Protracker fanns både till Amiga och Atari och stack ut med finesser så som en inbyggd editor för samplingar och möjligheten att spela upp musik i rätt hastighet på både pal- och ntsc-datorer.



En sampler hjälpte trackermusikern att skapa egna ljud. Hårdvaran köptes färdig (den på bilden hade även midi-portar)
eller som byggsats för den som gillade att leka med lödkolv. Bild: Big book of Amiga Hardware

"Det var tider det, då man satte sig på moppen med en låda floppydiskar och åkte och bytte alster!"

Lizardking minns de gamla goda tiderna

Gustaf-Grefberg
Gustaf Grefberg inledde sin musikkarriär under namnet Lizardking med en Amiga 500 och Soundtracker. I dag är det pc som gäller när han skapar sköna toner på Uppsalabaserade spelföretaget Starbreeze. Foto: Starbreeze


Gustaf Grefberg är i dag senior composer på spelföretaget Starbreeze Studios, men många som växte upp med datorer under 1990-talet känner honom som demomusiklegenden Lizardking. Hans musikintresse väcktes när han var elva år, då med ett halvtrasigt piano och en Commodore 64.

– På den tiden var man mer eller mindre tvungen att kunna programmering för att göra musik. Det kunde inte jag, så jag lärde mig datorlåtar på piano i stället. Jag började med musik på riktigt när jag skaffade en Amiga 500 och Soundtracker som kom med ST-01, en extra disk med samplingar. Då var jag helt såld, berättar Gustaf Grefberg.

Just samplingar var en viktig komponent för egna unika ljud. Gustaf Grefberg började sampla tidigt, cirka 1988, men allt var inte solklart från början.

– Jag lade en mikrofon mot stereohögtalaren för att sampla Depeche Mode till min Amiga 500. Jag insåg inte vad line-in-pluggen var till för!

Under Amigatiden avverkade Gustaf många trackers. Främst använde han Protracker.

– Det är en utmaning att göra låtar med fyra kanaler och 32 samplingar och få det att låta större. Sedan gick jag med i pc-demogruppen Triton och fick vara med och designa Fast Tracker 2 som Magnus Högdahl skrev. Det var som att ha en professionell samplerstudio direkt i trackern, berättar Gustaf Grefberg om sin favorittracker.

– Multisamplingar, envelopes och riktigt musstöd med ett snyggt gränssnitt var viktigt. Konkurrenter som Screamtracker saknade helt musstöd, det drev mig till vansinne. Fast Tracker 2 kunde jag använda till allt, även professionell musik där jag kopplade in externa syntar via midi, minns Gustaf Grefberg.

Hur skiljer sig ditt musikskapande i dag jämfört med förr?
– Jag saknar direktkontrollen av samplingar direkt i låten som man har med trackers. När jag skaffade min första hårdvarusampler hatade jag den med passion. Att sitta och ladda in ljud på banker och sedan koppla ihop dem med låtar kändes extremt omständligt. Å andra sidan har jag i dag tillgång till helt fantastiska softsynthar som ger enorma fördelar.

Gustaf Grefberg minns fortfarande alla sena nätter när han in i det sista finslipade känslan i en låt inför något demoparty.

– Jag lade ner hela min själ i varenda not. Jag minns också alla kompisar jag lärde känna. Det var tider det, då man satte sig på moppen med en låda floppydiskar och åkte till en polare och bytte alster!

Trackerprogram används än i dag. När gjorde du musik på sådan mjukvara senast?

– 1996 eller så. Sedan dess har det mest blivit softsynthar i Cubase- eller Logic-miljö, erkänner Gustaf Grefberg.
Många av Lizardkings gamla mod-låtar kan avnjutas på tinytw.se/modarchive