Snäv budget fick skola att välja Linux

Det är en vanlig snömulen vardag utanför Montessoriskolan Växthuset i Jakobsberg norr om Stockholm. Barnen springer runt och stojar vid entrén, och längs den breda huvudkorridoren sitter också elever vid ett tiotal datorer. Några flickor startar en platt skärm som visar den färgglada loggan för Ubuntu, ett fritt operativsystem baserat på Linuxkärnan.

I ett avskilt rum på skolans övervåning är det lugnare, även om man hör stim från ett kuddrum intill. Här finner vi skolans it-ansvarige Mattias Hemmingsson. Trots att han ensam byggt upp hela it-systemet till en kostnad under 10 000 kronor vill han tona ner sin roll.

– Eftersom vi fått all hårdvara donerad till oss har de ekonomiska fördelarna för skolan blivit jättestora. Linux och open source-program är förstås heller inte någon kostnad för skolan. I och med att vi använder gammal it-utrustning är den inte heller stöldbegärlig, säger Mattias Hemmingsson.

Gåvor blev räddningen

På Växthuset går i dag 115 barn från förskoleklass till årskurs fem. När skolan startades år 2002 fanns bara två Windows 98-installationer och en Windows XP. De följande åren, samtidigt som skolan växte, kom allt starkare krav på att alla elever och lärare skulle kunna använda internet, skriva dokument och skicka e-post. Men precis som många andra skolor har Växthuset en mycket begränsad it-budget.

I ett första steg fixade Mattias Hemmingsson kostnadsfritt fram ett antal äldre pc, platta skärmar och servrar från den ideella organisationen Infos datordonation. Klienterna levererades med bortplockade hårddiskar. De hade tidigare använts av personal vid Nutek och Kaufman bank, medan servrarna kom från SF.

It-systemet bygger på en Ebox-användarserver som är placerad i ett skyddsrum i skolans källare. På den finns allt från användarkonton till lagrade filer. Servern är i sin tur länkad med fyra terminalservrar: två på skolans övervåning och två på bottenplan. Terminalservrarna, som fördelar laster, är installerade med Edubuntu, ett Ubuntu med extraspråk för skolor. Mot dem kopplas de tunna klienterna som elever och lärare använder.

– I dag finns ett trettiotal klienter i skolan. Prestandan i de tunna klienterna är inget att skryta med. Fast det räcker fullt ut, eftersom all datorkraft i stället körs från terminalservrarna, säger Mattias Hemmingsson.

Om skolan skulle behöva fler klienter skulle det vara enkelt att koppla in fler, problemet är snarare att det inte finns tillräckligt med eluttag i lokalerna.

Alla fria program installeras från olika webbplatsers fria programbibliotek direkt in i terminalservrarna. På sajten GCompris finns exempelvis pedagogiska program som innehåller olika aktiviteter för barn mellan två och tio år. Som webbläsare på internet används Firefox och för ordbehandling har Mattias Hemmingsson installerat Openoffice. Han använder i princip enbart program som har granskats och godkänts av Ubuntu.

Ubuntu är vänligare

– När jag 2005 började bygga upp systemet installerade jag Freebsb, för att sedan byta till Mandrake. Men de operativsystemens gränssnitt var inte speciellt användarvänliga för skolbarnen. Därtill fanns det en del problem med skrivare och flash, säger Mattias.

Bättre blev det då han 2006 installerade Ubuntu 6.06. Det är inte bara kostnaden som ger Ubuntu en fördel mot till exempel Windows, utan även möjligheten för eleverna att själva i större utsträckning ändra utseende på sina skrivbord. I dagarna släpps version 10.04 av Ubuntu, som Mattias genast vill installera.

– Ubuntu gör även att vi inte behöver så mycket datakraft på våra terminalservrar. Varje terminalserver är utrustad med dubbla Pentium 4 på 3 gigahertz och 3 gigabyte i ram, säger Mattias Hemmingsson.

Han förklarar att administrationen av systemet är enkel eftersom det bara är fyra terminalservrar som man kan sköta alla klienter ifrån. Man kan även administrera alla användarkonton från Ebox-servern.

