På Arlanda använder man radio. Massor av radio. Och allt på en gång. Det finns tre typer av radiosystem, sådana som ägs av Luftfartsverket och nyttjas för ”en route” (överflygningar), sådana som ägs av Swedavia (utrustning för flygoperativ verksamhet, kommunikationssystem för säkerhet med mera) och externa system som ägs av Swedavias kunder, till exempel flygbolag, marktjänstbolag, cateringföretag, butiker och restauranger.

Alla dessa kan störa varandra och det får inte ske. Någon måste övervaka så att alla regler följs, att ingen besvärar någon annan och att ingen sätter upp en sändare som stör flygkommunikation, navigering och radar.

Vi tog ett snack med Khaled Atta, tekniskt ansvarig för navigationshjälpmedel på Arlanda. Han sitter med i flygplatsens radioråd, en grupp ingenjörer som ska förhindra radiokonflikter som kan störa flygsäkerheten.

– Radiorådet består av ett antal kompetenta personer på Arlanda som kan olika radiofrågor. Allt som sänds via radio på flygplatsen ska hanteras av Radiorådet. Man får fylla i en ansökan och sedan bedömer Radiorådet om tjänsten uppfyller de höga säkerhetskraven vi har.

18 miljoner per år
Radiomiljön på Arlanda är väldigt komplex. I och med att flygplatsen har 18 miljoner passagerare per år är mobiloperatörerna mycket intresserade av att få sätta upp basstationer. Mot det får man väga risken för störningar i de system som Swedavia äger.

Arlanda skannar regelbundet av radiospektrum med spektrumanalysator för att se brusnivåerna och eventuella störande signaler. Det finns ett regelverk som klart och tydligt anger vad som är tillåtet och inte. Alla som avser att sätta upp en sändare måste fylla i en ansökan med syfte, effekter, antennriktning med mera. Radiorådet kan godkänna ansökan eller begära justeringar. Decttelefoner och annan lågeffektutrustning är dock undantagen.

Lte, alltså 4g, är godkänt för användning i samhället, men får man sätta upp det på Arlanda?

– Jo, det får man. Swedavia har ett stort intresse precis som övriga abonnenter av mobilnät som ger bättre täckning och högre kapacitet så länge det inte leder till allvarliga störningar i viktiga system. Vi har en ständig dialog med flera operatörer och vi är överens om hur vi ska hantera etableringen av lte på Swedavia-flygplatser.



Här är vi, säger Khaled Atta, tekniskt ansvarig för navigationshjälpmedel på Arlanda, och pekar på flygplatsens torn.

Den skotska incidenten
Ett av de nya lte-banden ligger kring 2,6 gigahertz och primärradarbandet, S-bandet, börjar på 2,7 gigahertz och sträcker sig upp till 3,1 gigahertz, där flygradar har den lägre halvan och maritim radar börjar vid 2,9 gigahertz. Man har redan sett störproblem på en flygplats i Skottland. Det slutade med att 4g-nätet fick stängas av.

– Vi känner till det där. Det är en del av vår omvärldsbevakning av både teknik och regelverk att känna till det, säger Khaled Atta.

Men vad beror det på? Utrustningen, radarn såväl som lte-basstationerna måste väl vara godkända och arbeta inom specifikationerna?

– Jo, men det kan vara utrustning från olika leverantörer som fungerar olika. Sen spelar uteffekter, antennplacering och cellplanering över huvud taget också in.



Markradarn är oumbärlig på dagens hårt ansträngda flygplatser. Den här bilden visar en tysk flygplats. De vita bokstäverna är ”tagg-ar” med fordonets namn. På den vertikala landningsbanan kan du se en svans av ekon efter KLM 1355 som är på väg att starta.