Den virtuella verkligheten är här! Det handlar inte om avatarer i virtuella spelvärldar som Second Life eller Entropia Universe. Nej, begreppet virtualisering, som snabbt har blivit ett ord på var mans läppar, innebär att vi tar våra servrar ut i den virtuella världen. Begreppet vdi, virtual desktop infrastructure, eller skrivbordsvirtualisering är det senaste på virtualiseringfronten – och då är det inte bara servrarna utan också klientdatorerna som blir virtualiserade. Här finns sköna slantar att spara för företaget!

Begreppet virtualisering är inte direkt nytt. Till en början handlade det mest om att virtualisera fysiska lagringsenheter i snabbare minnestyper, till exempel ram-minnen. Det stora genombrottet kom när det blev möjligt att virtualisera hela servrar och låta många, till synes, fristående servrar dela på samma hårdvaruresurser. På det här sättet kunde företag plötsligt skapa serverhallar med mycket högre utnyttjandegrad av servrarna.

Det är inte bara servrarna,

utan också klientdatorerna, som

blir virtualiserade.


Traditionella hårdvarubaserade servrar enligt principen en tjänst per server var inte speciellt effektiva och slösade med naturens resurser. Endast en mycket liten del av serverns potentiella kraft användes. Samtidigt var man tvungen att dimensionera servrarna efter de högsta belastningstopparna.

Med virtuella servrar kunde man i stället skapa en serverpark som förvisso inte klarade av hög belastning på samtliga servrar samtidigt, men som gott och väl kunde husera många fler på mindre utrustning.

Klienterna största kostnaden


Samtidigt som virtualisering av servrar är ett ganska stort område vet alla som arbetar på lite större företag att den stora kostnaden ligger på klientsidan. Det är där alla hundratals, eller kanske tusentals, trilskande maskiner återfinns och där användarna sliter sitt hår och förbannar alla fel som ständigt uppkommer.

Många av de här felen och problemen kan givetvis förklaras med förkortningen sbt (skit bakom tangentbordet) och mot det hjälper inga virtualiseringar. Om inte något klurigt företag erbjuder en it-lösning som kan virtualisera användare förstås, men det är nog ett tag kvar dit ...

Däremot finns en hel del problem som inte kan skyllas på användarna. Jo, det är faktiskt sant, alla misströstande it-tekniker. Det finns faktiskt fel som uppstår utan att en användare har ställt till med ofog. Sådana fel kan till exempel vara hårdvarurelaterade, det vill säga att någon komponent i datorn helt enkelt ger upp och går sönder. De mest känsliga delarna är nätaggregatet och hårddiskarna eftersom de blir väldigt varma och dessutom innehåller många rörliga delar.


Nu blir även klienterna virtualiserade


Med tanke på ovanstående resonemang vore väl ändå det mest logiska angreppssättet att virtualisera de här två komponenterna så att användare inte längre blir beroende av hårdvarukomponenter. När vi ändå håller på och virtualiserar våra klienter – är det inte lika bra att osynliggöra så mycket som möjligt? Det är precis det vi kan åstadkomma med hjälp av skrivbordsvirtualisering.

Inför testet försökte vi få ihop ett antal hugade testdeltagare som kunde komma till oss på redaktionen och visa upp sina lösningar för skrivbordsvirtualisering i vårt testlabb. Det visade sig vara lättare sagt än gjort eftersom det endast fanns två företag på marknaden som kunde erbjuda kompletta och fungerande lösningar för skrivbordsvirtualisering.

En del företag hade lösningar på gång och en hel hop andra företag erbjöd olika delar i en lösning för skrivbordsvirtualisering, men gemensamt för alla dem alla var att de var beroende av antingen Citrix eller Vmware.

Kontentan blev att vi fick nöja oss med två företags lösningar i det här jämförande testet, Citrix Xendesktop och Vmware View.


Citrix Xendesktop


I botten av Citrix Xendesktop finns en installation av Citrix Xenserver som sköter om all typ av virtualisering i miljön. Uppsättningen av själva servermiljön tar en hel del tid och involverar också uppsättning av hårdvaran. Som tur var hjälpte Citrix till med att få ihop själva testmiljön, i annat fall hade det säkert tagit sin rundliga tid.