Skolan har en adsl-uppkoppling på 42 megabit per sekund för att nå internet. Den behövs hela tiden i dagens skolarbete för att eleverna ska kunna leta information och ladda ner dokument och bilder. Eleverna kan även logga in hemifrån till sina konton på användarservern, och skolan har ett trådlöst lan så att personalen ska kunna surfa trådlöst. Tillgången till spel är begränsad – barnen får antingen spela i webbläsaren ­eller använda de spel som redan är installerade i terminalservrarna.

Ingen porr på skolan

Mattias har också fixat webbfilter. Google Safesearch har installerats på systemets brandvägg som är en Pfsense open source. Det tar bort bilder och texter som innehåller exempelvis våld, droger och pornografi i sökresultaten.

"Det känns tryggt att
inte få in skadlig kod via
webbläsarna."

Varför valde ni just Linux i systemet?
– Dels har jag självt ett jättestort intresse för Linux, dels vill skolan hålla nere it-budgeten. Tack vare Linux slipper vi även virus och skadlig kod. Det känns tryggt att inte få in skadlig kod via webbläsarna, säger Mattias Hemmingsson.

Men det finns nackdelar med Linux. Vissa program som måste användas till utbildningen finns inte för Linux. Det innebär att skolan ändå måste ha några Windowsdatorer. Andra exempel på nackdelar är formateringar mellan exempelvis Microsoft-filer och filer i öppen källkod kan bli lite konstiga.

– Många lärare är vana vid Windows, och har lite svårt för Linux. De brukar fråga eleverna hur de ska navigera i systemet och i vissa öppen källkod-program. Jag brukar också utbilda i hur man ska använda systemet, säger Mattias.

Valet av system sätter dessutom press på att servrarna alltid fungerar. När det blir strömavbrott slocknar hela systemet då det inte finns någon extra försörjning. Som backup används en usb-hårddisk på 250 gigabyte, och programmet Rsnapshot tar löpande automatiska ögonblicksbilder av enheterna.

Växthusets servermiljö. Alla servrar är placerade i området ”Dmz” för internetåtkomst. Klienter finns i det skyddade nätet "Green". Brandväggen Pfsense kontrollerar trafik mellan Green och Dmz. Lastbalansering sker mellan de två Edu-terminalservrarna på varje våning. De servrarna är identiska, så användarna vet inte vilken de kopplar upp mot.

Linux uppfylla kraven

Mattias Hemmingsson tar oss med ned i det stora skyddsrummet i källaren, till användar-servern. Bredvid den surrar också en Zimbra e-postserver, en Vmware-server för virtualisering och en Linux Trixbox telefonväxel för ip-telefoni. I systemet finns dessutom en webbserver och ett dns som förenklar adressering av datorer på ip-nätverk. Alla servrar utom telefonväxeln har Ubuntu som operativsystem.

I ett annat rum, fullt med alla möjliga skolprylar, finns gamla datorer, skärmar och servrar som kan användas som reservdelar eller när systemet behöver byggas ut.

Skulle ett sånt här system kunna användas av andra företag?
– Absolut. Bäst lämpar sig den här typen av system för företag som mest bara använder sig av ordbehandlare, internet och mejl. Företag kan tjäna mycket på att se över vad deras datorer används till och om Linux kan uppfylla de kraven.

Byggdes upp snabbt

Sedan starten har Mattias Hemmingsson enbart lagt ner ungefär en månads heltidsarbete på att bygga systemet med terminalservrarna och klienterna. Förutom it-ansvarig har han även varit anställd som hjälplärare på skolan. För några år sedan pluggade Mattias it-kommunikation på KTH och SU, och numera jobbar han främst på ett annat företag där han driftar ett Linuxsystem. På skolan jobbar han bara några timmar i månaden.

Sedan en tid finns Linuxspecialiserade studenter som praktiserar på skolan, och en inhyrd Linuxkonsult finns att tillgå.

– Nu ska systemet vidareutvecklas. Ett mål är att installera nya tjänster, som exempelvis medieserver och kryptering, säger Mattias Hemmingsson.

Foto: Andreas Eklund

» Så går du vidare

• Några av skolans utbildningsprogram i öppen källkod kan du hitta på
  http://gcompris.net och http://tux4kids.alioth.debian.org.
• Läs mer hur de tunna klienterna fungerar på http://sv.wikipedia.org/wiki/LTSP
• Besök Växthuset via www.ahavaxthuset.se.