Det krävs inte speciellt många anställda på ett kontor innan det börjar bli dags att sätta upp en delad server. I vissa fall räcker det med två, tre personer som jobbar tillsammans för att det ska vara lönt att ha en maskin för lagring av dokument och för gemensamma utskrifter.

Småföretag är ofta inte intresserade av att lägga ut några större summor men vill fortfarande ha en fullgod server med full funktionalitet. Vill du slippa att köpa program och betala licenspengar, och hålla reda på olika licensbegrepp, kan Linux vara ett utmärkt alternativ.

Linuxbaserade operativsystem innehåller alla komponenter du kan tänkas behöva i det mindre företaget.

Nätverkstjänsterna dhcp, dns, brandvägg, databas, webbserver, fildelning, skrivarköer och e-postserver är naturliga komponenter i alla distributioner. Skillnaderna ligger främst i hur de administreras och inte i själva programmen.

I fem artiklar framöver kommer vi steg för steg att visa hur du med hjälp av öppna program kan gå tillväga för att sätta ihop en egen småföretagarserver som inte kommer att kosta dig en krona, utöver själva hårdvaran. I den här första delen tittar vi närmare på vilken distribution du ska välja.

Linux har blivit ett generellt begrepp för Linuxbaserade distributioner och sådana finns det i hundratal, men som nybörjare är det säkrast att satsa på en av de stora, välkända varianterna. Svaret på frågan vilken distribution du ska välja beror annars på vad som passar just dig bäst.

 Så mycket hårdvara behöver du


Ska du sätta ihop en server med Linux räcker det med en betydligt enklare burk än om du hade använt Windows.
Här finns det två alternativ. Det första är att du tar en gammal uttjänt pc och gör om den till en server. Det är det verkligt snåla alternativet. Kostnaden för det här ligger runt 1 000 kronor. Använder du en pc du redan har stående någonstans kostar det inte något alls. En dator med en hygglig Pentium 3-processor och en gigabyte minne räcker.

Det andra alternativet är att du köper en ny, ganska enkel server. En Xeon med singelprocessor, två gigabyte minne och två diskar kostar cirka 7 000 till 8 000 kronor. Vill du ha lite mer avancerad lagring behöver du punga ut med ytterligare cirka 5 000 kronor och för dubbla kraftaggregat ytterligare 1 000 kronor.
 

Ubuntu

Att Ubuntu är en trevlig distribution är det inget snack om, men den saknar många av de polerade administrativa gränssnitt som du hittar i andra distributioner. Ubuntu är extremt communitydriven, vilket betyder att företaget bakom distributionen, Canonical, har förhållandevis få egna projekt som de driver. De förlitar sig oftast på program som är utvecklade på Debian, Red Hat eller Opensuse.

Ubuntu har den största communityn, men när det gäller estetiska, tilltalande grafiska gränssnitt ligger de efter konkurrenterna. Här ser vi gränssnittet för användaradministration.

Canonicals och Ubuntus fokus ligger snarare på verktygen som utvecklarna använder än på funktionerna i sig. Versionshanteraren Bazaar, som är öppen källkod, och den proprietära utvecklingscommunityn Launchpad är bidrag till communityn med Canonical som avsändare.

En av de största fördelarna med Ubuntu är pakethanteraren APT, som kommer från Debian. APT och det grafiska gränssnittet Synaptic är en dröm för användaren som gör det oerhört enkelt att installera nya program från Canonicals centrala programarkiv. Där finns runt 23000 fria program.

Ubuntu är serverdistributionen för dig som inte är rädd för att prova själv och inte bryter ihop när du stöter på problem. Som Ubuntare har du tillgång till en av Linuxvärldens största communities, bara i Sverige har Ubuntu-se över 7 000 registrerade användare som gärna hjälper dig när du får problem. Frågor du ställer på något av Ubuntus forum brukar besvaras på rekordtid. Det är ett kundstöd du antagligen har svårt att hitta hos något kommersiellt operativsystem.

