Lite förenklat kan man säga att dagens platta skärmar består av tre huvudkomponenter:

  • Panelen
  • Bakgrundsbelysningen
  • Styrelektroniken

De två senare tar vi upp separat i andra artiklar, här koncentrerar vi oss på just själva tft-panelerna.

Egenskaperna hos en panel styr i mycket hög grad av paneltypen, det vill säga hur de flytande kristallerna i panelen är strukturerade.

Idag är det huvudsakligen tre paneltekniker som dominerar bland skrivbordsskärmarna:

  • Twisted nematic (tn)
  • Vertical alignment (va)
  • In-plane switching (ips)

Paneltekniken handlar alltså rent konkret om hur kristallerna är strukturerade och hur de rör sig när de reglerar hur mycket av bakgrundsbelysningen som släpps igenom panelen.

Det har dessutom uppstått lite olika varianter inom de här huvudteknikerna. Det tydligaste exemplet är att det uppstått två dialekter av de va-tekniken, dels mva (multidomain vertical alignment) och dels pva (patterned vertical alignment).

Det finns dessutom en rad varianter av ips som s-ips, sa-ips med flera. De här senare beteckningarna är nog mer ett sätt för tillverkarna att visa att paneltekniken faktiskt har uppdaterats och utvecklats och står inte för några mer grundläggande tekniska skillnader.

Varje teknik har sina för- och nackdelar och vilken du ska leta efter beror på hur du kommer att använda skärmen.


Tn-paneler

Tn är den äldsta och än idag vanligaste tekniken. Den är billig att tillverka, drar lite ström och ger korta svarstider. Den största nackdelen är att kontrast, färgtoner och färgtemperatur varierar kraftigt beroende på betraktningsvinkeln.

Dessutom har det fram till helt nyligen varit svårt att tillverka riktigt stora paneler med tn-teknik. Länge gjordes inga tn-skärmar över 19 tum. Men så kom det bredbildsskärmar på 20 tum, som i slutet av 2006 följdes av bredbildsskärmar på 22 tum och under 2007 kom först 24-tummare och i slutet av året till och med 26-tummare.

Förr hade tn-paneler ofta jämförelsevis dålig kontrast vilket främst berodde på att de var dåliga på att visa svart. Tn-tekniken har en tendens att släppa igenom en del ljus även när den skall visa svart, man brukar säga att tekniken har relativt hög svartluminans. Men idag är tn-tekniken nästan ikapp sina konkurrenter på det här området.

De flesta tn-paneler har traditionellt haft sexbitars färghantering. Det här har i sig inget med tn-tekniken att göra utan handlar mer om att du får en avsevärt enklare och billigare styrelektronik eftersom du hanterar avsevärt mindre data. Dessutom kan både styrelektroniken och själva panelen arbeta snabbare vilket är viktigt för bra svarstider.

Varje delbildpunkt kan alltså bara regleras med sex bitars precision vilket ger 64 nivåer. Du får med andra ord bara får 64 olika nyanser av varje grundfärg i varje bildpunkt (rött, grönt och blått) jämfört med 256 nyanser i en panel med åttabitars färg. Det här innebär att en sexbitars skärm bara kan visa lite drygt 260 000 olika färgtoner. Den begränsningen kringgår man med några olika tekniker varav den vanligaste är frc (frame rate control).

Frc innebär att skärmen lurar vårt färgseende genom att snabbt växla mellan två närliggande nyanser, hjärnan uppfattar då mellanliggande färgnyanser som skärmen inte kan visa. Frc fungerar mycket bra och en bra sexbitars panel kan ha riktigt bra färgvisning.

Du känner igen en tn-panel om du tittar på bilden snett uppifrån eller nedifrån. Alla ljusa ytor i bilden börjar skifta i färgton. Mörka nyanser förändras också, ofta kan du med stora vinklar se en invertering där de mörkaste tonerna framstår som ljusare än de näst mörkaste.


Ips-paneler

Ips var nästa teknik att dyka upp efter tn. Den största fördelen är att ips-paneler är markant bättre på att visa färger. Dessutom har ips-paneler mycket bättre betraktningsvinkel.
Nackdelen var tidigare svårigheterna att teckna svart, vilket dessutom innebar problem med kontrasten. Ips-paneler är dyrare att tillverka och det är svårt att bygga dem så de får bra svarstider.NEC Multisync 2690WUXi

Numera tillverkas så kallade super-ips-paneler (s-ips) till vettiga priser. Svarstiderna har krupit ner under 10 millisekunder och kontrasten är numera mer än tillräcklig.
Mest slående är fortfarande förmågan att visa samma färger nästan oavsett betraktningsvinkeln. Bortsett från helt svarta partier förändras färgerna i en ips-panel bara försumbart även i mycket stora betraktningsvinklar.