Vår testmiljö var lite begränsad när det gällde prestanda på hårddiskarna och prestanda i nätverket. Det var ett minus. Samtidigt var inte tanken att skapa ett enormt nätverk med tusentals klienter som på samma gång använde sina virtuella skrivbord, så prestanda som erbjöds klarade gott och väl våra krav.

När väl testmiljön var uppsatt var det dags att kavla upp ärmarna och börja skapa de virtuella maskinerna.

Det underlättar en hel del om du förstår trädstrukturen i Xendesktop innan du ger sig i kast med att skapa olika saker på olika nivåer. I stora drag består miljön av ett Xencenter som i sin tur kan bestå av många Xenservrar. På varje Xenserver kan du sedan skapa pooler för olika saker.

I vårt fall var det intressant att skapa pooler som sedan skulle kunna husera alla våra olika klienttyper. I varje pool kan vi sedan skapa en komplett klientmiljö. Med komplett menar vi att det inte bara är operativsystemet som ingår i avspeglingen (image-filen) som skapas, utan också alla program som samtliga användare inom en viss grupp ska ha tillgång till. Exempel på sådana program är officeprogram, e-postprogram och andra företagsinterna klientprogram för att till exempel komma åt affärssystemet.

Tydligt användargränssnitt. Citrix är föredömligt enkelt och intuitivt. Till vänster ser du alla de virtuella skrivbord som vi har förberett. De här skrivborden kan grupperas på olika sätt så att vi slipper se alla i en och samma nivå. Till höger syns själva konsol-fönstret för den maskin vi valt i trädstrukturen.

Virtuell administrationVi har skapat en speciell administrationsdator som även den är ett virtuellt skrivbord. Den här datorn använder vi för att visa administrationsgränssnittet där vi kontrollerar hela den virtuella miljön. Här ser du de värden vi har bestämt för administrationsdatorn.

12 gigabyte minne och 8 processorer. Behöver du en riktig ”rackarmaskin” kan du enkelt skapa en sådan också. Här skapar vi en Vistaburk med tolv gigabyte ram-minne och åtta processorer.


Bekant installation


När du väl har skapat din maskin att utgå ifrån (på Citrixspråk kallad golden image) är det dags att testa den på ett antal klienter och se till så att allting fungerar som det är tänkt. Därefter kan du börja plocka med alla specialprogram som kan tänkas behövas i olika användargrupperingar, exempelvis bildbehandlingsprogram, cad-program och andra program som inte alla anställda behöver ha tillgång till.

Själva installationsförfarandet skiljer sig inte så mycket jämfört med en traditionell operativsystemsinstallation. Antingen installerar du allting från cd-skivor eller så har du skapat en avspegling som du kan använda dig av för att snabba upp processen lite grand. Har du varit riktigt förutseende har du dessutom skrivit ihop ett litet skript som gör att du slipper sitta och svara på allehanda standardfrågor under själva installationen.

Här finns möjlighet att ange 

fininställningar för respektive virtuell 

klient. Det kan handla om hur mycket 

minne eller vilken typ av processorer 

som ska finnas tillgängliga.


Efter att du har skapat din avspegling kan du ställa in vilken åtkomst den ska ha för att till exempel begränsa tillgången till en viss avspeglingsfil åt en viss grupp.


Här finns också möjligheten att ange fininställningar för respektive virtuell klient. Det kan handla om hur mycket minne eller vilken typ av processorer som ska finnas tillgängliga.

Till en början är inte avspeglingsfilen speciellt stor jämfört med en traditionell klient, men ju mer du använder den desto större blir den, i takt med att fler moduler måste läsas in. Det är ett ganska smart system för att hålla nere storleken.

Har du många klienter i ditt företag kan storleken bli ganska påtaglig efter en tids användning. Därför har Citrix ett intimt samarbete med företaget Netapp som hjälper till med att optimera lagringen.


Vmware View


Vmware är precis som sin konkurrent fokuserad på att erbjuda en komplett lösning för skrivbordsvirtualisering. Vmwares lösning bygger på ESX Server.

Även här hjälpte några glada tekniker från leverantören till med att sätta upp lösningen och ställa i ordning all hårdvara och alla program.

I grund och botten installerades allting på samma fysiska server som vi testade Citrix Xendesktop på, men vi separerade lösningarna från varandra rent hårdvarumässigt genom att låta respektive leverantör få tre interna hårddiskar vardera. (I faktarutan Så gjorde vi testet kan du läsa mer om hur testmiljön byggdes.)

