Lättladdat via usb
Litiumjonbatteriet är på 1 400 milliamperetimmar och hanteras av en särskilt kraftkrets (Qualcomm PM7540) som sköter laddreglering, temperaturavkänning och överspänningsdetektering. Den innehåller drivning för flera dc/dc-omvandlare som gör om batterispänningen till de spänningar som Snapdragon och de andra kretsarna behöver. Laddning sker enligt den nya världsöverenskommelsen via usb-uttaget.

Processorn i Snapdragon kallas Scorpion. Den sitter i ena hörnet av asic:en och är en 32-bitars risc-processor enligt ARM v7-arkitektur med en klockfrekvens på en gigahertz. 98 procent av alla mobiltelefoner har en processor av ARM-arkitektur, vilken stödjer flera operativsystem – i HTCs implementation används Googles Android 2.1.

Operativsystemet, själva telefonfunktionen och grundläggande rutiner ligger i ett rom på 512 megabyte. Olika stödfunktioner som codec:ar, ekodämpning, brusreducering, drm-rutiner och dessutom all tillsatsprogramvara ryms i ett inbyggt primärminne på 576 megabyte.

snapdragon systemskiss

Allting som sitter på de gula databussarna finns inuti Snapdragonkretsen. Kretsen hanterar dock inte mikrovågor själv utan måste få hjälp av externa konverterare och effektförstärkare. Mängder av andra Qualcomm-kretsar hjälper till i periferin för att driva effekt eller hantera lcd-displayen som har väldigt många anslutningar. Dessutom finns ganska mycket diskret elektronik som sköter kraftdrivning. För mer detaljerad information, kolla in infocenter.arm.com

Bygg ut till 32 GB
Primärminnet räcker ingenstans när man skaffar nya applikationer, så det finns en extern minneskrets på ett par gigabyte från Hynix av den moderna nand-typen. Räcker inte det kan telefonen byggas ut med ett mikro-sd-kort på upp till 32 gigabyte, där man till exempel kan lagra foton, filmer eller pdf:er.

Grafiken hanteras av en särskild grafikprocessor inuti asic:en. Den kallas Adreno 200 och löper med en klockfrekvens på 600 megahertz. Den klarar att generera 22 megatrianglar eller 133 miljoner 3d-pixlar per sekund och är så stark att man utan vidare kan flyga tredimensionell flygsimulator på den med god inlevelse. Prova den med Laminar Researchs X-plane så får du se hur mjukt och riktigt flygningen flyter. Snapdragon-kretsen kan dessutom driva en lcd-display med maximalt 1024 x 720 pixlar, även om Desire-telefonen bara nyttjar 800 x 480 pixlar.

Finlir med varje watt
Du kanske fnyser åt 600 megahertz klockfrekvens, men betänk att hela paketet inte får dra mer än 50–100 milliampere. I en stationär dator kan man ödsla hundratals watt, men här finns det kanske en enda watt att leka med och det gäller att använda den på bästa sätt.

Telefonen utnyttjar en mängd olika sensorer. De tre accelerometrarna, x-, y- och z-led, används för att ta reda på hur telefonen hålls och lutas, bland annat för att växla visningsläge mellan liggande och stående bild. En magnetometer används som digital kompass för att kunna hitta magnetisk norr. En närhetssensor (proximity sensor) används till exempel för att känna om man har telefonen mot kinden och dra ned ljusstyrkan – displayen behöver inte lysa i örat. Ljussensorn (ambient light sensor) kan användas till att justera bildskärmens ljusstyrka efter omgivningsljuset.

Eventuellt kan man räkna gps-hanteraren Gpsone som sensor också, som känner telefonens position på jordytan. Hanteraren, som finns inbyggd i Snapdragon-kretsen har stöd för a-gps, assisterad gps, som kan få reda på vilka gps-satelliter som finns ovanför där du befinner dig som en tjänst i mobilnätverket, utan att behöva ta upp tid med att hitta dem själv. Det tar sekunder i stället för minuter, som det skulle göra utan a-gps.

Atmelprocessorn ATMEGA88V är en joker i sammanhanget eftersom det inte går att veta riktigt varför den finns med. Den är populär bland embedded-konstruktörer i bland annat leksaker och batteriladdare för att den är billig och har bra analog i/o-flöde. Det är därför troligt att den hanterar de besvärliga sensorerna som accelerometrar och kompass, men att den utför en funktion som med tiden kommer att byggas in i Snapdragon. Den kan mycket väl vara försvunnen i nästa version av telefonen.

Fakta: HTC Desire

Lansering: Mars 2010.
Sändare och mottagare: GSM 850, 900, 1800, 1900 MHz, HSDPA 900, 2100 MHz, GPS, Stereo FM RDS 87,5-108 MHz, Bluetooth 2.1, WLAN 802.11 b/g/n 2400 MHz.
Sensorer: Accelerometrar, digital kompass, sensor för omgivningsljus, optisk styrkula, kapacitiv 3,7 tums touchskärm med närhetssensor.

Särskilda egenskaper (programvarufunktioner):

  • Internet kan delas via usb och wlan.
  • Kameran klarar ansiktsdetektering och tillsammans med gps-data kan bilderna geotaggas.
  • En ovanligt kraftfull vit lysdiod fungerar som blixt och lampa.
  • Ringvolymen minskas så fort man tar i telefonen och stängs av om den vänds upp och ned.
  • Tyvärr blir telefonen närmast obrukbar när man går utomhus. Skärmen är mycket svår att tyda i solljus, ens om man skuggar med handen, till skillnad från äldre telefoner med transflektiv display. Lås oss hoppas att Qualcomm snart får fart på massproduktionen av sin reflektiva display Mirasol.