Ett sätt att känna igen framför allt äldre ips-paneler är att svarta områden ofta får ett lilastick, i synnerhet vid lite större betraktningsvinkel. Annars är det mest påtagliga att färgerna i övrigt knappt förändras alls oavsett betraktningsvinkel.


Va-paneler

Va-tekniken och dess moderna efterföljare mva och pva var försök att hitta en teknik som kunde kombinera fördelarna från både tn och ips.

Va-paneler har i specifikationerna lika bra betraktningsvinklar som ips. Generellt har de både bättre svärta och renare vitt än både tn- och ips-paneler.

En va-panel är helt enkelt bättre både på att släppa igenom maximalt med ljus (visa vitt) och att stänga ljusgenomflödet (visa svart). Det här ger innebär att va-paneler ofta har mycket höga kontrastvärden, 1500:1 och upp mot 2000:1 är inte ovanligt idag. Svarstiderna hos va-paneler ser ofta mycket bra ut, men det finns vissa problem.

Från början mättes svarstid enbart på omslag mellan svart och vitt. Här hade va-paneler bra värden medan de kunde vara riktigt mediokra i andra färgomslag. Numera har svarstiderna blivit bättre, något som ofta uppnås med hjälp av så kallad overdrive-teknik.

Belinea 20 S2 Färgvisningen vid större betraktningsvinklar är överlägset bättre än tn-teknik, men inte riktigt lika bra som hos ips-paneler. Skillnaden är att hos hos va-paneler faller kontrasten en liten aning redan vid små förändringar i betraktningsvinkel. Du ser det här som att färgerna bleknar en aning så fort det blir lite vinkel. Kontrastfallet är inte stort och det är först i mycket stora vinklar som mellantoner börjar se likadana ut.

Moderna va-skärmar fungerar även för kvalificerat bildarbete, men skall du arbeta med så kallad soft-proofing är nog fortfarande ips-paneler att föredra.

Skillnaden mellan mva och pva-paneler är mer som olika dialekter än olika språk. Enkelt uttryckt är pva Samsungs version (eller vidareutveckling) av va-tekniken. Under några år har pva-tekniken haft ett tydligt försprång mot mva som framför allt utvecklas av paneltillverkaren AU Optronics. Men senaste året har det kommit en rad mycket fina mva-paneler som tagit in mycket av försprånget.


I praktiken

Ingen av panelteknikerna är bra på allt, alla har sina starka och svaga sidor. Många har under årens lopp dömt ut tn-tekniken som omodern och hopplöst efter, men den har fortsatt att utvecklas och dagens tn-skärmar är inte långt efter sina konkurrenter.

Vilken paneltyp just du ska välja blir en kompromiss baserad på hur du ska använda skärmen:

  • Spelare ska till exempel hålla utkik efter tn-skärmar med mycket låga svarstider, som två till fem millisekunder.
  • De som arbetar med bilder, som fotografer, grafiker och alla andra som är noga med färger ska däremot sikta ips-skärmar eller någon av de allra nyaste va-skärmarna. Där är det dessutom viktigt med bra kalibreringsmöjligheter.
  • Om du huvudsakligen arbetar med text och inte kan påverka belysningen i det rum där du sitter skall du ha en skärm med hög ljusstyrka och hög kontrast. Här är ofta mva- eller pva-paneler att föredra, men även de nyaste tn-skärmarna kan ofta konkurrera. Bland de lite mer påkostade kontorsskärmarna dominerar pva-takniken stort.
  • Sitter du framför din skärm bara några timar då och då och inte har allt för höga krav på färgnoggrannehet så kan du ofta välja vilken som helst av panelteknikerna.

Paneltypen är intressant, i synnerhet för dem som har speciella krav av någon sort. Men det är ändå i slutändan summan av alla egenskaper som skall styra skärmvalet.

Panelen är bara en faktor av flera. Glöm inte att skärmens egenskaper också påverkas av bakgrundsbelysningen och styrelektroniken. Glöm inte heller faktorer som hur justerbar och stabil skärmfoten är, antal kontakter, finesser som usb-kontakter, utseende och formgivning samt service- och garantivillkor.

Nu har du mer på fötterna för att välja rätt skärm. TechWorld har massor av tester på skärmar:

Läs mer om bildskärmar och projektorer på vår specialsida!