Stäng

Webbläsarkriget i fokus

Så ska de segra i webbläsarkampen

Under andra halvan av 1990-talet utkämpades det första riktiga webbläsarkriget. Microsofts ­Internet Explorer utmanade och vann över den då regerande jätten Netscape Navigator.

I dag är webbläsarna som jagar Internet Explorer många, välrustade och duktiga på att snabbt anpassa sig till nya förhållanden. Det finns en webbläsare för varje ändamål och så gott som samtliga kan laddas hem fritt av alla.



Tuffa utmanare. Explorer och Firefox ­dominerar, men jagas av många små.

Ger en rikare webb


Konkurrensen mellan webbläsarna gynnar användare, utvecklare och it-avdelningar, som får mer avancerade produkter att välja och vraka mellan.

– Tävlandet mellan webbläsarutvecklarna gör att vi kan ta fram rikare tillämpningar på webben. Vi för även diskussioner om att på sikt överge specifika tillägg som Flash för att allt mer bygga innehållet med html och javascript, säger Frank Hoffsummer, utvecklingschef på SVT Interaktiv.

En av fördelarna är enligt Frank Hoffsummer att man inte låser sig vid tillägg som kanske inte fungerar på alla plattformar ­eller med alla webbläsare.

Men varför satsar företagen miljontals kronor på att utveckla webbläsare som sedan är gratis att använda? Många webbläsare är reklamfinansierade. Fler användare ger därför mer reklamintäkter, vilket är den främsta orsaken till att utvecklarna ständigt försöker hålla sin produkt uppdaterad.

Det handlar även om prestige, en bra och snabb webbläsare som används av många ger ett gott rykte. Det gör i sin tur att utvecklarens andra produkter uppmärksammas. Mozillas e-postklient Thunderbird är ett bra exempel på det. I samma fack hittar vi även de ideella utvecklarna som ofta ser vidareutveckling av ett program som en ren utmaning.

Det handlar även

om prestige, en bra webbläsare

ger ett gott rykte.

Ett stort företag som Microsoft vill att användarna i så stor utsträckning som möjligt håller sig till företagets produkter. Dels för att behålla kunder, dels för att det gynnar säkerhet och stabilitet när produkterna ­enkelt kan uppdateras centralt.

 Fördelar och risker med flera läsare på företaget


Fyra finansieringsmetoder


Det finns i huvudsak fyra typer av finansieringsmetoder för webbläsarna: del i en annan produkt, ideellt arbete, reklamfinansiering eller olika typer av samarbetsavtal.

Internet Explorer ingår som en komponent i Windows, vilket gör att användarna indirekt betalar för att använda den. Det är samtidigt en av få webbläsare som inte fungerar med några andra operativsystem. Apple gör likadant med Safari, som ingår i Mac OS X, även om läsaren numera även finns som gratisversion till Windows.

Firefox bygger på öppen källkod och utvecklas av ideella Mozilla Foundation. Föreningen har skapat Mozilla Corporation, som driver webbläsaren kommersiellt. Utöver donationer kommer ­intäkterna främst via webbläsarens inbyggda sökfält kopplat till Google. Överskottet återinvesteras i projektet.

Webbläsaren Konqueror, som ingår i skrivbordsmiljön KDE, är en av många ­baserad på öppen källkod som helt och ­hållet bygger på frivilligt arbete.

 Operativsystem som läsarna fungerar med

Windows    Mac OS X Linux    Renderings­motor
Firefox    Ja Ja Ja Gecko
Flock    Ja    Ja    Ja    Gecko
Google Chrome Ja    Nej *
Nej *
Webkit
Internet Explorer Ja    Nej    Nej    Trident
Konqueror    Ja**    Ja    Ja    KHTML/Webkit
Opera    Ja    Ja    Ja    Presto
Safari    Ja    Ja    Nej    Webkit
(* Under utveckling. ** Via KDE on Windows.)

