Linuxvärlden är verkligen fantastisk om man tänker på att operativsystemet finns i så pass många olika distributioner. Utbudet kan räknas i hundratal även om det bara är en mindre antal som har en större användarbas.
"Listan har satts ihop av Distrowatch.com"
För att ta reda på vilka Linuxdistributioner som är mest populära har vi tittat på den topplista för föregående år som har sammansatts av Distrowatch.com. Det är en privatägd webbplats som leverar nyheter, rankingar och andra upplysningar om Linuxdistributioner.
Listan är baserad på statistik från sajtens egen räknare som kontrollerar hur många besökare som letar efter information för respektive distribution. Vi hoppas att det ger en någorlunda god uppfattning om vilka distributioner som är allra hetast.
1 Ubuntu

Ubuntu är den mest populära Linuxdistributionen, med över 13 miljoner användare. Allt sedan början har man kritiserats för ett fult, brunt gränssnitt, men i den senaste versionen 10.04 LTS har man ändrat det, med inspiration från Mac OS X. Utvecklingen av Ubuntu stöds av Canonical Ltd. Företagets grundare Mark Shuttleworth är känd för att ha använt en del av sin förmögenheten för att bli förste sydafrikanen i rymden.

LTS-versioner stöds under fem år (serverversionen) och tre år (skrivbordsversionen).

Innehåller inte alltid den senaste mjukvaran.
www.ubuntu.com
2 Fedora

Fedora baseras på paketformatet RPM och utvecklas av Fedora Project som till 75 procent består av privata utvecklare och till 25 procent av Red Hat. Det är också Red Hat som sponsrar projektet, och i Fedora testas mjukvara som inte är mogen för Red Hat Enterprise Linux. Det centrala mjukvaruarkivet lär ha tagit emot uppdateringar från över 20 miljoner unika ip-adresser sedan Fedora 7. Senaste versionen är Fedora 13.

Alltid senaste mjukvaran – ibland lite väl ny.

Är inte alltid stabil.
www.fedoraproject.org
3 Linux Mint

Linux Mint är både baserad på och fullt kompatibelt med Ubuntu. Finessen med distributionen är att den ska kunna användas utan att man behöver krångla med en massa olika installationer, och därför har man lagt till webbläsare, media-codecs samt en rad andra komponenter i grundutförandet. Det finns hela sex utgåvor av Linux Mint, den största skillnaden mellan dem är att de har olika förvalda gränssnitt.

Har all den mjukvara som Ubuntu borde innehålla från start.

Ingen egentlig skillnad mot Ubuntu.
www.linuxmint.com
4 OpenSuse

OpenSuse drivs av Novell och är testbädden för deras kommersiella Linuxdistributioner SLES och SLED. OpenSuse inkluderar de tre grafiska gränssnitten KDE, Gnome och Xfce, och levereras med verktyget Yast2 som bland annat hanterar partitionering och uppdateringar. Fokus ligger för tillfället på tillämpningsservrar och via www.susestudio.com kan du bygga och köra en anpassad distribution inom loppet av några minuter.

Bra hårdvarustöd. Byggd för att fungera i företagsmiljöer.

Har inte det utbud av program som Ubuntu och Fedora har.
www.opensuse.org
5 Debian

Debian utgör basen för en rad andra distributioner och är känt för sina enorma valmöjligheter. Den aktuella versionen är anpassad för tolv olika datorarkitekturer (inklusive ARM och IBM System Z) och har mer än 25 000 mjukvarupaket. Namnet Debian kommer från grundaren Ian Murdocks dåvarande flickvän Deb. Murdock fick sedan uppdraget att sköta Suns community kring distributionen OpenSolaris.

Har det största programutbudet av alla Linuxdistributionerna.

På grund av långa släppcykler hinner mjukvaran ofta bli för gammal.
www.debian.org
6 Mandriva Linux

Mandriva Linux lanserades 1998, då med namnet Mandrake Linux. Mandriva baseras på en tidig version av Red Hat Linux och fick sitt genombrott då de var första Linuxdistribution att paketera KDE. Operativsystemet innehåller Mandriva Control Center som program för grundläggande konfigurering, och det ingår i verktygsuppsättningen Drakxtools. Sedan 2008 sker ett samarbete mellan utvecklarna av Mandrake och Turbo Linux.

En av de bättre distributionerna som använder KDE.