Red Hat

En annan stor Linuxdistribution är Red Hat, som har en bred användarbas bland företag, exempelvis används den av Sveriges 900 apotek. Till skillnad från Ubuntu fokuserar Red Hat så gott som enbart på det som sker innanför serverhallens dörrar. Anställda på Red Hat ligger bland annat bakom Policykit, som är ett ramverk för att temporärt höja användarens rättigheter på servern. Realtidslinux är också utvecklat på Red Hat. Kort sagt är avancerade servermiljöer Red Hats grej.

Red Hats verkningshöjd inom Linux gör att distributionen inte är gratis. Vill du använda operativsystemet får du vara beredd på att lägga ut minst lika mycket som på ett vanligt proprietärt operativsystem.

Om du inte är beredd att lägga ut några pengar men ändå känner dig attraherad av Red Hat kan vi rekommendera två distributioner. Den ena är Fedora som är Red Hats Communitylinux. Det är en populär distribution där många av Red Hats innovationer dyker upp innan de hittar vägen in i Red Hat Enterprise Linux, RHEL. Fedora är gratis, väldigt stabil och trevlig att jobba med.

Fedora är en distribution som satsar hårt på layout och design. Pakethanteraren RPM har ett brokigt förflutet men i senare versioner mäter sig distributionen med konkurrenterna.

Vill du ha en Linux som är i stort sett identisk med RHEL men som inte kommer från Red Hat ska du välja Centos i stället. Centos har i stort sett gjort precis vad Oracle gjorde med Red Hats enterprisedistribution. De plockade bort allt vad varumärken heter och stämplade dit sitt eget. Oracle säljer sin distribution till ett lägre pris, vilket gör deras variant lika kommersiell som Red Hats. Centos är däremot helt fri och distribuerar även uppdateringar till de system du har installerade. Distributionen ger dig allt som Red Hat ger, förutom support och en garanti för att det ska fungera. Är du beredd att köra utan livlina är Centos ett alternativ

Suse

Ska vi plocka fram den bredaste distributionen måste det ändå bli Suse Linux Enterprise Server, SLES, och Suse Linux Enterprise Desktop, SLED. Suse ägs av Novell, som har mångårig erfarenhet av företagsnät och har en katalogtjänst som kan få vilken Microsoftadministratör som helst att bli grön av avund.

Opensuse är en av de mest välpolerade versionerna med genomtänkta administrativa verktyg. En tungviktare i klassen för gratis operativsystem. Här ser vi kontrollpanelen. Systemet talar också om för oss att vi är inloggade som administratören root.

Suse slår till och med Red Hat på fingrarna när det handlar om snabba datorer. En titt i listan över de 500 snabbaste datorerna i världen visar att Suse utgör en klar majoritet av toppskiktet. Anledningen till det är Suses breda kunnande inom ”big iron” (superdatorer och andra riktigt snabba datorer) och förmågan att kunna leverera precis det kunden vill ha.

Här är vi dock inte intresserade av att köra en superserver utan av en mer modest filserver som gör det den ska. Även här passar Suses distribution. Novells prissättning av SLES innebär att du betalar över hela operativsystemets livslängd. Det du betalar för är fortlöpande uppdateringar. Novell har också erbjudanden med kompletta programlösningar för det mindre företaget som inkluderar klienterna och kontorspaketet Openoffice.

Precis som i Red Hats fall erbjuder Suse en communityvariant av sitt operativsystem. Opensuse 10.3 är den senaste versionen och till sommaren ska version 11 släppas enligt nuvarande planer. Opensuse är testbädden för både SLES och SLED, vilket betyder att programmet inte är lika hårt testat.

Suse stoltserar med fina administrativa gränssnitt och har väldigt välpolerade distributioner. Utvecklingen sker mestadels i Tyskland, men även i Tjeckien och i USA. Även här finns en hängiven community som gör Opensuse till den näst största Linuxdistributionen efter Ubuntu. För det mindre företaget som är ute efter en gratis server som bara går och tuffar är Opensuse ett bra val.

