På dörren till aulan F1 på KTH där Richard Stallman talade sitter en lapp: Lyssna på gurun Richard M Stallman. Det var länge sen jag såg ordet Guru användas i en så ursprunglig betydelse.

En halv timme innan Stallman skulle börja tala är alla de 500 sittplatserna slut. Kanske var det därför åhörare satt i lotusställning på golvet framför honom. Men det var en händelse som såg ut som en tanke.

Stallman är en person som rör upp en hel del känslor. Hans anhängare är ofta nästan skrämmande överens med honom. Hans motståndare verkar vara lite svalare i sina känslor men många tycker att han är en världsfrånvänd hippie. En svensk liknelse skulle kunna vara en fet Thomas Di Leva med programmeringskunskaper.

Klart en sån kille rör upp känslor.

Han är också ovanlig. De flesta föreläsare brukar låta åhörarna vänta till utsatt tid eller ge åhörarna en akademisk kvart innan de själva dyker upp. Stallman sitter lugnt och jobbar med sin laptop bakom katedern längst fram i aulan i väntan på att föredraget ska börja. Bredvid honom står en vattenkokare. Under föredraget gör han te till sig och dricker.

Hans status som guru märks också på frågorna efteråt. Redan innan frågestunden egentligen börjar har en åhörare fallit honom i talet för att ge ytterligare exempel på nackdelar med proprietär programvara.

I väntan på att föredrage ska börja talar jag med en av studenterna som satt bredvid mig i trappan ner mot scenen. Studenten, vi kan kalla honom Ivan, säger att detta är en chans som kanske bara kommer en gång i livet – att få höra Stallman. Vi pratade också lite om datorer och efter det obligatoriska nämnandet av ens första dator, Amiga respektive Mac, kommer samtalet in på gott och ont.

- IBM må vara onda, men de gör väldigt bra och robusta laptops. Du kan använda dem för att slåss med, säger Ivan.

I egenskap av nybliven ägare av just en Thinkpad kan jag inte annat än hålla med. Det är maskiner som innehåller teknikglädje.

Innan föredraget börjar överräcker en professor på KTH en veckad hög hatt. För 22 år sedan höll Richard Stallman ett uppmärksammat föredrag på KTH. Sedan dess har han under sin frånvaro bland annat hunnit utnämnts till hedersdoktor på KTH. Applåderna dånar i aulan när professorn sätter hatten på Stallmans huvud och professorn bugar. Med hatten på huvudet ser Stallman ut som en skäggig och leende variant av muminpappa.

Stallman inleder sitt föredrag med orden:
- Vårt samhälle lär människor att bedöma mjukvara på uteslutande ytliga kvaliteter. Som om det vore blott ett verkgyt som inte har stor betydelse för ditt liv. Så folk frågar sig om programmet är bekvämt att använda, om det är kraftfullt, stabilt och vad det kostar. De borde istället fråga vad det här programmet gör med deras frihet och vad det gör med den sociala solidariteten med vårt samhälle. Vi inom rörelsen för fri mjukvara ställer de frågorna.

Stallmans tal handlar mycket om det han kallar De fyra friheterna och skillnaden mellan Öppen Källkod och Fri Programvara. Den observation han gjort är att datatekniken ännu är mycket ung och omogen. Vanliga människor har bara haft datorer i ett par decennier och just nu pågår en oroväckande trend bland stora dataföretag att kontrollera datatekniken mer än vad som gäller teknik som utvecklats tidigare. Idagsläget köper du en bil och sen lägger sig inte biltillverkaren i vart du kör med den, för vilka syften, vem som åker i den eller om du bygger om bilen. Biltillverkarna har heller inte spårningsutrustning i bilarna för att kartlägga var du kör och sen använda den informationen för produktutveckling och marknadsföring.

Men när det gäller datorprogram däremot är det vanligt med licenser som förbjuder att programmet används på ett visst sätt eller att det tas isär eller byggs om. Det är också vanligt förekommande att olika program rapporterar till tillverkaren var det används och hur.

En annan skillnad mellan tekniken kring bilar och programvara är att ingen försöker ta patent på grundläggande funktioner i bilar på samma sätt som det idag går att få patent på mjukvara. Stallman menar att de patent som nu beviljas på mjukvara är så breda att den som själv skriver egna program idag hela tiden riskerar att bli stämd av stora företag med oöverblickbara patentportföljer och många advokater. Om samma sak gällde bilindustrin skulle inga nya biltillverkare kunna växa fram.

Många pragmatiker inom IT-branschen menar att kopieringsskyddet på programvara har att göra med att det är mycket lättare att kopiera än bildelar. Stallman är inte pragmatiker. Det pågår senda länge en debatt mellan pragmatiker som vill att programmering ska anpassas till marknad och teknik å ena sidan. På andra sidan finns idalister som framhåller öppenhet, frihet och idéer. Stallman är ett slags personifiering av ytterligheten på frihetskanten.

