Levande media
Många SF-böcker har berättat om framtida massmedia och en av dem är Fredrik Pohls Venus är vår (The Space Merchants) från 1960, som omtalar blinkande tryckfärg i tidningarna.
Citat: ”Fowler Shocken satt böjd över skrivbordet och studerade det senaste numret av Tauntons Veckonytt när jag kom in till honom. Tidningen strålade i regnbågens alla färger då tryckfärgens specialbehandlade molekyler mottog fotoner droppvis och slungade ifrån sig dem i kaskader. ... Han la ifrån sig tidningen med omslaget nedåt; de gnistrande molekylerna gav ifrån sig en sista kaskad och slocknade när deras ljuskälla skars av.” Ett typiskt exempel på ”rich media” långt innan detta var genomfört på Internet.
Tryckta produkter som skimrar i regnbågens alla färger har vi haft ganska länge nu, sedan man börjat trycka aluminiumhologram, som ju faktiskt ”drivs” av inkommande fotoner. Tidningen Entertainment Weekly som kom ut den 18 september 2009 hade en inbyggd videoruta i form av en tvåtums 2,7 mm tjock LCD-skärm med 320 x 240 pixels upplösning. Metoden kallas för Video-in-print (VIP) och marknadsförs av reklambolaget Americhip. Displayen kan laddas med upp till 40 minuter film och batterierna, som räcker 70 timmar, kan laddas via USB. Nytt innehåll kan också laddas upp till displayen om man så önskar.
På en annan sida i Venus är vår hittar vi en annan uppfinning, ett reklam-”system som projicerar direkt på ögats näthinna”. Det är väl mer eller mindre på gång i verkligheten, framförallt för militärt bruk, men även hos det svenska företaget Penny som försöker ta fram glasögon för datorstyrning.
Det stora företaget Chlorella på Venus sysselsätter sig huvudsakligen med att odla kött. Det är varelsen Laura som växt ur en enda hjärtcell och som ständigt skördas och skickas till konsumenterna, lämpligt kokad och kryddad. Detta är på väg att bli en realitet tack vare stamcellsforskningen.
Roboten Robby från Förbjuden värld, (Forbidden planet 1956), snarast avancerad hushållsassistent. Men notera att den strandsatte professor Edward Morbius på planeten Altair IV demonstrerar den utdöda civilisationens musik genom att spela upp den på en liten musikspelare knappt större än en tändsticksask. Musiken lagras i små kapslar, stora som en fingerborg. En klar försmak av MP3-spelaren.
Som du ser så förverkligas de märkliga projekt som kallas Science Fiction, ett efter ett.
Här är författarna som tänkte i nya banor
SF- och fantasylitteraturen har många giganter som skapade fenomen och maskiner som senare har kommit att realiseras. Denna artikel tar bara upp ett litet fåtal.
Jules Verne (1828 - 1905, debuterade 1863) fransk författare som skrev om ubåtar, helikoptrar och månfärder innan något sådant ens var påtänkt. Han levde under den viktorianska tiden när industri och framtidstro blomstrade, och Charles Babbage höll på med sin differensmaskin.
Robert A Heinlein (1907 - 1988, debuterade 1939) amerikansk författare, var hård realist. Inte nog med att han uppfann mobiltelefonen, han funderade alltid på vad saker skulle kosta och vem som skulle betala för dem. Han har för övrigt fått en krater uppkallad efter sig på Mars.
JRR Tolkien (1892 - 1973, debuterade 1924 vetenskap och 1936 saga) brittisk författare som skapade den sagoberättelse som förmodligen gjort allra mest för att återinföra sagan i vardagen. Hans författarliv spenderades med två andra giganter, CS Lewis och Charles Williams, och Lewis ska då och då ha ogillat Tolkiens alver som dyker upp allt som oftast, med orden: "Ånej, inte mera alver nu igen".
Arthur C Clarke (1917 - 2008, debuterade 1937) brittisk författare, drömmare och vetenskapare med en annorlunda syn på utomjordisk intelligens. De flesta författare tänker sig att utomjordingar är elaka och måste skjutas i småbitar, medan Clarke mera ser en universell intelligens som människan måste uppgå för att bli hel. Under andra världskriget vara han radarspecialist på Chain Home-radarn och landningsradar.
Frederik Pohl (1919 -, debuterade 1937 pseudonym och 1953 eget namn ) amerikansk författare, som trots sin höga ålder fortfarande är aktiv inom SF-rörelsen. Han har vunnit många författarbelöningar, bland annat tre Hugo. Under sitt liv har han både varit redaktör för olika pulpmagasin, författare, radiopratare och SF-kongressarrangör.
Så går du vidare
Litauern Simonavicius anses ha kommit på principen för flerstegsraketen redan 1650. Läs mer på http://teknik360.idg.se/2.8229/1.231247/dags-att-revidera-ett-stycke-teknikhistoria
Massor av gammal fin SF finns till beskådan hos Project Gutenberg i bekvämt e-boksformat på www.gutenberg.org/wiki/Main_Page
Läs till exempel Jules Vernes ”Robur Världshärskaren”: www.gutenberg.org/files/3808/3808-h/3808-h.htm
Verklig 3D-TV: http://techworld.idg.se/2.2524/1.146446