Även här tog det onödigt lång tid att generera avspeglingsfiler och kopiera dem över nätverket. Med ett snabbare nätverk och tillgång till ett san kunde vi säkerligen ha skapat avspeglingen betydligt snabbare. Annat var det på Windows 3.1-tiden när hela operativsystemet fick plats på några få hd-disketter ...

Vmware erbjuder en snarlik lösning jämfört med Citrix, men det finns finesser i respektive system som är unika. Hos Vmware finns en trädstruktur som påminner väldigt mycket om Citrixmiljön. Högst upp hittar vi alla våra ESX-servrar, under dessa hittar vi våra pooler och i poolerna kan vi lägga in våra avspeglingsfiler.

Principen för att skapa en avspeglingsfil skiljer sig inte heller nämnvärt åt. En klassisk operativsystemsinstallation och sedan installation av de program du vill att alla ska få tillgång till, och vips har du fått din avspegling.

Med den så kallade snapshot-tekniken är det väldigt enkelt att skapa en ögonblicksbild av ett visst system vid en given tidpunkt och spara den. Den kan vara bra att ha innan du gör en större förändring i ett system. Du är då säker på att du kan ta dig tillbaka snabbt och smärtfritt, om något skulle gå fel. Ett exempel på ett sådant tillfälle är när du ska installera servicepack från Microsoft, som i princip är en komplett ominstallation av operativsystemet fast förpackat på annat sätt.

Syskonlika. Uppbyggnaden i Vmware påminner ganska mycket om Citrixlösningen. Har de kanske sneglat på varandra? Här är ett exempel på hur det går till att starta åtta virtuella skrivbord som sedan är redo för inkommande uppkopplingar.

För säkerhets skull. En mycket användbar funktion är möjligheten att kunna ta ögonblicksbilder på viktiga system innan du utför större uppdateringar. Här tar vi en innan vi installerar SP3.

Flera operativsystem. Om du kompletterar med en annan connection broker är du inte längre begränsad till att endast kunna erbjuda Windows XP och Windows Vista på dina klientmaskiner. Du kan till exempel skapa en maskin med 64-bitars Solaris 10.


Stationära klienter för mobila


Vmware har också kommit längst med utvecklingen av offline-klienter. Redan nu följer det med en betaversion som du fritt får använda. En offline-klient är väldigt användbar om du inför en större lösning för skrivbordsvirtualisering.

När du centraliserar alla klienter i en serverhall skapar du automatiskt ett mycket starkare beroende av att nätverket ständigt fungerar och att dina mobila användare har tillgång till snabba pålitliga uppkopplingar i tid och otid.

Många it-tekniker är oroliga för att lägga alla ägg i samma korg och bli så beroende av nätverket. Speciellt gäller det företag som kanske har problem just med att nätverket går upp och ned som en jojo. Mobila användare är alltid problematiska och till en början ska du nog inte inkludera dem i lösningen för skrivbordsvirtualisering.

Börja med att säkerställa att hela lösningen fungerar tillfredsställande för dina stationära klienter. Därefter kan du testa offline-funktionen som innebär att en klient checkar ut sin maskin från servern och låser avspeglingsfilen som finns där för att förhindra att den ändras från flera håll samtidigt.

Sedan kan du helt enkelt arbeta med din virtuella dator utan nätkontakt och nästa gång när du återigen kopplar upp dig mot nätverket synkroniseras de båda avspeglingsfilerna till samma nivå. Endast deltaförändringarna synkroniseras för att minimera mängden data som färdas över sladden.

I sammanhanget passar vi på att nämna att Citrix också har planer på att inom kort kunna erbjuda offline-funktion.


Lurar i vassen


Även om det för tillfället endast är de två ovan beskrivna företagen som slåss om den heta marknaden för skrivbordsvirtualisering saknas inte aktörer som ligger och lurar i vassen.

Inför testet hade vi till exempel kontakt med Microsoft som redan i dag kan erbjuda Hyper-V för virtualisering av servrar. De ville gärna vara med i testet, men endast på villkor att de fick använda sig av Citrix Xenserver i botten. De hävdar att de i dagsläget inte har en komplett lösning för skrivbordsvirtualisering utan samarbetar med Citrix i dessa scenarion.

