bara byggs två nät på landsbygden och tre i storstadsregionerna. Tre samarbetar med Telenor och Tele 2 samarbetar med Telia. Orange har hoppat av.

 


Telenor.
Klientprogrammet är lätt att installera och hantera. Vill du kan du låsa på umts eller gprs.

Gsm och umts, som mobilstandarderna heter i Europa, skiljer sig genom att gsm skapades för att bära rösttrafik. Gsm använder så kallad tdma (time division multiple access), där tillgängligt spektrum delas upp i flera hundra frekvenser och varje frekvens delas upp i lagom stora tidsluckor.

Svårt fördela tidsluckorna


Tidsluckestrukturen, som skapades i början av 80-talet för rösttrafik, är inte anpassad för data. Den blir inte tillräckligt flexibel när en mobiltelefon vill surfa, en annan vill titta på högupplöst video, en tredje vill strömma musik och en fjärde vill kolla sin e-post samtidigt. Det finns helt enkelt inget optimalt sätt att fördela tidsluckorna.



Umts. Hastigheten ligger nära den utlovade maxhastigheten 384 kilobit per sekund.

 

I umts löser man det genom att bygga en flexibel bärare av trafiken. Man har delat in spektret i tolv betydligt mer bredbandiga frekvenser. I stället för tdma används cdma, som går ut på att alla mobiltelefoner får en unik så kallad scrambling code tilldelad av nätet. Därefter kan telefonen sända samtidigt på samma frekvens som massvis med andra telefoner. Mottagande basstation tar emot signalerna från alla telefonerna och filtrerar fram varje enskild dataström med hjälp av scrambling-koden. När tiden inte är uppdelad i tidsluckor kan de olika mobiltelefonerna konsumera sina data betydligt mer flexibelt utan hänsyn till övriga telefoner på samma plats.

Effekt ändras 1 500 gånger per sekund


När alla tillåts sända samtidigt ställs stora krav på hur mycket effekt varje person sänder med. Ju mer effekt, desto snabbare kan man sända data, men samtidigt får de olika mobiltelefonerna inte överrösta varandra. För att det ska fungera dirigerar basstationen telefonernas uteffekt. Eftersom signalerna studsar på hus, berg och byggnader får mottagaren alltid flera parallella signaler som adderas olika för varje ögonblick eftersom telefonerna rör på sig. Uteffekten regleras 1 500 gånger per sekund, så att det blir ett jämnt energispektrum.


”Att komplettera umts med

hsdpa medför betydligt

snabbare åtkomst.”


I tillägget hsdpa fungerar det dock annorlunda. I stället för att reglera uteffekten låter man den mobil som har bäst möjlighet att ta emot data göra det. Alla hsdpa-kompatibla mobiler skickar kontinuerliga mätrapporter till nätet som i sin tur skickar data till den som har bäst mottagningskvalitet för ögonblicket. I hsdpa finns även smartare så kallad forward error correction, fec, som ytterligare ökar hastigheten.




Hsdpa
. Hastigheten ligger på dryga en megabit per sekund, inte så illa!


 

Att komplettera umts med hsdpa medför betydligt snabbare åtkomst, men går av ovan beskrivna skäl inte att använda till realtidstillämpningar. Det beror på att man inte kan garantera snabb åtkomst i varje ögonblick utan bara genomsnittligt.

De svenska operatörerna brukar lova hastigheten 384 kilobit per sekund för vanlig umts och upp till 3,6 eller 7,2 megabit per sekund för hsdpa. I vårt test har vi valt att inte testa vilken täckning operatörerna erbjuder, utan har i stället jämfört prestanda hos turbo-3g med en fast uppkoppling till internet. I praktiken finns det alltså bara två nät i Sverige, som enligt PTS den 1 juli 2007 täckte 8 860 000 av landets bofasta.

Operatörerna håller således numera vad de en gång lovade när det gäller täckning.

Ping och TP-test


För att jämföra egenskaperna hos de två abonnemangen använde vi vanliga ping för att mäta fördröjningen och TP-test 5 för att mäta hastigheten. Vi valde att pinga kth.se, som är en hyfsat central server.