Reklamfritt från version 8.5

Mr OperaOpera kostade länge pengar att använda, men var gratis om användaren stod ut med reklamfönster. 2005 blev den helt reklamfri (version 8.5) och användarna har ökat betydligt. Intäkterna kommer i dag från flera håll. En femtedel av företagets intäkter är sökrelaterade annonspengar, precis som för Firefox. Övriga pengar kommer från ­royalty- och partneravtal med olika tillverkare, som lägger in webbläsaren i exempelvis mobiler och spelkonsoler, samt support-, server- och utvecklingsavgifter.

Sökjätten Google finansierar sin webb­läsare Chrome på samma sätt som sina andra projekt, genom intäkterna från omfattande annonsprogram.

På en tuff marknad gäller det att profilera sig tydligt. Firefox kom som en frisk fläkt vid en tidpunkt då Internet Explorer började se ut som det enda alternativet. Med sina många tillägg har Firefox numera en säker andraplats på marknaden. Opera finns för all möjlig hårdvara, Googles minimalistiska Chrome har nyligen fyllt ett år och Apples Safari ger Mac-känsla på Windowsplattformen.

Det finns även webbläsare som nischar sig för en användarskara, exempelvis Flock för användare som är en del av många sociala nätverk.

Skillnader finns


Vad skiljer då webbläsarna åt? Funktionsmässigt sneglar alla på konkurrensen för att inte hamna på efterkälken, men även för att särskilja sig från mängden. Det innebär en växlande kapplöpning utan slut. Många ser valet som en smakfråga, men det finns faktiskt en hel del olika funktioner att titta på.

Bra kraschåterställning

är centralt i majoriteten av

dagens webbläsare.

Flikar är i dag standard för att hantera flera sidor, men ställer ­högre krav på stabilitet. Ett fel på en sida som får webbläsaren att krascha gör även att andra öppna sidor försvinner. Bra kraschåterställning är centralt i majoriteten av dagens webbläsare.

Google och Microsoft har redan tagit nästa steg genom att köra varje flik som en separat process. På så sätt påverkas endast den aktuella fliken om något inträffar. Det är även något som väntas komma i nästa Firefoxversion.

Fyra motorer ligger bakom


Presto, Trident, Webkit och Gecko är de fyra renderingsmotorer som de flesta webbläsare bygger på. Eftersom de använder samma motorer måste webbläsarna lyfta fram unika funktioner för att synas i mängden.

Internet Explorer 8 innebär högre säkerhet, bättre stöd för webbstandarder samt förbättrad hantering av rss, css och Ajax jämfört med tidigare versioner. Varje flik körs som en separat process och acceleratorer ger enkel tillgång till exempelvis översättningar via ett musklick.

Lady ChromeFirefox har blivit populärt för sitt breda tilläggsutbud som tilltalar både utvecklare och slutanvändare. Version 3.5 innebär bättre prestanda, stöd för video och ljud i webbläsarfönstret utan tilläggsprogram samt positioneringsinformation.

Google Chrome utvecklas riktigt snabbt och lägger till nya funktioner i hög takt. Webbläsaren har ett minimalistiskt gränssnitt och hanterar nu även video och ljud. Flikarna körs som separata processer och resursanvändning för varje flik kan visas.

Opera klarar flest plattformar, webbstandarder och protokoll. Miniatyrbilder finns på flikarna och i ett särskilt turboläge komprimeras trafiken på serversidan innan den skickas till användaren. Dessutom har ­Opera både inbyggd bittorrent- och e-postklient samt synkroniserar alla bokmärken mellan datorer och enheter.

Startskärm med favoriter


Safari erbjuder bland annat möjligheten att grafiskt bläddra igenom historiken, som även är fullt sökbar. En särskild startskärm innehåller de mest välbesökta sidorna.

Konqueror fungerar även som ftp-klient, filhanterare och dokumentläsare samt kan konfigureras efter användarens behov. Webkit baserar sin kod på Konqueror.

Flock bygger på Firefox, men som sagt med fokus på social interaktion. Det görs genom automatisk anslutning till en mängd webbtjänster samtidigt, exempelvis Twitter och Facebook. Funktioner som rss, bloggverktyg, webbmejl och bilduppdateringstjänster är integrerade direkt i webbläsaren.

