Jan Kallberg har träffsäkert förutspått den tekniska utvecklingen vid flera tillfällen.
Han förutsåg bland annat den digitala revolutionen med mp3 redan på 90-talet. När han skrev en masteruppsats på Stockholms universitet prickade han också in phishing som ett kommande problem, ungefär sju år innan det faktiskt blev ett problem.
Han gav nyligen också ut boken "Framtidens internet som hot och möjlighet - ett tjugoårigt perspektiv till år 2030" där han belyser flera områden som rör internets utveckling och vilka problem vi kommer att brottas med. För en vecka sedan besökta han Stockholm för att medverka i ett seminarium som ordnades av internetstiftelsen Punkt SE, och som tog avstamp i hans bok.
TechWorld blev nyfikna på att höra hur han ser på dagens it-Sverige.
I Sverige har vi de senaste åren pratat mycket om de olika lagar som många uppfattar som intergritetskränkande, hur ser du på det?
- Förr eller senare bygger hela it-samhället på utbyte av data, och där tror jag personligen att vi kommer få en sammanklappning vad gäller personlig integritet. Det är ofrånkomligt.
- Med alla nya möjligheter att spara resurser och pengar genom olika tekniker som kan vara integritetskränkande uppstår frågan om till exempel PUL är värt så mycket att det ska få förhindra att de här saker genomförs, eller om PUL ska slaktas? Och då tror jag att man väljer att slakta PUL. Så enkelt är det.
Kommer folk att kunna vara anonyma i framtiden?
- Nej det kommer de inte vara. Det har de väl heller aldrig varit. Men ta USA som exempel, där har man byggt hela åtal på biltullsdata, man har helt enkelt kunnat bevisa var människor befunnit sig utifrån hur de fotats och registrerats i sin bil.
- Jag tror alltså att samhällsnyttan kommer att övertrumfa skyddsbehovet för den enskilde. Det rör sig om miljarder i samhällsnytta så det kommer vara svårt att argumentera mot det. Som jurist har jag alltid hävdat att lagstiftningen blir allt mer ologisk ju närmare statens egenintresse man kommer. När staten väl inser vilka värden som står på spel, det är då man kommer att offra hela PUL-resonemanget, som egentligen är en 90-talsprodukt.
Vilka risker ser du i det?
- Man vet väldigt mycket om människor, vad de gör och var de befinner sig. Jag tror att det delvis kommer att täppa till ventilerna i vårt samhälle, till exempel att kunna läcka till journalister. Om vi bara tar som exempel "Deepthroat" som försåg journalisterna med information i Watergate-skandalen. De möttes ju i ett garage där de utväxlade information.
- Idag finns betydligt större möjligheter för samhället att övervaka vilka som träffas, hur de rör sig och var de träffas. Övervakning är något vi ogillar, vi vill ha frihet. Men vi kommer få svårt att välja bort nyttan i den här enorma mängden data som kan samlas in.
Vilka andra hotbilder ser du i framtiden?
- Aktivister och hackers är bara brus, en liten störning. De kan inte sjösätta tillräckligt stora projekt för att utgöra ett allvarligt hot. Du kan inte hindra folk från att göra vissa saker. Det som ändrar spelplanen är militariseringen av internet och att statsaktörer blir aktiva.
- Sen kan man ju undra varför man ska hålla på och hacka och knacka på system när man kan köra vanligt mänskligt spionage. Det är ju mycket bättre att få tag på en kille på insidan som kan berätta allt mot pengar, fria droger eller vad han nu vill ha. Det kan vara hur enkelt som helst, leta reda på nåns profil på match.com, stäm en träff och sno hans laptop.
- Men som det varit tills nu, så ser jag inte samhällsfaran i hacktivism och den typen av attacker. Vissa gör ju en karriär på att måla fan på väggen med snack om digital Pearl Harbor och allt möjligt. Det finns konsultföretag och säkerhetsföretag som lever på att skrämmas. Får du däremot statliga aktörer som blir ett hot, då ändras förutsättningarna som är bortanför de flesta säkerhetsföretags begreppsvärld.