Xandros

Ytterligare en Linuxdistribution som är värd att nämna i sammanhanget är Xandros. Det är också en i raden av kommersiella Linuxdistributioner som tar betalt för att företaget ska skeppa automatiska uppdateringar, och tro oss – det vill du ha. Utan en automatisk uppdateringsmekanism kommer din server eller skrivbordsdator förr eller senare att springa läck för att till sist förvandlas till en sjunkande tesil.

Xandros är inget bra val i jakten på en gratisserver, eftersom det inte finns någon gratisversion av operativsystemet. Om du ändå är nyfiken på Xandros kan du ladda hem en version av företagets serveroperativsystem, som har en begränsad provperiod på 90 dagar.

”Flera av gränssnitten
känns
kopierade rakt av
från
Windows Server.”

Den här distributionen är definitivt värd att titta närmare på om du är ute efter en distribution som integrerar väl med ett existerande Windowsnät. Xandros är en av de distributioner som har slagit sig ihop med Microsoft och som därmed har fått tillgång till Microsoftspecifik teknik.

Samarbetet med Microsoft har lett till en bättre produkt och det märks tydligt att Xandros hämtat mycket av sin inspiration från Redmond i Seattle. Flera av de administrativa gränssnitten känns som om de är kopierade rakt av från Windows Server.

Flera tester har utsett Xandros till den bästa distributionen och några dristar sig till och med till att säga att Xandros är enklare att integrera i ett Windowsnätverk än vad Windows Vista är. Om du är beredd att lägga några tusenlappar på ditt serveroperativ är de definitivt inte bortkastade om du lägger dem på Xandros.

Mandriva Directory Server

Ytterligare en intressant distribution är Mandriva, tidigare känd under namnet Mandrake Linux. Distributionen är en värdig utmanare till Microsoft. Mandriva skräder inte orden i sin marknadsföring, företaget påstår bland annat att Mandriva Directory Server ersätter Microsoft Windows NT4.

Mandriva utger sig för att vara en fullvärdig ersättare till Microsofts serveroperativ. Programhanteringen är som synes enkel och överskådlig.

Med Mandriva DS följer katalogtjänsten Open LDAP 2.3, skrivarservern Cups 1.2, e-postservern Postfix 2.2 samt Samba 3.0.22 för fil- och skrivardelning.

Liksom de flesta av konkurrenterna har även Mandriva en communityvariant av sin distribution som du kan ladda ner gratis, installera och använda på eget bevåg. Communityvarianterna blir också automatiskt uppdaterade över tiden och är oftast väldigt lika de fullvärdiga versionerna med den skillnaden att de inte har genomgått lika hårda tester och saknar kommersiell support från företaget bakom distributionen.

Linux i alla färger

Vi har här inte täckt in alla Linuxvarianter som finns, men om vi ser till den europeiska marknaden använder över 90 procent av Linuxanvändarna någon av de ovan nämnda distributionerna. Eftersom koden är öppen lånar alla av varandra och det leder till en snabb innovationstakt och utveckling av nya funktioner.

Vi kommer att utgå från de helt fria distributionerna när vi installerar en fungerande småföretagarserver. Vilken Linuxdistribution som passar just dig och ditt företag beror på dina kunskaper, intresse för teknik, plånbok, grad av lättja och vilken färg du gillar. Linux finns i alla färger och smaker.

I nästa del av vår artikelserie i fem delar om den ultimata småföretagarservern kommer vi att visa hur du får servern att hantera både utskrifter och
e-post.

Illustration: Jonas Englund

» Så går du vidare:


Här är alla våra delar i serien  
"Så bygger du en småföretagarserver - gratis!"

  1. Operativsystem och hårdvara
  2. Skrivar- och filserver
  3. E-post och ldap/katalogtjänst i samarbete med e-posten
  4. Webbserver och databaser
  5. Säkerhet

» Diskutera Unix och Linux i forumet!