En annan intressant webbläsare, som ­ännu inte har lämnat betastadiet, är Stainless för Mac OS X. Förutom att hantera flikarna som separata processer klarar den parallella sessioner, vilket ger möjligheten att i olika flikar logga in med olika användar­uppgifter på samma webbsida.

Javascript är hett


Kraven på dynamiska och anpassningsbara webbsidor har ökat de senaste åren, något som har givit javascript en central roll när det gäller webb 2.0-sidor som Facebook och Google Docs. En snabb motor för att hantera detta objektorienterade skriptspråk på klientsidan är därför viktigare än någonsin. Det finns flera javascriptmotorer på marknaden, som alla tolkar koden på sitt eget sätt.

Mozilla Firefox 3.5 använder den egen­utvecklade motorn Tracemonkey. Googles motor i Chrome heter V8, medan Safari använder Squirrelfish Extreme. Opera arbetar i skrivande stund fortfarande med sin javascriptmotor Carakan, planerad att lanseras som en uppdatering till Opera 10.

Netscape Navigator 2.0b3 blev 1995 den första webbläsaren med stöd för javascript, men utvecklingen går fortfarande framåt. Även en färsk webbläsare som Chrome har på kort tid gjort stora förbättringar när det gäller javascript.

På senare år har webbläsarna allt mer anpassat sig till gemensamma webbstandarder. Den förändringen är förstås bra, eftersom utvecklarna kan fokusera på tjänster i stället för på kompatibilitet. Användaren får större frihet att välja sin favoritwebbläsare.

Att Webkit bygger in stöd för hårdvaru­accelererad 3d är ännu ett steg som innebär att tilläggsprogram som Flash eller Silverlight så småningom blir överflödiga.

Eftersom javascript är en så central fråga i dagens webbutveckling kretsar prestandatester mycket kring dessa funktioner. Acid 3 är ett test som har fått mycket uppmärksamhet, men det fokuserar på hur bra webbstandarder följs. Sunspider och Peacekeeper är två verktyg som tittar mer på prestanda i javascript. Även om syntetiska tester sällan ger ett rättvist omdöme visar de i alla fall hur bra vissa typer av beräkningar utförs. I Sunspidertesterna slåss i skrivande stund de Webkitbaserade Google Chrome 3.0 och Safari 4.0 om topplaceringen, följda av Geckobaserade Firefox 3.5.



Egentligen saknar Acid 3-testet officiell tyngd, men är ändå ett populärt verktyg för att se hur bra webbläsarna lever upp till olika webbstandarder. Föregångaren Acid 2 fokuserade på css medan Acid 3 med sina 100 mindre test i huvudsak tittar på document object model och javascript.


Poängen visar antalet godkända deltester. Testa själv på http://acid3.acidtests.org/ och klicka på A:et för fler ­detaljer.

150 procent snabbare på ett år


Generellt tar varje ny version av javascriptmotorerna ett rejält prestandakliv framåt. När Mozilla introducerade Tracemonkeymotorn i betaversionen av Firefox 3.1 sades vissa funktioner ha blivit upp till 40 gånger så snabba som tidigare, men den genomsnittliga ökningen var förstås lägre än så. Prestanda i Google Chrome 3.0 sägs ha ökat med 150 procent sedan den första betaversionen. Det är rätt bra gjort på drygt ett års tid.

Slutanvändaren märker inte alltid hastighetsförbättringarna. Webbutvecklarna är snabba med att omvandla prestandaökningen till nya funktioner för en bättre användarupplevelse.

Chrome och Safari snabba


David Eklund, it- och teknisk chef på Hitta, tror att användarna ändå bör märka skillnaderna, i alla fall om de använder rätt webbläsare.

– Vi använder rätt mycket ­javascript på våra kartsidor. I mätningar vi gjorde för ett tag sedan märktes tydligt att ­Chrome hanterade javascript väldigt effektivt, mycket snabbare än till exempel Firefox. ­Javascriptmotorn i Safari 4 är också riktigt snabb, säger David Eklund.

