En datorhall föds

Effektivare datorhallar

Ett större svensk-norskt projekt, FEM (Förnyelsebar Energi och Miljö), försöker ta reda på hur man ska kunna göra datorhallar effektivare. Bland de svenska aktörerna i projektet finns utöver Coromatic även Telia, Tieto, Compare och Banverket, samt Hammarö Energi, som kallar sitt delprojekt för SÄPOS (Sätterstrand Power Saving – hehe!). De har satt värmepumpar på ut-vattnet från hallen och lagt ned rör för att kunna använda överskottsvärmen till ett trettiotal byggnader i området och ett badhus strax intill. Vinsten med att koppla in värmepumpar före kylmaskinerna är att de senare inte alls behöver arbeta lika hårt, eftersom en del av värmen redan är försvunnen när ut-vattnet kommer fram till kylmaskinen. Samtidigt har man kunnat minska effekten i panncentralen i fjärrvärmenätet från en megawatt till 400 kilowatt. Värmepumparna kommer att dra 350 megawattimmar elektrisk energi per år, men den utvunna energin motsvarar cirka 1 200 megawattimmar.

Samtidigt slipper kylmaskinerna kyla bort 1 200 megawattimmar. När den andra hallen kopplas in nästa år tänker man återvinna 2,2 megawattimmar per år, vilket sänker produktionskostnaden för fjärrvärmen med 65 procent.

Intresserade har hörts av från Afrika, Kina, Norge, Turkiet och Harvard i USA. Det har gällt allt från kontinuitet, miljö och kluster till frikyla, och Sverige ligger bra till jämfört med resten av världen när det gäller att spara energi.

"Projektet har
rönt internationell
uppmärksamhet."

Handen på hjärtat: har ditt företag någonsin provat äkta katastrofåterställning? Är ni säkra på att backup-banden fungerar? Kan e-postdatabasen repareras i en annan, främmande server? Bergis? Eller är era rutiner mest till för syns skull? Det här är frågor som proffs kan hjälpa dig med.

Klicka för större bild

Fem forskare på plats

Compare har delvis förmått Karlstads universitet att ändra sin inriktning mot datadrift och provning. Tre professorer inom kommunikation, datasäkerhet och test arbetar vid Sätterstrand, liksom två heltidsforskare i ämnet katastrofåterställning.

Avsikten med Compares hallar är både att hyra ut hallutrymme och att experimentera med nya metoder för drift och säkerhet i sitt DART, Disaster and Recovery Test Centre, där man erbjuder företag och myndigheter att prova en avgränsad katastrof-återställning. En kommun och ett privatföretag har redan provat, och det gick sådär. Kommunens telesamband och nödwebb fungerade bra, men återläsning av backuperna från mailsystemet fungerade inget vidare. E-post är otroligt viktig både till vardags och i nödsituationer. Det blev till att skaffa nya, bättre rutiner.

En ny idé i hallen är direktdebitering av den el som kunderna förbrukar i den. Elen distribueras på skenor under datorgolvet och en kund kan haka på var som helst med en uttagsenhet bestående av en elmätare och ett antal trefasuttag.

Coromatic vill prova att låta intelligenta elmätare kommunicera via Power Line Communication med en central maskin för eldebitering.
Coromatic har valt miljövänlig släckgas för datorhallen. Halon avvecklades 1998 när man kom på hur skadligt det var för atmosfären. I stället använder man inertgasen argonit som minskar syrehalten till 11 procent i rummet. Då får de flesta ämnen svårt att brinna. Gaserna som argonit består av, argon och kväve, är naturligt förekommande. Trots att släckning pågår måste kylmaskinerna alltid fortsätta gå. Så måste det bli när man arbetar under hårda upptidskrav.

Klicka för större bild

Röken når aldrig taket

Aspirerande (andande) brandlarm är mer eller mindre standard numera. Det visar sig att om luftströmningen är riktig effektiv i en hall kommer brandrök aldrig upp till taket, så om branddetektorerna sitter i taket skulle de aldrig ens reagera om det började brinna. Därför går det rör ända fram till de enheter som kan tänkas koncentrera brandröken, nämligen luftkylarna. Där slutar röret i en tratt som suger in luften, men röret är perforerat utefter hela sin längd för att man inte ska missa något på vägen.