Södra Sverige slocknade
Det strömavbrott som släckte hela södra Sverige år 2003 var ett N-3-fel. Problemet var att det fanns ett oupptäckt latent fel i en manuell frånskiljare i Ringhalsverkets ställverk.
– Frånskiljaren hade dålig kontakt, hade blivit varm och låg nära haveri, men det fanns ingen detektering för detta. Helt utan samband med detta var ett av blocken i Oskarshamnsverket tvunget att stängas av. Det var en normal händelse som inte borde ha betytt något. Då ökade belastningen på Sveriges västsida vilket slutligen fick frånskiljaren att haverera. Det skulle inte ha betytt något eftersom ställverket var redundant uppbyggt, men när frånskiljaren kollapsade rent mekaniskt, föll den mot den redundanta delen och orsakade en kortslutning även där, vilket fick till följd att två av Ringhals reaktorblock kopplades bort.
I och med att de båda händelserna inträffade samtidigt, måste de andra stamledningarna bära hela överföringen till Sydsverige och Danmark. Det klarade systemet i nästan en minut, men därefter kunde inte spänningen i stamnätet upprätthållas utan ledningarna i ett snitt ungefär mellan Varberg och Norrköping frånkopplades av skyddsutrustningarna.
– Efteråt fick man koppla upp nätet successivt och återställa produktionen i kärnkraftverken. På stamnätsnivå var man klar efter en timme, men sedan fick man fortsätta ut på region- och lokalnäten, där man ofta får åka runt och slå till brytare manuellt. Det arbetet tog 4–6 timmar, säger Sture Larsson, tills nyligen teknisk direktör på Svenska Kraftnät.
En skenbar effekt
Under dagtid är belastningen på stamnätet hög och vattenkraften är uppreglerad. Ju högre belastningen blir, desto högre reaktiv effekt konsumerar nätet. Reaktiv effekt uppstår när ström och spänning inte ligger i fas. Det är en skenbar effekt som inte kan användas till något nyttigt utan bara belastar nätet.
– För att hålla spänningen inom tillåtna gränser måste man kompensera dels genom att utnyttja ledningarnas egengenerering, dels genom att magnetisera kraftverkens generatorer på ett särskilt sätt och styra den reaktiva utmatningen, säger Sture Larsson.
På natten, när produktionen är låg, råder det motsatta förhållandet. Ledningarnas egengenerering fungerar som en kondensator och kapacitansen kan bli för stor. Då måste man kompensera med induktanser, så kallade shunt-reaktorer i ställverken, som förbrukar reaktiv effekt.
Läs mer på nätet
- Svenska Kraftnät: www.svk.se
- Branschorganisationen Svensk Energi: www.svenskenergi.se
- Energimarknadsinspektionen: www.ei.se
- Om Brunkebergsverket: tinytw.se/brunke
- Om Untranverket: tinytw.se/untran
- Andra Städje-artiklar i ämnet: tinytw.se/karnkraft, tinytw.se/likstromshall och tinytw.se/mysel
- Aktiv effekt eller resistiv effekt: Verklig effekt som förbrukas av en last som får ström och spänning att gå i fas. Mäts i watt.
- Faskompensering, effektfaktorkompensering: Olika metoder att eliminera reaktiv effekt.
- Frånskiljare: En manuellt aktiverad brytare som används för at skilja av en anläggningsdel som ska repareras.
- Reaktiv effekt eller skenbar effekt: När ström och spänning är fasförskjutna. Mäts i voltampere.
- Reaktor, induktans: Inte kärnreaktor, utan en spole som används för att kompensera stamledningarnas kapacitans. Man talar om shunt-reaktorers förmåga att absorbera reaktiv effekt i enheten MVAr, megavoltampere reaktiv effekt, inte deras induktans i enheten henry.
- VAr, voltampere reaktivt: Mätenheten för reaktiv effekt.
- Överströmsskydd: Ett skydd som automatiskt bryter hela kraftledningen och aktiveras automatiskt, en säkring i elkraftsammanhang.