Vi började med att testa Bredbandsbolagets adsl-uppkoppling. Den var snabb och gav en hastighet på 9,40 megabit per sekund. Pingtiden var superstabil och låg på 32 millisekunder utan jitter.

Därefter testade vi umts med hsdpa ute i skärgården. Här varierade hastigheten något, med en topp på 1,40 megabit per sekund och ett medel på 1,1 megabit per sekund. Det är en skaplig hastighet. Pingtiden hamnade dock på 318 millisekunder i genomsnitt, vilket är tio gånger så mycket som för den fasta uppkopplingen.


Under testet på X2000-tåget imponerade hsdpa med fortsatt fina hastigheter på över 1 megabit per sekund, men med oerhört varierande pingtider på ibland över 2 000 till 3 000 millisekunder.




X2000
. Umts/hsdpa imponerar med hög hastighet även ombord på ett X2000-tåg.


 

På Lidingö fanns inget hsdpa, men väl vanliga umts med god täckning. Inte oväntat fick vi en längre pingtid, i genomsnitt 193 millisekunder, och en hastighet på 361 kilobit per sekund. Det är inte långt från den utlovade maxhastigheten 384 kilobit per sekund.

Vi tvingade även klienten att bara köra gprs. Hastigheten hamnade på runt 42 kilobit per sekund och pingtiden på saftiga 722 millisekunder i medel.



Gprs. Långsamt, men gsm har bättre täckning än umts och drar mindre energi.

TechWorlds slutsats


Om du bara surfar och kollar e-post via din bredbandsuppkoppling räcker mobilt bredband. Du får då också mobiliteten på köpet.


Den som kör exempelvis command line (cli) över ssh, remote desktop eller liknande, där det antingen rör sig om grafik eller kommandon som genereras lokalt men exekveras på andra sidan länken, kommer däremot att uppfatta mobilt bredband som trögt. Det handlar inte bara om den mindre bandbredden, utan också om att 3g-nätet ger betydligt mer fördröjning än adsl.

» Läs mer om bärbara datorer och smartphones på vår specialsida!

Foto: Andreas Eklund

Fakta


1g
– Ett analogt cellulärt nät som bara kan bära röstsamtal.

2g
– Ett digitalt cellulärt nät som har byggts för att bära röstsamtal. Gsm, pdc, d-amps och IS95 är exempel. Flera 2g-nät har i efterhand byggts om för att även kunna bära ip.

3g
– Ett digitalt cellulärt nät som har byggts utan specifik design för en specifik tillämpning. Ett 3g-nät ska kunna bära röst, video eller annan data utan avkall på flexibilitet. Umts och dcma 2000 är exempel.

Edge
– Enhanced datarates for gsm evolution. En teknik i gsm där den snabbare modulationen 8PSK kan användas i stället för GMSK. Edge kan leverera hastigheter upp till 236 kilobit per sekund, men lider av samma flexibilitetsproblem som gprs. Edge har hamnat lite i skymundan bakom umts/3g, men är utbyggt hos många operatörer i Europa och kan användas där umts-täckning saknas.

Gprs
– General packet radio service.
Ett sätt att mer dynamiskt nyttja tidsluckorna i gsm. När buffrade data finns i telefonen eller nätet skapas ett så kallat temporary block flow, tbf, som skickar data under ett antal tidsluckor. Hur många tidsluckor som används per tbf beror på operatören, mängden buffrade data och antalet samtidiga användare i cellen. Maximal hastighet i gprs är 85,6 kilobit per sekund.

Gsm
– Global system for mobile communication (eller groupe spécial mobile som standarden först hette). Världens just nu största nät som finns i alla världsdelar. Gsm använder tdma och storleken på tidsluckorna är anpassade för röstsamtal. Med teknikerna circuit switched data, csd, och general packet radio service, gprs, kan data i stället för röst läggas i tidsluckorna. Tekniken fungerar men är inte flexibel nog för att ge varje enskild telefon den kvalitet tillämpningarna behöver.

