Hösten 1996 svepte en kraftig storm över Gävletrakten. Medan personalen på SOS larmcentral i Gävle jobbade livet ur sig för att kunna ta emot hundratals nödsamtal satt medarbetarna på larmcentralerna i Falun och Uppsala och rullade tummarna. De 20 larmcentralerna i Sverige ansvarade då för sina respektive geografiska områden. Mellan centralerna fanns en dålig teknisk samordning.

– Gävlestormen blev startskottet för mig att börja utveckla nästa generations larmcentraler. Jag började skissa på en helt ny nätverksbaserad it-struktur så att till exempel Gävle vid en större händelse kan ta hjälp av centralerna i Falun, Västerås eller Uppsala, säger Per Palm, teknisk chef på SOS Alarm.


”Gävlestormen blev startskottet för nästa generations larmcentraler.”



Det nya rikstäckande nätet fick namnet trafikstyrning. I princip har SOS Alarm gått från att vara en växeloperatör till att bli ett it-bolag. En stor del av den gamla, analoga tekniken har slängts ut. I dag, tolv år senare, är det ip-baserade nätet i princip klart.

I grunden finns ett backbonenät som innehåller fyra virtuella tekniknoder, alltså datacenter. Den största finns i ett bergrum under Johanneskyrkan i Stockholm. De övriga finns i Göteborg, Malmö och Sundsvall. Datacentret i Stockholm innehåller även en larmcentral. Det finns också en nationell databas som i sin tur är replikerad till de andra 17 larmcentralerna som är integrerade i nätet.

– Vi bestämde oss för ip. Vi fick kritik för att det inte skulle gå att klustra trafiken över så långa avstånd, men jag gav mig inte. Vi ville ha en framtidssäker teknik. Ip-trafiken går i hyrda förbindelser i Telias X-linetjänst. Vi skickar tal och data med extremt bra kvalitet med minimal paketförlust. Vi slipper också dela kapacitet med andra, säger Per Palm.


Så klarar SOS Alarm samtal från ip-telefon



En utmaning för SOS Alarm har varit att kunna koppla ihop 112-samtalen med en fysisk adress även när den som är i nöd ringer från en ip-telefon.
Hur man har lyckats lösa det berättade vi i TechWorld nummer 12/2007. Hela artikeln finns att läsa här.


En jämn belastning

Finessen med nätet är att alla larmcentraler är integrerade i en virtuell datamiljö. Det innebär att operatörer i Malmös larmcentral kan ta över samtal från Luleå om de har en hög arbetsbelastning eller har personal som är på semester. OLS, operativt ledningsstöd, heter enheten som förvaltar systemet och fördelar samtal för att få en jämn arbetsbelastning på larmcentralerna.

För att trafikstyrningen ska fungera optimalt finns en uppsjö bakomliggande stödsystem som de olika operatörerna på larmcentralerna använder. Ett exempel är geografiskt informationssystem, gis.


Brutet ben i backen

Om någon bryter sitt ben i en skidbacke i Sälen och ringer 112 vet ett program i den närmaste ip-växeln i ip-nätet om samtalet ska skickas till larmcentralen i Falun, som vanligen ska hantera ärenden i det här området, eller till någon annan central.

Per Palm


Per Palm

Befattning: Teknisk chef på SOS Alarm

Antal år i it-branschen: 21, varav 11 år på SOS Alarm.

Mitt första datorminne
: Löste matteuppgifter med hjälp av MS Basic på en Facit ABC 80.

Utbildning: Högskoleingenjör datateknik Mitthögskolan.

Fritidsintressen: Motorcyklar, cykling, familj och båtliv.

När operatören på larmcentralen tar emot samtalet visas den nödställdes mobiltelefonnummer på en pc-skärm. I samma veva kan en förfrågan gå till den centrala databasen som i sin tur är kopplad till alla operatörers positioneringstjänster. Kort därefter visas den nödställdes ungefärliga position på en karta. Operatören ställer frågor för att få en bild över hjälpbehoven och kan därigenom få fram rätt åtgärd såsom att skicka en ambulans till den nödställde.

En annan smart lösning är en tillämpning som visar vilka frågor operatören ska ställa. Om det handlar om skador på ett ben kan det vara frågor om benet har blivit blåfärgat eller om benpiporna sticker ut. Utifrån symtombilden, som kommer fram av svaren, meddelar systemet vilka åtgärder som ska vidtas, till exempel att snabbt skicka en ambulans.

– Vi ansvarar för att koordinera alla ambulanser i Sverige. Vi håller på att utveckla ett it-system så att ambulanserna ska kunna vara ännu snabbare på plats, säger Per Palm.



