HDD SSD
Fundamentala teknikskillnader mellan hårddiskar och flashdiskar kan försvåra för brottsutredare.

Flashdiskar (ssd) hanterar data på en ett så fundamentalt annorlunda sätt jämfört med hårddiskar att kriminaltekniska utredare inte längre kan förlita sig på traditionella metoder för att säkra data som bevismaterial. Det uppger australiensiska forskare i en vetenskaplig rapport som beskriver datafunktionerna i ssd-enheters inbyggda mjukvaror (firmware).

Magnetiska medier som band, disketter och hårddiskar bibehåller ofta stora mängder data även efter det att filer markerats som borttagna av operativsystemet. Informationen skrivs inte över innan utrymmet faktiskt behövs. Flashdiskar däremot, lagrar data inuti nand-kretsar vars celler elektroniskt måste nollställas innan ny data kan lagras i dem.

Som en följd av denna egenskap har de flesta ssd-firmware funktioner som automatiskt utför en så kallad skräpborttagning. Proceduren ser till att permanent tömma celler som lagrar fildata som operativsystemet markerat som raderat. Skräpborttagningen börjar ofta så tidigt som inom tre minuter från det att flashdisken startats och sker utan någon som helst varning, uppger forskarna. Användaren behöver inte köra något kommando och flashdisken signalerar inte heller aktivt att rensningen sker.

Upptäckten har betydelse för brottsmål och civilrättsliga ärenden som bygger på digitalt bevismaterial. Om den enhet varifrån data hämtats ser ut att ha blivit manipulerad på något sätt efter omhändertagandet, exempelvis via automatiska firmware-funktioner, så finns det grund för motstående part i en rättsprocess att ogiltigförklara bevismaterialet, menar forskarna.

Det kan samtidigt tyckas som att detta står i kontrast med en tidigare rapport som uppger att datafragment i flashdiskar är svåra att permanent radera. Snarare är det så att vad de två forskningslagen menar är att data som lagras på flashdiskar inte på ett tillförlitligt sätt kan bevaras eller raderas på det sätt som är fallet för magnetiskt media.