Ingen vet dock vad Microsoft har för planer i framtiden när det gäller skrivbordsvirtualisering och en titt på deras sajt avslöjar mängder med material som lite svävande beskriver deras nuvarande och kommande satsningar inom virtualiseringsområdet.

Ett annat spännande företag som vi kontaktade tidigt inför det här testet var Cendio, som har produkten Thinlinc. Där rådde också lite dubier kring att delta eftersom de hävdade att de i dagsläget endast hade en connection broker, utan underliggande system. De var alltså också beroende av Citrix eller Vmware för att kunna erbjuda en komplett lösning för skrivbordsvirtualisering.

I Cendios senaste pressrelease pratar de stolt om lanseringen av projektet Tigervnc, vilket verkar vara en mycket intressant utmanare till de stora drakarna. Vi får se vilka delar som kommer att ingå i produkten och om systemet kommer att kunna betraktas som en komplett lösning för skrivbordsvirtualisering eller inte.


TechWorlds slutsats


Även om virtualisering av klientmaskiner är ett ganska nytt fenomen och att avsaknaden av större installationer gör området svårt att analysera, är det ändå ganska logiskt att företagen kommer att gå vidare på det här sättet. Tidigare har det främst varit servermaskiner som har virtualiserats, men vi har betydligt fler klientmaskiner så vinsterna torde bli ännu större där.

Att jämföra de olika systemen med varandra är ganska svårt och risken finns att man hamnar i ett virrvarr av olika subjektiva faktorer. Ska vi ändå försöka ge oss i kast med att kora en vinnare blir det Citrix Xendesktop, som vinner tack vare de lite mer innovativa lösningarna på olika områden samt att de har ett användargränssnitt som är mer eller mindre självförklarande.

Samtidigt vill vi påpeka att det är alldeles för tidigt att räkna bort Vmware. De kommer säkerligen att bemöta Citrix satsningar och överträffa förväntningarna inom en nära framtid. Det har de gjort så många gånger förr.

I nuläget är det emellertid Citrix som drar det längsta strået.

Fakta

  • Citrix Xendesktop tillsammans med Citrix Xenserver
  •  Vmware View tillsammans med Vmware ESX Server


Citrix vinner – men bara med en noslängd – tack vare bättre prestanda och något mer användarvänligt gränssnitt.

Vmware är knappast en motståndare att räkna bort. De har mycket på gång och erbjuder i sin produktportfölj redan nu en del funktioner som Citrix helt och hållet saknar. Ett exempel är hanteringen av offline desktops som redan nu finns, men bara i betaversion.

Det är väldigt bra för oss konsumenter att den här konkurrensen finns. Det gör att de två stora företagen ständigt sporrar varandra till att överträffa konkurrentens system, oavsett om det gäller funktioner, säkerhet, prestanda, prisnivå eller något annat.

Ännu mer intressant blir det när bland andra Microsoft och Cendio i framtiden presenterar sina lösningar.

Vi har utgått från ett medelstort företag som har en central serverhall och cirka 100 klientmaskiner. Programanvändandet i företaget är ganska standardiserat och innefattar officeprogram, e-postprogram, webbläsare, pdf-läsare och liknande. Företaget har också central hantering av virusskydd, antispam och bugguppdatering.

Utgångspunkten i artikeln har varit att titta på varför ett företag enligt ovanstående beskrivning över huvud taget ska titta närmare på vdi som fenomen.

Vi har fokuserat på hur enkelt det är att installera, administrera, konfigurera och följa upp hanteringen av virtuella klienter i systemet. Till vår hjälp har vi haft en server som vi fick låna från HP. Den var bestyckad med åtta AMD quad core-processorer på 2,6 gigahertz och åtta interna hårddiskar på vardera 73 gigabyte.

Vi dedikerade sedan fysiska hårddiskar till respektive leverantör. När en leverantör testades var alltså den andra leverantörens hårddiskar utdragna ur systemet. Så gjorde vi för att undvika att systemen skulle börja bråka med varandra.

Efter att systemet var uppsatt fokuserade vi på hur enkelt det var att skapa nya klienter och hur intuitivt gränssnittet var. Vi undersökte också vilka möjligheter som fanns för att ställa in olika parametrar för de virtuella klienterna och de tillhörande avspeglingarna.