Oavsett hur trevlig och snabb webbläsaren än är måste den även ha ett bra intrångsskydd. Vi hanterar trots allt många känsliga uppgifter via webbläsarna, både privat och i arbetet.

– Utvecklarna blir allt duktigare på att tänka på säkerheten, säger Niklas Eklöv, ­säkerhetsexpert på McAfee, som dock inte vill peka ut någon enskild webbläsare som säkrast.

Privata lägen blir standard


Privata surflägen har blivit populärt att ­baka in i webbläsaren. Det ger bättre kontroll över cookies och vilka spår användaren lämnar på nätet samt möjlighet att sudda bort alla spår av den senaste sessionen. Numera är det standard i Internet Explorer 8, Safari, Firefox och Google Chrome. Den som vill surfa anonymt med Opera kan välja den specialbyggda Opera Tor.

Popup-blockering är i dag standard över hela fältet och de flesta webbläsare har byggt in någon möjlighet att filtrera reklaminnehåll. De många inbyggda skydden i Internet ­Explorer 8 har gjort webbläsaren riktigt ­säker i grunden och centrala uppdateringsmöjligheter gör den lätthanterad på företag. Samtidigt gör dess spridning webbläsaren till den mest attackerade på marknaden.

Test på uppdrag av Microsoft


Nätfiske är en vanlig angreppsmetod för att försöka lura till sig känslig kontoinformation från användarna. Vanligtvis har attackerna relativt kort livstid på omkring två dygn, så det är viktigt att snabbt identifiera dem och lägga till dem i listorna.

Internet Explorer 8

blev överlägsen vinnare med

81 procent stoppad kod mot

Firefox 27 procent.


NSS Labs säkerhetstest, augusti 2009

Skydd finns även här i de flesta webb­läsare, men nivån varierar.
NSS Labs publicerade i somras på uppdrag av Microsoft ett omdiskuterat säkerhetstest som jämförde hur effektivt webb­läsarna blockerar vanliga webbaserade attacker. När det gällde nätfiskeattacker hamnade Internet Explorer 8 och Firefox 3.0 i topp, med 83 respektive 80 procent blockerade angrepp. Opera 10 (då i betaversion) kom på tredje plats med 54 procent och ­Chrome 2.0 landade på 26 procent. Safari 4 stoppade endast två procent av angreppen.

När det gällde skadlig kod via sociala webbsidor blev Internet Explorer 8 med den nya Smartscreentekniken en överlägsen vinnare med 81 procent. Två blev Firefox 3 med 27 procent och Safari 4 tog tredjeplatsen med 21 procent.

Naturligtvis måste vi ta med i beräkningen att Microsoft sponsrade testet. Vi ska heller inte glömma tilläggen till Firefox, exempelvis Googles Safebrowsing, som avsevärt förbättrar möjligheterna att söka igenom sidor efter skadlig kod och stoppa den. Bästa säkerheten är dock den som finns inbyggd från början.



Dagens webbläsare har många lager för att skydda användaren från olika typer av angrepp.

TechWorlds slutsats


Att välja webbläsare handlar inte bara om javascriptprestanda utan även om helheten, vad som fungerar bäst i ditt företag. Internet Explorer 8 erbjuder hög inbyggd säkerhet. Firefox kan med sina många tillägg anpassas för både utvecklare och användare, medan Google Chrome, Safari och Opera alla lockar med sina unika egenskaper. Och de är bara toppen av isberget.

Illustration: Jonas Englund

» Så går du vidare

Fakta

Vi frågade tre företag vilken webbläsare de främst använder och varför de har gjort just det valet.

Frank Hoffsummer, utvecklingschef SVT Interaktiv
”På avdelningen älskar folk Firefox 3.5, främst för alla utvecklartillägg. Även Chrome är mycket populär. SVT-koncernen kör dock fortfarande Internet Explorer 6, så klyftan är stor.”

Niklas Eklöv, säkerhetsexpert McAfee
”Vi kör Internet Explorer 7, men tänker gå över till 8 när den testats klart. Det är främst för att andra webbläsare inte har lika bra uppdateringsmekanismer som ­Explorer har via Microsoft.”

