Fakta
Namn: Patrik Fältström.
Ålder: 46.
Bor: Utanför Lövestad, Skåne.
Utbildning: Magisterexamen i matematik
Jobb: Chef för forskning och utveckling på Netnod.
Bäst just nu: Mitt nya jobb på Netnod!.
Sämst just nu:
Bredbandsutbyggnad som inte leder till bra internetåtkomst.
Ser fram emot: När sommaren kommer

Du har varit med väldigt länge inom it, men hur kom du egentligen in på teknikspåret?

– Jag är matematiker i grunden, och några arbeten jag gjorde i tillämpad matematik i början av 80-talet byggde på att jag också använde datorer. De programmen var dock så usla så jag började förbättra dem. Det var så det började, och jag blev väldigt intresserad av datorer och kommunikation i mitten av 80-talet. Sedan gjorde jag ett arbete åt flottan 1986 och det ledde mig helt in på nätverk och datorer.

Jag har väl varit lyckligt lottad och inte behövt söka så många jobb. Jag arbetade åt KTH och flottan fram till 1995, sen jobbade jag åt ett företag i Montreal som skapade Archie, en sökmotor för ftp-sajter. 1996 ville Tele2 att jag skulle komma hem till Sverige, så jag jobbade åt dem fram till 2000, då Cisco, som hade försökt headhunta mig under stora delar av 90-talet, hörde av sig med ett erbjudande som jag tackade ja till.
Sen jobbade jag i Ciscos företagsledning fram till alldeles nyligen när Netnod erbjöd mig att leda deras nya forsknings- och utvecklingsavdelning.

Du har arbetat med många olika stora projekt, vilket har varit det roligaste?

– Något som man i efterhand ser var större än vi trodde då var när jag, Lars-Johan Liman, Ulf Vedenbrandt och några till hade i uppdrag att från valet 1994 till valet 2000 ansvara för distributionen av valresultatet från Skatteverket till tidningar, radio och tv. Vi var bara fem–sex personer som körde hela projektet, allt från att ha kontakt med media och lära upp dem i tekniken till att på valnatten se till att informationen faktiskt kom fram. Det krävde inte bara en plan b utan plan c och d också.

Det där blev sedan grunden för den nya valmyndigheten. Det var framförallt roligt för att vi fick visa att några personer med internetteknik kunde göra ett bättre jobb för en tiondel av vad en traditionell konsultfirma kostade på den tiden.
Inför valet 1994 var tidningar också tvungna att skaffa e-post för att få valresultatet, och när de skaffat e-post var det många som också drog igång sina webbplatser lite mer.

Vad tror du det är som har gjort att du blivit framgångsrik?

– En kombination av att jag är tillräckligt duktig inom teknik och att jag kan tillräckligt mycket om tillräckligt många områden för att till exempel kunna prata med beslutsfattare. Det finns många som kan mycket mer än jag inom olika specifika sakområden, förutom dns då.

Jag har ofta varit klistret mellan företagsledning och driftsorganisation. Jag har jobbat mycket med upphandling, kravställning och utvärdering. Det är bredden som betytt mycket för mig, och att jag skaffat ett stort kontaktnät, vilket gjort att det varit väldigt lätt för mig att skaffa hjälp. Till exempel hörde folk av sig till mig för hjälp med förbindelser till Thailand efter tsunamin. En annan gång var det någon behövde hjälp med en uppkoppling i Kongo. Ofta kan jag bistå med sådana saker genom mitt stora kontaktnät.

Både Ulrica Messing, Åsa Torstensson och nu Anna-Karin Hatt har ju haft rådgivande grupper och jag är den enda som suttit med i alla, så då gör man ju uppenbarligen något rätt. Jag är väl helt enkelt bra på att förklara hur saker funkar, och kan se när de inte gör det. Och jag har väl haft rätt tillräckligt många gånger.

Vad är ditt råd till någon som vill jobba med teknik och internet i framtiden?

– I Sverige har vi ett skriande behov av personer som verkligen förstår hur internet fungerar. Vi har en extrem brist på folk som förstår ip-protokollet. Vill man ha ett säkert jobb i framtiden ska man lära sig hur ip-paket flyttas runt på nätet. Det kan kanske låta tråkigt, men de som tycker att det är roligt ska inte släppa det, för det behövs verkligen sådana personer. Jag tror att internet och ip-protokollet kommer att vara bärare för all kommunikation i framtiden. All informationsteknologi och all infrastuktur måste vara designad på samma sätt som internetarkitekturen.

Vilka frågor tror du kommer vara viktiga i framtiden?

– Den första frågan jag tror är viktig är huruvida vi ska fortsätta använda internetarkitekturen eller om vi ska tillbaka till det gamla telekomtänket. Och det har att göra med om tjänster ska vara decentraliserade som mail, dns och jabber, eller centraliserade som Facebook och Twitter. Om du vill köra Twitter så måste du göra det via tjänsteleverantören Twitter, du kan inte starta din egen Twitter-server. Ser man däremot på Mysql eller Wordpress så kan du köra dem på din egen server eller välja att köra Wordpress som tjänst hos företaget Wordpress.

Den andra frågan handlar om hur många parter som ska vara inblandade i internetarkitekturen. Idag är det ju ofta så att någon äger sladden hem till dig, någon annan som sköter stadsnätet, och någon annan som sköter internetacessen och därigenom kommer du åt Twitter som valt att använda som tjänst. Då har du åtminstone fyra olika lager i värdekedjan, och kanske fyra helt olika spelare som är inblandade. Så om du gör något bus, vem av de fyra har eventuellt något ansvar att veta vem du är eller hjälpa polisen att ta fast dig?

För mig är det extremt viktigt att vi håller isär de här spelarna och att vi diskuterar vad de får göra, vad de måste göra, och vad de inte får göra. Vi har lyckats hålla isär de flesta andra viktiga funktioner i samhället. Det är ju svårt med jämförelser men vi har ju delat upp ansvar och funktioner för till exempel järnvägar, sjukhus, sophantering och mycket annat.

Finns det något stort problem du ofta ser på företags eller organisationers it-avdelningar idag?

– Det största problemet idag är att it-avdelningarna är en separat del av bolaget. För många it-avdelningar förstår inte att de ska jobba med support åt företaget och för många företag förstår inte att de ska ställa krav på it-avdelningen. De måste jobba mycket mer tillsammans. It-avdelningen måste intregreras i företagets organisation på samma sätt som exempelvis juridiska frågor.

Vad är ditt drömprojekt?

– Jag skulle vilja bygga ett system som gör att vi inte är begränsade till tiotusen samtidiga tittare på Melodifestivalen över internet via SVT, utan kan ha tio miljoner samtidiga tittare. Detta vad gäller moderna lösningar på allt från teknik till avtal.