Mänsklighetens förmåga att lagra kolossala mängder information i världen har nu blivit uppmätt av forskare.
I en studie, som publicerats i vetenskapstidningen Science, beräknas den mängd data som lagras av olika tekniker fram till 2007 uppgå till 295 exabyte. Det är i runda termer jämförbart med lagringskapaciteten hos 1,2 miljarder hårddiskar (lite beroende på hur man räknar storleken på en genomsnittshårddisk), alternativt 295 miljarder gigabyte.
Forskarna har räknat ut siffrorna genom att beräkna mängden data som lagrats på 60 olika analoga och digitala lagringsteknologier under perioden 1986 till 2007. I detta har allt från hårddiskar, disketter och röntgenbilder till kretsarna på kreditkort räknats in. Studien täcker in en period som ibland även kallas för ”informationsrevolutionen” och rör den tid då många samhällen påbörjade en tydlig övergång till digital teknik.
År 2000 lagrades 75 procent av all global information enligt studien i analoga teknikformat, till exempel genom video- och ljudkassetter. År 2007 lagrades 94 procent av informationen digitalt istället.
De globala siffrorna låter säkerligen astronomiska, men dessa är på samma gång små i jämförelse med den informationshantering som naturen klarar, uppger forskarna. ”Mänskligt dna i en enda kropp kan lagra omkring 300 gånger mer data än vi kan lagra i alla våra tekniska apparater sammantagna”, säger Martin Hilbert, forskare vid universitetet University of Southern California
I studien definieras också den digitala ålderns start till att gälla från 2002, det år då de digitala systemens sammanlagda lagringskapacitet för första gången översteg kapaciteten hos analoga motsvarigheter.
