Spotify har på knappt två år blivit en stekhet musiktjänst för hundratusentals musikälskare i Europa. Till sitt utseende har tjänsten likheter med Apple Itunes med sökfunktioner för att söka fram artister, album och enstaka låtar.

I stället för att köpa och ladda ned låtar, laddar användarna hem ett program till sin dator, och därefter strömmas musiken till användaren från Spotifys servrar i London. Användaren måste först skapa ett konto för att använda programmet.

– Vi vill erövra de som piratkopierar eller fildelar musik, köper låtar på nätet eller handlar cd-skivor. De som lyssnar på musikkanaler på radio är också en målgrupp, säger Emil Fredriksson som är it-driftchef på Spotify.

Varför skulle piratkopierarna börja välja er musiktjänst?

– Det är inte smidigt att piratkopiera eftersom det är svårt att organisera och söka låtar. Med några musklick kan användarna i vår lösning välja mellan miljontals låtar och skapa sina egna spellistor. Dessutom är det helt lagligt, säger Emil Fredriksson.

Serverbaserad strömning


Tjänsten finns dels i en gratis reklamfinansierad variant, dels i en premiumversion där man betalar 99 kronor i månaden för att få den reklamfri. När TechWorld testar den reklamfinansierade varianten är ljudreklamen ungefär 30 sekunder lång och den spelas upp efter var tionde låt. Låtarna cachelagras på klient-datorn för att man ska undvika onödig användning av bandbredd för att ideligen strömma samma låtar.

Då Emil Fredriksson utexaminerades från KTH och började på Spotify 2006 var man sex anställda. I dag finns 60 anställda på företaget, och av dem jobbar 20 med utveckling. Två, inklusive Emil Fredriksson, jobbar med it-drift.

Den största driftmiljön finns i London i form av co-location, det vill säga man har placerat sin it-infrastruktur, exempelvis servrar och kringutrustning, på ett externt datacenter.

I Spotifys hallutrymme finns sju rackskåp som rymmer 70 servrar av fabrikaten IBM och Sun. Systemet är uppbyggt av ett antal program som i sig hanterar en specifik funktion i Spotify, till exempel strömning, sök, spellistor och användardatabas.

Servrarna använder Debian Gnu/Linux som operativsystem. Programmen är egenutvecklade och framför allt skrivna i Python, vissa komponenter är skrivna i C++ och Java.

Skulle bli katastrof


I takt med att både antalet användare och musikbibliotek växer kraftigt ställs det löpande krav på en mycket säker driftmiljö med allt högre kapacitet.

– När man besöker en e-handelssajt som är långsam på grund av en hög belastning accepteras det i normalfall. Det får inte hända hos oss för då blir det tyst i lyssnarnas högtalare. Det skulle bli katastrof eftersom vår musiktjänst ska vara en ersättning till folks musikarkiv hemma, säger Emil Fredriksson.

Den största utmaningen är skalbarhet för att från servrarna kunna strömma ut musiken till 10 000-tals nya lyssnare som tillkommer varje vecka. Därtill fylls musikbiblioteket på löpande.

Spotify har avtal med stora skivbolag, tonsättarnas upphovsrättsorganisation Stim och skivbolagens intresseorganisation IFPI. Mot den bakgrunden kräver förstås servrarna allt mer processorkraft och bandbredd.

Vidareutveckling i Stockholm


På Spotifys kontor vid Humlegården i Stockholm utvecklas och testas själva tjänsten. Exempel på utveckling är allt från att vidareutveckla egna serverprogram till att vidareutveckla Spotifyprogrammet med nya funktioner.

Än så länge finns Spotifys klientprogram enbart för pc och Mac. Det ryktas att företaget jobbar på program för både Iphone och mobiloperativsystemet Symbian, vilket används av Nokia och i viss utsträckning av Sony Ericsson.

I grunden har Spotify utvecklat ett eget strömningsprotokoll. Tekniken bygger alltså på on demand-strömning och använder det öppna formatet ogg vorbis i stället för mp3. Tekniken är en kombination av serverbaserad strömning och peer to peer-teknik. Det sistnämnda innebär att användarnas uppkoppling även kan användas för att skicka musik till andra användare.