Den fria versionen känns rätt stympad.
www.mandriva.com
7 Puppy Linux

De flesta större Linuxdistributionerna har skapats av en grupp utvecklare, men bakom Puppy Linux står endast Barry Kauler från Australien. Precis som man kan förstå av namnet är distributionen av det mindre slaget, och därmed resurssnål – det krävs endast en processor på 166 megahertz samt 64 megabyte minne. Gränssnitten har inte root-konton, så alla användare har fullständiga rättigheter. Det innebär vissa säkerhetsrisker.

Fungerar utmärkt på en gammal dator som har begränsade hårdvaruresurser.

Mer ramminne i datorerna gör att distributionen sakta spelar ut sin roll.
www.puppylinux.org
8 PCLinuxOS

I början av 2000-talet skapade Bill Reynolds en serie paket som skulle förbättra dåtidens Mandriva. Det mynnande ut i det fristående PCLinuxOS, även kallat PCLOS. Mjukvaran distribueras som en live-cd och kan köras direkt från skivan eller installeras som vanligt. Om man har mycket arbetsminne i datorn kan den även att användas direkt från ett usb-minne. Flera mindre kända distributioner är baserade på PCLinuxOS.

Enkelt att skapa en fungerande USB-variant. Du kan uppgradera mellan versioner.

Osäkert projekt. Du vet aldrig när, eller om, det kommer en ny version.
www.pclinuxos.com
9 Sabayon Linux

Sabayon Linux bygger delvis på Gentoo Linux, med den huvudsakliga skillnaden att man har lagt till en installerare med förkompilerade paket i källkoden. Tack vare släktskapet med Gentoo kan man använda samma guider och artiklar för de båda distributionerna. Stöd finns för plattformarna x86 och x86-64 och mjukvaran distribueras i form av en live-dvd (det finns även en miniutgåva med live-cd). Senaste versionen kom i mars i år.

Utmärkt för den som gillar Gentoo men inte vill ta sig tiden att kompilera mjukvaran.

Lämpar sig inte alls för nybörjare.
www.sabayonlinux.org
10 Arch Linux

Minimalism och användarvänlighet var två av de ord som Judd Vinet hade i huvudet när han startade projektet Arch Linux. Han har undvikit grafiska utsvävningar – pakethanteraren har till exempel bara ett textgränssnitt. Operativsystemet är med andra ord inte lämpat för de som aldrig har använt Linux tidigare, men passar utmärkt för de som gillar att arbeta från kommandoraden. Arch Linux är anpassat för i686- och x86-64-processorer.

Mjukvaran uppdateras med alla nya stabila versioner strax efter de släppts.

Är inte så enkel att installera som upphovsmannen vill ha det till.
www.archlinux.org
11 CentOS

CentOS är binärkompatibel med Red Hat Enterprise Linux. Det är i stort sett en blåkopia av Red Hats version då man utgått från den källkoden och bara tagit bort logotyper och gjort andra mindre justeringar. Målgruppen är samma som Red Hats, alltså stora företag. Men CentOS har alltså inga som helst kopplingar till Red Hat. Användare får support via webbforum, mejllistor och chattrum.

Stabil som Red Hat Enterprise Linux, men gratis.

Du kan inte räkna med att få support från Red Hat.
www.centos.org
12 MEPIS

MEPIS består egentligen av flera mindre distributioner varav SimplyMEPIS är den mest populära. Den baseras på Debian och rekommenderas främst för vanliga skrivbordsdatorer och bärbara datorer. Mellan sex och tolv månader förflyter mellan varje större utgåva av MEPIS, och hur länge det i slutändan tar beror till stor del på hur mycket tid som grundaren Warren Woodford lägger ner på utvecklingen.

Är stabil eftersom mjukvaran baseras på Debian.

Har spelat ut sin roll som enkel och användarvänlig distribution.
www.mepis.org
13 Slackware

Redan 1993 började Patrick Volkerding att slipa på Slackware vilket gör den till en av de äldsta nu aktiva distributionerna. Den påminner om Unix och kännetecknas av enkelhet och stabilitet. För att hålla nere kodmängden undviker man att uppgradera komponenterna med nya funktioner och inriktar sig enbart på säkerhetsfixar. Slackware var länge endast anpassat för 32-bitarsdatorer, men sedan 2009 finns även stöd för 64 bitar.

Mjukvaran är precis så som utvecklarna tänkt sig eftersom Patrick Volkerding undviker att lägga till egna fixar.