Mikael Philipsson, vd IP-Only

”Vi har ingen särskild policy och våra verktyg fungerar i alla webbläsare, men det blir ändå mycket Microsoft.”

Hur tänker företagen som utvecklar tjänster för och presenterar innehåll på webben? Ska deras tjänster och webbplatser fungera med samtliga webb­läsare eller koncentrera de sig på en eller ett par? Vi ställde frågan till tre företag.

Utvecklar ni för samtliga webbläsare? Vilken är ­enklast att utveckla för?

Mikael Ek, webbutvecklare Logica
”Allt vi gör ska fungera i alla webbläsare, men det beror på kunden och marknaden. Opera är till exempel större än Firefox i Ryssland.

Firefox och Geckomotorn är enklast tack vare bra verktyg som bland annat Firebug.”

Daniel Eklund, it- och teknisk chef Hitta
”Vi försöker täcka så många webbläsare som möjligt, men visst måste vi ­sätta en gräns någonstans. På Mac ­föredrar vi Safari medan Internet Explorer 8 gäller på pc-sidan.

Generell sett är de flesta ­moderna webbläsare enkla att utveckla för i dag.”

Frank Hoffsummer, utvecklingschef SVT Interaktiv
”Målet är att innehållet ska se likadant ut oavsett webbläsare, men visst mäter vi och utgår från vad besökarna använder.

Webkit och Gecko är de ­enklaste motorerna att utveckla för i dag.”

Niklas Eklöv, säkerhetsexpert på McAfee, hur ser du på att det finns så många olika webbläsare på marknaden?

– Webbsidor är i dag mer dynamiska och skräddarsydda för användaren. Eftersom allt mer sker i webbläsaren ger det fler möjligheter för skurkarna. Användare kan i dag till exempel inte säga att de är säkra bara för att de alltid surfar på välkända företags webb­sidor. Skadlig kod kan även ha infiltrerat ­sådana webbservrar och skjutas in i besökarnas datorer. Koden letar sedan igenom operativsystem och webbläsare efter en känd sårbarhet och hämtar hem ytterligare skadlig kod, likt en vanlig programuppdatering.

Blir det säkrare om utvecklarna håller sig till webbstandarder?
– Det är möjligt, men hade utvecklarna gjort ett perfekt jobb från början hade vi inte haft dessa problem. Jag vill dock inte kritisera dem, människor är inte perfekta. Sårbarheter i program kommer troligen alltid att finnas.

Vilka är de vanligaste bristerna hos ­företagen?
– Förutom att man inte har uppdaterat sina program, även tredjepartsprogram och javakomponenter, bör fler se över url-filtreringen. Det är viktigt att kunna se hur skadlig en sida kan vara ur kodperspektiv. Företagen kanske har det i sitt nätverk, men allt fler har bärbara datorer som plötsligt blir oskyddade när de lämnar företagsnätet.

Vilken webbläsare är säkrast?
– Det kan jag inte säga. Det finns flera bra webbläsare, men många nya är outforskat område. En kraftfull central uppdateringsmekanism är viktig i ett företag, något som i dag bara finns i Internet Explorer genom Microsofts Windows Server Update Services. Det viktiga är att vara eftertänksam och ha ett öppet regelverk som stöttar ­företagets affärskrav, samt separata ­program som söker igenom all webbtrafik.

Besöksadress: Magnus Ladulåsgatan 65 106 78 Stockholm Tel: 08-453 60 00

Sajter om it & teknik

  • CIO SwedenIt-strategi, affärsnytta och kundrelationer.
  • Computer SwedenDagliga nyheter om it, telekom och affärer.
  • IDG.seDe viktigaste nyheterna från IDGs nyhetssajter.
  • M3Sveriges prylsajt.
  • MacWorldAllt om Mac, OS X, Iphone och Ipad.
  • PC för AllaSveriges största och mest lästa datortidning.
  • SmartworldDin guide till det smarta hemmet.
  • TechWorldFör it-avdelningar, it-chefer och it-proffs.
  • Topp100Sveriges bästa sajter och nättjänster.
Stäng