Hsdpa
– High speed downlink packet access.
En teknik i umts där nätet inte kompenserar för så kallad multipath propagation med mer eller mindre uteffekt. I stället skickar alla hsdpa-kapabla telefoner i cellen kontinuerligt upp mätrapporter till nätet och data skickas till den telefon som för ögonblocket rapporterar bäst radiomiljö. Med hsdpa kan nätet alltid skicka data med hög densitet och maximal prestanda fås på cellens frekvens. Högsta hastighet är 14 megabit per sekund, men dagens telefoner och nät klarar upp till 3,6 eller 7,2 megabit per sekund.

Tdma
– Time division multiple access.
En radioteknik som erbjuder flera användare att nyttja samma radiofrekvens, fast inte samtidigt. I gsm delas tiden in i åtta tidsluckor, därmed kan åtta telefoner dela på en frekvens och varje telefon får var åttonde tidslucka. I tdma sänder alltid bara en i taget.

Uma/gan
– Unlicensed mobile access/generic access network. En teknik där ett gsm-samtal går krypterat och tunnlat över ip och med wlan som fysisk bärare. Abonnenten ordnar sin egen internetaccess, men ringer fortfarande ett gsm-samtal till reducerat pris. Går han eller hon utanför sin wlan-täckning görs en överlämning till vanliga gsm-nätet och samtalet kan fortsätta.

Umts
– Universal mobile telecommunication system. Namnet på den 3g-standard som byggs i Europa och stora delar av världen. Umts använder wcdma som radioteknik. Umts är hos de flesta operatörer byggt som ett nytt radioaccessnät påhängt på gsm/gprs redan befintliga kärnnät.

Wcdma
– Wideband code division multiple access.
En teknik som används i umts där bredbandiga frekvenser används och varje telefon tilldelas en egen unik kod. Förenklat kan man säga att sändaren skickar sin kod eller den inverterade koden för att symbolisera 0 eller 1. Eftersom varje telefons kod är ortogonal mot övriga telefoners koder kan alla använda samma frekvens. Mottagaren kan genom kodfiltrering dela upp de olika dataströmmarna igen. Wcdma är flexiblare än tdma, vilket passar ett nät som ska kunna bära olika typer av information, till exempel röstsamtal, videosamtal och ”klick-tillämpningar” samtidigt. Maximal hastighet i umts är 2 megabit per sekund, men de flesta operatörer begränsar den till 384 kilobit per sekund.

Wlan
– Wireless local area network.
En L1/2-teknik som kan bära ethernetramar över luften. Skillnaden mellan ett trådlöst nät och ett cellulärt är att du i ett trådlöst nät förvisso inte använder sladdar, men du är ändå knuten till ett givet distributionssystem och därmed till ett och samma ip-subnät. Wlan kan byggas till att bli cellulärt, men man måste då ta till någon form av ip-tunnling


Vi jämförde ping-tider och resultat från TP-testet hos ett turbo-3g-abonnemang från Telenor med en adsl-uppkoppling från Bredbandsbolaget.

Vi testade från en sommarstuga på Väddö i Stockholms skärgård, där Telenor säger att man har fullt utbyggt hsdpa, i Stockholmsförorten Lidingö samt från ett X2000-tåg i full fart mellan Göteborg och Stockholm.

Vårt referensabonnemang från Bredbandsbolaget heter Bredband 24 och avståndet till telestationen i Lidingö var 3 235 meter.


3g-nätet är nu fullt utbyggt och täcker 8 860 000 bofasta i Sverige. Kompletteringen med hsdpa är i full gång. Hsdpa är en mogen teknik som för vissa mobila surfare kan vara fullt tillräcklig.


För den avancerade användaren gör dock de långa ping-tiderna att turbo-3g blir ett mobilt komplement till exempelvis adsl, snarare än en ersättare.

Hastigheten med turbo-3g ligger runt 1 till 1,5 megabit per sekund i de flesta fall, så priset på 199 kronor per månad (Telenor i Sverige) är inte högre än priset för motsvarande hastighet med adsl.