nsgu

Om atomklockorna är navigeringsdelens hjärta så är NSGU, Navigation Signal Generator Unit, dess hjärna. Den här 8,2 kilo tunga, redundanta dator med en klockfrekvens på måttliga 400 megahertz tar den ultrastabila utfrekvensen på 10,23 megahertz från atomklockorna, pseudo-random-kodar den och kodar på satellitens identifikation och andra systemmeddelanden. Det är den färdiga navigationssignalen som senare moduleras på olika bärvågor (L1, E5 och E6-frekvenserna) och sänds ned mot jorden. Som du ser på fronten är det två likadana spegelvända, redundanta halvor. Bild: RUAG Space

icdu

Den centrala datorn i satellitens plattform kallas ICDU, Integrated Control and Data Unit. Den har ansvar för satellitens grundfunktioner, till exempel batterikontroll, temperaturstyrning, riktning mot jorden och solpanelernas inriktning. Datorn väger 15,5 kilo och har en Sparc V7-processor med en klockfrekvens på 20 megahertz och 8 megabyte ram. Bild: RUAG Space

spm

Satelliten har två security processing modules, alltså krypterare. Både telemetrikanalen och styrkanalen till navigationsdelen framförs krypterade, för att stävja eventuella hackningsförsök. Modulerna drivs med varsin Sparc V7-processor på med 16 megahertz. De har två megabyte ram och en megabyte eeprom. De väger ett halvt kilo och drar 5,5 watt el. Bild: RUAG Space

De två IOV-satelliterna (svarta) monteras i noskonen på den ryska bärarmodulen Fregat (blank) ovanpå Sojuz-raketen. Du ser search and resuce-antennernas spiraler som sticker ut åt vänster på den ena satelliten. Allting står på en gulaktig plattform, som i sin tur vilar på vibrationsdämpande vajerspiraler. Attitydmotorerna på satellitens botten har fortfarande sin transportpackning kvar. Bild: ESA

Galileoprojektets tidsplan

EU har bestämt en tidsplan för hur det europeiska navigationssystemet ska implementeras:

2005: De två provsatelliterna Giove-A och Giove-B skickades upp som funktionstest och för att ”markera revir” hos frekvensmyndighet- erna. De ska fungera till och med 2011. Namnet Giove står för Galileo in-orbit validation element.

2011: Satelliterna IOV-1 och IOV-2 skickades upp 21 oktober 2011 för att visa på funktionen och prova maskinvaran. Namnet IOV står för In Orbit Verification.

2012: Ytterligare två IOV-satelliter skickas upp.

2013: FOC-satelliterna börjar skickas upp, totalt 14 stycken. FOC står för Full Operational Capability.

2018: Satelliterna i programmet FOC-2 skickas upp. När programmet är klart 2020 ska totalt 30 satelliter finnas på plats i tre olika banplan 23 222 kilometer ovanför jordytan.

Läs mer på nätet

Sida 3 / 3
Föregående Nästa

Innehållsförteckning