Vad är det för skillnad mellan Spotify och andra musikprogram på nätet?

– De flesta tjänster bygger på en Flashspelare i webbläsaren, men de har begränsat stöd för qos (quality of service) och hur paketen prioriteras och buffras. Vår tjänst har en klientserverrelation med ett eget tcp-baserat protokoll som vi har utvecklat. Det är ett unikt samspel mellan våra strömningsservrar och klienterna hos lyssnarna.

Ett fyrtiotal program


De servrar som finns på kontoret i Stockholm är mer avsedda för utveckling och test.

Använder ni servervirtualisering?

– Vi kör enbart virtualisering för de enheter som inte är prestandakritiska, exempelvis e-postservrar och testsystem som finns placerade i Stockholm.

När det gäller Spotifytjänsten bygger den på ett fyrtiotal program i servrarna i London. De här servrarna måste finnas rullande för att musik ska kunna strömmas ut till användarna. Att virtualisera servrarna skulle inte vara optimalt eftersom i princip alla program kräver ett flertal dedikerade servrar för att hantera lasten.

Säkerhetskopiering sker både i Stockholm och i London. Alla data, till exempel spellistor, användarkonton och loggdata, som finns i Spotifys så kallade produktionssystem säkerhetskopieras på diskbaserade lagringssystem. Inom kort ska allt säkerhetskopieras av bandrobotar.

Ungefär en gång i veckan kopieras nya data från de stora originallagringssystemen i Stockholm över ssl-krypterade länkar till servrarna i London. Totalt rör det sig om hundratals terabyte data som måste lagras. På servrarna i London lagras alla data på redundanta lagringssystem så att de finns tillgängliga även vid eventuella krascher.

Har ni upplevt några driftstörningar?

– Ja, i november förra året var östra Londons högspänningsnät trasigt i ett dygn. Då fick alla våra servrar gå i gång på hallens dieselaggregat. Var fjärde timme fick tankbilar fylla på diesel. Driftstörningen märktes dock aldrig av användarna.

Bättre distribution


Emil Fredrikssons arbetsdag består till stor del av möten med utvecklingsavdelningen när det gäller skalbarhet. Han lägger även en del arbetstid på den interna it-driften: intranät och filhantering. Dessutom träffar han även olika internetoperatörer i Europa för att eliminera flaskhalsar och kunna hitta vägar för att distribuera data bättre.

– Vi har egna routrar som tar hand om mer trafik än vad många internetleverantörer gör.

Spotifyprogrammet finns i dag för Windows, Mac OS X och Linux. För användarna kräver programmet en bandbredd på minst 256 kilobit per sekund för att det ska fungera bra.

Blir inte användarens dator sårbar för attacker när programmet öppnar upp en strömmad förbindelse?

– Vårt program är inte mer sårbart än vad det är att släppa in trafik via en webbläsare. Däremot finns det företag som har som policy att deras anställda inte får köra strömmad media, säger Emil Fredriksson.

Vad tycker du om Spotifys musiktjänst?
Det är inte längre tillåtet att rösta.

Fakta

Antal anställda: 60, varav två jobbar med it-driften.
Omsättning: ­Bolaget ska, enligt rykten, ha tagit in 15,3 miljoner euro (cirka 161 miljoner kronor) i riskkapital från de svenska it-teknikinvestmentbolagen Creandum och Northzone Ventures.
Klientprogram och operativsystem: Windows, Mac OS X och Linux.
Viktiga it-system: Alla de produktionskritiska system som utgör Spotifytjänsten.
Servermiljö: IBM- och Sunservrar med Debian Gnu/Linux som operativsystem.

Befattning: It-driftchef.
­Antal år i branschen: 2,5 enbart på Spotify.
Mitt första datormöte: Spelade exempelspelen som följde med Qbasic på min fars 386:a, tidigt 90-tal