Stallman ser även en tredje risk med proprietär programkod. Förutom att hindra användarens och samhällets frihet och utvecklingen ser han en stor risk i övervakning. På den punkten är det dock få personer som argumentear emot. Många program med sluten programvara har visat sig rapportera till tillverkaren vad användaren gör med programmet och om andra saker som finns på datorn. Tillverkare som ertappas med dolda funktioner som rapporterar om användaren brukar be om ursäkt. Många säkerhetsexperter även på den mer tekniska sidan argumenterar också emot dolda funktioner och uppdateringar av programvaran som tillverkaren gör utan att fråga användaren. Detta eftersom det är svårt för en användare att ens göra en bedömning av säkerheten på en dator om hon inte vet i detalj vad som finns på den. Stallman säger rent ut att inte bara mediaspelarna Real Player och Windows Mediaplayer är spionprogram.

- Windows är ett spionprogram, säger han och fortsätter med en ordvits.

- You should either throw Windows out of your computer or your computer out of the Window.
Den drar ner både applåd och bifallsrop.

Stallman menar att programvara antigen är fri eller en fälla. Och programvara är bara fri om den respekterar användarens frihet. Han menar att proprietär mjukvara hindrar användare från att lära sig hur programmet fungerar och hänvisar användarna till att köpa support och uppdateringar från tillverkaren. När tillverkaren gjort en ny version upphör i regel supporten på den gamla efter ett par år. En av Stallmans slogans är att frihet ska vara som yttrandefrihet. Inte som i fri sprit i baren.

- Den nollte friheten är friheten att du som användare ska kunna köra programvaran som du vill. Nummer ett är att du ska kunna studera programvaran och själv ändra i den för dina behov. Nummer två att du är fri att hjälpa din nästa genom att dela med dig av kopior, antingen gratis eller om du vill ta betalt. Nummer tre är friheten att bidra till ett bättre samhälle genom att sprida modifierade versioner av mjukvaran. Om en eller flera av dessa friheter saknas är inte programvaran fri. Då är den istället en attack på samhället, säger Richard Stallman.

Ungefär 1998 skedde en splittring mellan Linux-lägret som Stallman kallar öppen källkod och hans egen sida som han kallar fri mjukvara. Hans version av historien är att han växte upp i en miljö där folk programmerade själva och all programvara var fri. Men det fanns inga fria operativsystem så han bestämde sig för att skapa ett.

- Det kändes som en moralisk plikt. På samma sät som det är din plikt att rädda en drunknande människa om du kan simma och det inte är någon annan i när heten. Och det inte är George Bush som håller på att drunkna, sade Stallman.

Med hjälp av tusentals andra lyckades han under loppet av cirka 20 år skapa alla viktiga delar, utom kärnan där gruppen satsade på en komplicerad teknik och misslyckades. Som tur var lyckades Linus Torvalds skapa en fungerande Unix-kompatibel kärna och när han släppte den som fri mjukvara tog Stallmans gäng den till sig. Än idag argumenterar Stallman ihärdigt för att det vi kallar Linux ska kallas GNU/Linux.

Och Stallman är en kuf. Minst två gånger under frågestunden säger Stallman att han inte hör frågan. Gissningsvis var det ett skämt för en stund senare verkar han höra frågor av svagare röster utan problem. Som tur är tar frågeställaren honom på orden och ställer samma fråga en gång till, nu med högre röst och långsammare. Då svarar Stallman.

Han drar sig heller inte för att mästra åhörare som dricker Coca Cola. Stallman berättar att det pågår en världsvid bojkott mot Coca Cola för att fackföreningsledare mördats av personer hyrda av Coca Cola i Colombia.

En del saker han säger denna kväll är ganska uppseendeväckande. Till exempel att han inte har en mobiltelefon eftersom mobiltelefoner av teknisk nödvändighet talar om var du är. Stallman säger att han ser det som sin plikt att kämpa emot storebrorssamhället. Nästa sak han säger får mig att undra om han möjligen börjat tappa greppet om verkligheten. Han påstår nämligen att alla nya mobiltelefoner i USA måste innehålla en GPS-krets som gör det möjligt att spåra användaren. GPS-kretsarna ska finnas där eftersom USA:s regering krävt det. Om det vore sant skulle det vara en världssensation som ytterst få människor känner till. Stallman sa att han lyckats hitta informationen om detta på en palestinsk webbplats. Han verkar ta det på allvar och jag hör inte att någon av åhörarna frågar om han verkligen tror på det. Antingen ser de mellan fingrarna med att han är lite galen eller så sväljer åhörarna vad han säger blint. Av mängden åhörare i aulan att döma så verkar inte detta vara en föreläsning att slölyssna till. Gissningsvis ser de hela konceptet Richard Stallman som ett udda och tankeväckande statement som inte behöver analyseras i detalj.

Efter föredraget svarar Stallman på lite mer frågor. Under föredraget har jag tänkt en del på studenten Ivans resonemang om att IBM må vara onda men gör väldigt bra laptops. Så jag frågr hur det kunde komma sig att proprietära program som Photoshop och Microsoft Word fortfarande är bättre och föredrar av fler användare än de friare motsvarigheterna Gimp och Open Office.

- Social tröghet, det är svårt att ändra riktning på samhällsutvecklingen. Vad gäller användarvänlighet så är väl inte fri mjukvara helt perfekt Men det är inte mycket jag kan göra åt det, säger Richard Stallman.

* Fotnot: Första versionen av denna aritkel innehöll en felaktig slutsats om den bojkott mot Coca Cola pratade om. Den tog vi bort.