Även säkerhetsmässiga parametrar togs med i bedömningen, som till exempel åtkomstkontroll och grupprättigheter.

När vi hade skapat våra klienter och installerat våra avspeglingsfiler analyserade vi slutligen hur enkelt det var att kontrollera och övervaka miljön. Vi studerade vilka möjligheter som fanns att övervaka prestandavärden och hur bra systemet var på att informera om felaktigheter eller andra typer av problem.

Förkortningen vdi står för virtual desktop infrastructure. Den egentliga skillnaden mot liknande tekniker, som till exempel när du arbetar med din dator på kontoret hemifrån, är att din dator egentligen inte existerar i den verkliga världen. Den är bara en av många genererade avspeglingar (image-filer) på vdi-servern.

Ju mer du använder din avspegling desto större blir den eftersom det kräver att fler unika funktioner anpassas till just din användare. Annars är tanken att försöka skapa så små och effektiva avspeglingsfiler som det bara går.

Konfigurationen kan anpassas i näst intill det oändliga. På samma sätt som användare i vanlig kontorsmiljö har en egen anpassningsbar kontorsdator, kan du enkelt skapa en miljö där alla användare har en egen anpassningsbar avspeglingsfil. Det går också alldeles utmärkt att skapa en standardiserad miljö där avspeglingen kan anpassas, men där den sedan återställs efter sessionens slut. En sådan lösning är alldeles utmärkt i exempelvis datorsalar i skolmiljöer.

Terminalservrar och virtualisering är begrepp som det nu för tiden snackas om i korridorerna. Lite komiskt är det att notera att stordatorerna erbjöd precis den här typen av lösningar redan för 30 år sedan. Det är lustigt att se hur branschen hittat tillbaka till sina rötter igen.

Vi minns väl alla de stora Honeywell-maskinerna som ockuperade halva fabriker och där den enda möjligheten att komma åt kraften var att koppla in en serieansluten terminal. Stora serienät byggdes upp för att göra det möjligt för så många som möjligt att komma åt resurserna, för i terminalerna fanns knappt någon intelligens alls. Det var mest ett sätt att visa upp resultatet från stordatorns beräkningar.

Känner vi igen oss? Stora serverfarmar ska virtualisera alla våra resurser och minimera värdet av klienterna.

På 2000-talet låter det däremot mycket fräsigare att prata om virtualisering i stället för terminalhantering. Riktigt samma sak är det förstås inte – för hur bra var till exempel stordatorerna på att individanpassa miljöerna? Visst kunde man trixa lite med textmenyerna som visades beroende på vilken användare som var inloggad, men det är nog knappast det som avses när man pratar om individualisering i dagens it-miljöer.


Vmware
View
Citrix Xendesktop
Tillverkare/
Kontakt
Expand networks
(expand.com)
Citrix
systems
(citrix.com)
Cirkapris, kr ca 120 000
(enterprise
100 anv)
ca 320000
(största ver,
100 anv)
Pris serviceavtal/år,
kr
ca 200 000
(premier 100 anv)
 
Bakomliggande
program
ESX Server 3 Xenserver 4.1
Klarar central patchning ja ja
Klarar central antivirus ja ja
Klarar
klientbackup
ja ja
Operativsystem
som hanteras
Windows XP
och
Windows
Vista
(32-bitars)
Windows XP
och
Windows
Vista
(32-bitars)
Inbyggd wan-optimering nej, men
media
optimeras genom
att hanteras utanför rdp
(remote desktop protocol)
ja
Klarar unika klient-
parametrar
ja, med quickprep ja, hantering
via active directory
Program-
virtualisering
ingår
ja, i Thinapp ja, i Xenapp
Offline
desktops
ja, betaversion nej
Fördelar Ligger i
teknikens framkant.
Flest funktioner.
Bra på att
hantera
mass-
uppdateringar.
Innovativa lösningar.
Intuitivt gränssnitt.
Inbyggd
wan-
optimering.
Nackdelar Svårt att
hitta vissa
saker.
Sämre
prestanda.
Stundvis plottrigt gränssnitt.
Långsam
respons i
admini-
strations-
bilden.
Prestanda 40 av 60 50 av 60
Administration 10 av 10 10 av 10
Funktion &
finesser
15 av 20 10 av 20
Användar-
vänlighet
7 av 10 10 av 10

Betyg

72 av 100

80 av 100