Ägare av överfulla hårddiskar kan glädjas åt att bristande lagringsutrymme kanske blir en bit av historien i framtiden. Detta i alla fall om man får tro forskare verksamma vid amerikanska Lawrence Berkely National Laboratory och University of California, som demonstrerat hur kolbaserade nanorör teoretiskt kan lagra en biljon bitar per kvadrattum. Den lagrade informationen uppges dessutom ha förmågan att bestå i en miljard år.

Axel Zettl, den forskare i gruppen som står som huvudförfattare bakom artikeln ”Nanoscale Reversible Mass Transport for Archival Memory”, publicerad online av Nano Letters, är även känd för en annan skapelse. Under 2007 utvecklade han världens minsta radio, vars bredd uppges motsvara en tiotusendel av ett människohårstrå.

Zettl förklarar att detta senaste genombrott inom området nanorör använder sig av järnpartiklar som är omkring en femtiotusendel av ett hårstrå i tjocklek, som i närvaron av en svag elektrisk ström kan flyttas fram och tillbaka i kolnanorör med precision. Detta kan utnyttjas för datalagring genom att partikelns läge läses av via mätning av elektriskt motstånd, förklarar forskarna.

Den minimala storleken i kombination med egenskaperna för kolbaserade nanorör gör att man ska kunna uppnå en rekordhög lagringstäthet samtidigt som den lagrade informationen också är stabil över långa tidsperioder.

– Denna typ av minne kan arkivera data med en täthet så hög som en biljon bitar per kvadrattum och har en termodynamisk stabilitet överstigande en miljard år, säger Zettl

Zettl uppger att de svagströmsbaserade skriv- och läsegenskaperna i minneselementet öppnar för storskalig integration med dagens kretsar och bör vara lätta att implementera i kiselbaserade system. Han uppskattar att tekniken kan finnas på marknaden inom de nästkommande två åren.

IDG News