Pakethanteraren klarar inte att lösa beroenden.
www.slackware.com
14 Free BSD

Free BSD liknar Unix, och vissa komponenter är till och med kompatibla med Unix. Distributionen utmålas som det pålitliga och robusta alternativet och finns för en mängd olika arkitekturer. Förutom persondatorer kan det även användas i exempelvis internetservrar och routrar. Tredjepartsutvecklare erbjuder tusentals program för Free BSD, som dessutom klarar de flesta vanliga Linuxprogram.

Kan med fördel användas i kommersiella stängda lösningar eftersom licensen inte är GPL.

Inte lika enkelt att arbeta med som Linuxbaserade distributioner.
www.freebsd.org
15 Kubuntu

Kubuntu är en avknoppning från Ubuntu som ingår i samma utvecklingsprojekt. Även om Kubuntu kör med KDE/Qt-baserade applikationer, paket och administrationsverktyg är det ändå möjligt att använda motsvarande Gnome/GTK-mjukvara som normalt körs i Ubuntu, och vice versa. Skrivbordet designades för att underlätta för dem som nyligen har gått från Windows till Linux och kan konfigureras på många olika sätt.

Den ultimata distributionen för de som vill ha kombinationen Ubuntu och KDE.

KDE-versionen sägs inte vara lika genomarbetad som vanliga Ubuntu.
www.kubuntu.org
16 Tiny Core Linux

Utvecklingsgruppen bakom Tiny Core Linux kommunicerar med omvärlden via irc-kanalen #tinycorelinux. Distributionens kärna upptar endast 10 megabyte och målet är att hela operativsystemet ska vara maximalt slimmat men ändå användarvänligt. Från och med version 1.4 har kärnan designats för att kunna köras direkt i minnet. En modell är molnbaserad och används via en applikationsläsare och programmen hämtas på nätet.

Minsta Linuxdistributionen?

Användningsområdet är starkt begränsat.
www.tinycorelinux.com
17 Gentoo Linux

Gentoo Linux skapades 1999, då som Enoch Linux. Merparten av alla komponenter distribueras som ren källkod – användaren måste själv kompilera koden för sin egen konfiguration. Endast enstaka paket som Firefox och OpenOffice finns färdigkompilerade. Gentoo var från början endast avsedd för x86-arkitekturen men finns numera anpassat för bland annat DEC Alpha, PowerPC, x86-64 och IA-64.

Operativsystemet optimeras för precis den processor du använder.

Installationen tar väldigt lång tid. Communityn har dragits med interna svårigheter.
www.gentoo.org
18 VectorLinux

Slackware utgör grunden för VectorLinux, från början utvecklat av Robert S Lange och Darell Stavem. Det finns i de fyra versionerna SOHO, Standard, Light och Live. Alla innehåller samma program för systemadministration, det vill säga Slapt-get som hanterar installation av program samt VasmCC som sköter konfigurering. Live-versionen gör att man kan köra systemet
direkt från en cd, bra om du vill testa Linux.

Fungerar väl på datorer med begränsade hårdvaruresurser.

Pakethanteraren klarar inte av att lösa beroenden.
www.vectorlinux.com
19 Knoppix

Knoppix fick genomslag på grund av att systemet kunde startas direkt från cd. Den versionen är på 700 megabyte (1 000 mjukvarupaket) medan dvd-versionen upptar 4,7 gigabyte (2 600 mjukvarupaket). Distributionen är användbar om du vill komma åt en hårddisk som har ett kraschat operativsystem, eller om du lätt vill bära med sig hela ditt operativsystem. Namnet Knoppix kommer från upphovsmannen Klaus Knopper.

Fungerar väl som verktygslåda.

I dag har de flesta Linuxdistributioner live-versioner vilket gjort att Knoppix spelat ut sin roll.
www.knoppix.net
20 Zenwalk

Zenwalk är visserligen baserat på Slackware men liknar numera knappast alls förfadern, även om kompatibiliteten mellan de två distributionerna när det gäller binära paket fortfarande finns kvar. Zenwalk är ett multifunktionellt operativsystem, men fokus ligger på programmeringsverktyg, multimedia och internet-applikationer. Det levereras med både grafiska och textbaserade verktyg för systemkonfiguration.

Till skillnad mot Slackware klarar Zenwalks pakethanterare av att hantera beroenden.

Egenutvecklad pakethanterare hindrar läsning av format som deb eller rpm.
www.zenwalk.org