It-systemet, som är baserat på gis, visar varje ambulans position på en digital Sverigekarta. Målet är att det inte ska ta mer än åtta minuter för en ambulans att ta sig till en olycksplats i tätorten Stockholm. Ibland tar det dock längre tid. För att kunna hålla sig inom tidsramen känner systemet av utifrån olycksstatistik i ett område om någon ambulans är för långt bort. Om så är fallet visas en röd ruta på kartan som signalerar att det kan hända något men att inga ambulanser finns i närheten. Då kan operatörerna få ambulansförarna att köra närmare det aktuella området.


50 000 samtal om dagen

Varje år tar SOS Alarm emot cirka 18 miljoner samtal, drygt 50 000 samtal om dagen. Därtill tar man även emot tusentals automatlarm varje dag. Det kan vara allt från villalarm till banklarm. Även automatlarmen handlar om att larma ut direkt eller skicka larmen vidare till andra aktörer.

SOS Alarm har inga SLA-nivåer på 99,8 procents säkerhet.

– Det är hundra procent som gäller, både i systemen och i att folk alltid ska kunna ringa nödnumret 112, säger Per Palm.

Om någon ringer 112 från sin mobiltelefon med till exempel ett abonnemang hos Tre går samtalet in i Telias nät och vidare in till SOS Alarms ip-baserade nät, som består av fyra ip-växlar som är placerade vid tekniknoderna. Växlarna har olika upptagningsområden beroende på var ifrån i Sverige man ringer. Om någon ringer från exempelvis Malmö och växeln eller fiberlinan där är trasig tar växeln i Göteborg emot samtalet. Om alla ip-växlar skulle haverera finns analoga MD-växlar som säkerhet.


Duplicerade databaser

Den centrala databasen i Stockholm innehåller förstås en mängd information. Kommer det till exempel ett 112-samtal om en brand på en skärgårdsö i Värmdö kommun kan operatören snabbt få information från databasen vilken brandstation han eller hon ska kontakta. Är det automatlarm, exempelvis villalarm, ser man vilka personer som ska kontaktas.

Om den centrala databasen inte kan nås på grund av fiberhaveri finns duplicerade databaser i nätet. Alla samtal spelas in och lagras också, såväl i databaserna som på band.

Det sker incidenter i SOS Alarms infrastruktur. I Göteborgs tekniknod läckte det nyligen in vatten i ett ställverk så att växeln blev strömlös. En annan gång var det ett gäng ungdomar som satte eld på en bro i Borlänge med viktiga el- och dataförbindelser. Branden resulterade i att två larmcentraler slogs ut från nätet.

– Nästan alla incidenter beror på den mänskliga faktorn. Det händer att maskinister gräver sönder fiberkablar eller att tekniker gör fel. Trots det har vi kunnat hantera inkomna samtal genom att styra om dem till andra orter, säger Per Palm.

Hela it-infrastrukturen driftas och förvaltas av SOS Alarm själva. Varför lägger ni inte all it på entreprenad?

– Vi kan systemet utan och innan eftersom det är vår it-avdelning som har utvecklat lösningarna. Skulle vi lägga ut allt på entreprenad tar det mycket längre tid att få reda på vad felet beror på och åtgärda det. Det går inte med ett så samhällskritisk system.

SOS Alarms nätverksbaserade system går via ip i hyrda förbindelser i Telias X-linetjänst för både tal och data. Hjärtat i systemet är en central lagringspunkt för alla data, den så kallade Sverigedatabasen i Stockholm, och fyra tekniknoder i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall (röda punkter).


De fyra tekniknodernas databaser är kopior av den centrala databasen och används i händelse av att Sverigedatabasen inte kan nås. I dessa fyra noder finns även databaser för ärendehantering och datacenter med tele- och radioväxlar.


Tekniknoderna ger support till 18 SOS-centraler (arbetsplatsnoder runt om i landet, gråa och röda punkter). Det är på SOS-centralerna samtalen besvaras och hjälp larmas ut.



Sms i framtiden

Kommande satsningar är bland annat Rakel, ett gemensamt radiokommunikationssystem för offentliga säkerhets- och skyddsaktörer. Poängen är att alla radiosamtal ska kunna gå in i SOS nät. I framtiden ska SOS nät också kunna ta emot data från externa system, inte minst sms.

– Problemet med sms är att veta vem som står bakom meddelandet och naturligtvis att kunna fatta rätt beslut om åtgärder efter att ha ställt frågor, säger Per Palm.



Foto: Andreas Eklund Grafik: Jonas Englund

Fakta


» It-avdelningen på SOS Alarm: Består av 50 personer. 35 är tekniker och 5 jobbar med utveckling.

» Larmcentralerna: Har cirka 650 anställda operatörer.



Så klarar SOS Alarm samtal från ip-telefon



En utmaning för SOS Alarm har varit att kunna koppla ihop 112-samtalen med en fysisk adress även när den som är i nöd ringer från en ip-telefon. Hur man har lyckats lösa det berättade vi i TechWorld nummer 12/2007. Hela artikeln finns att läsa här.