Rejäla järnklumpar
– Sådana induktanser finns i storlekar upp till 200 megavolt-ampere reaktiv effekt, MVAr, rejäla järnklumpar med kopparlindningar. Vid behov av kapacitans använder man kraftkondensatorer, som ser ut som tjocka, bruna torn med en avrundad hätta upptill. Det finns även styrbara kompenseringsenheter, så kallade svc:er, static var compensators, säger Sture Larsson.

Mellan de olika nivåerna i elnätet finns ägargränser och den enkla regeln är att det reaktiva utbytet mellan de olika ägarna ska kunna regleras till noll. Om en regionnätsägare får problem med reaktiv effekt vid inmatning nattetid måste den ägaren kunna kompensera själv.

Faskompensering måste utföras överallt i nätet. Numera är det EU-krav att alla switchaggregat i förbrukarledet över en viss effekt ska ha effektfaktorkompensering, just för att skona elnäten, som blir allt hårdare belastade.

– Lågenergilamporna gör inte saken bättre, utan inför massor av reaktiv effekt, som någon någonstans måste kompensera bort. Glödlampor är inte så ”gröna” men förbrukar bara snäll, resistiv effekt, säger Sture Larsson.

Sverige säljer högspänt



Trefas 10 kilovoltsledning för distribution långa sträckor på landet.

När Sverige ska sälja och köpa kraft från omvärlden sker det oftast med högspänd likström, hvdc (high voltage direct current).

Den åstadkoms genom att man helt enkelt likriktar trefasströmmen och växelriktar i andra änden, och tvärtom. Strömmen kan flyta i båda riktningarna och dessutom kastas om momentant.

Likspänningen är på flera ledningar nu uppe i 400 kilovolt. I äldre överföringar använde man havet som återledare, men numera är det tvåledarsystem som gäller.

Alla Svenska Kraftnäts anläggningar styrs och kontrolleras via vad som kallas driftdatanätet. Det nätet är bara en av flera funktioner som utnyttjar Svenska Kraftnäts drifttelenät, som huvudsakligen består av optisk fiber förlagd jämte jordlinorna längs stamnätet.

Övriga kraftleverantörer, till exempel på regionnätsnivå, kan hyra kapacitet på drifttelenätet eller klara sin kommunikation på annat sätt. Svenska Kraftnät säljer emellertid överskottsutrymme i drifttelenätet, och en av de stora kunderna är Tele2.

– Av säkerhetsskäl är driftdatanätet helt avskilt från internet, säger Sture Larsson.



Det svenska stamnätet består av flera parallella, redundanta stammar. De röda ledningarna är 400 kilovolt och de gula är de äldre 220 kilovoltsledningarna.

Andra spänningar förekommer i grannländerna. Vattenkraftverken längs Lule älv ägs av Vattenfall, medan stamnätsledningarna söderut ägs av Svenska Kraftnät. Vattenkraftverken i Mellansverige har oräkneliga ägare.

Regionnäten ägs av Vattenfall, Fortum, Eon, Jämtkraft med flera, men de visas inte på kartan.
Sida 5 / 6
Föregående Nästa

Innehållsförteckning

Fakta

Ordlista

  •  Aktiv effekt eller resistiv effekt: Verklig effekt som förbrukas av en last som får ström och spänning att gå i fas. Mäts i watt.
  • Faskompensering, effektfaktorkompensering: Olika metoder att eliminera reaktiv effekt.
  • Frånskiljare: En manuellt aktiverad brytare som används för at skilja av en anläggningsdel som ska repareras.
  • Reaktiv effekt eller skenbar effekt: När ström och spänning är fasförskjutna. Mäts i voltampere.
  • Reaktor, induktans: Inte kärnreaktor, utan en spole som används för att kompensera stamledningarnas kapacitans. Man talar om shunt-reaktorers förmåga att absorbera reaktiv effekt i enheten MVAr, megavoltampere reaktiv effekt, inte deras induktans i enheten henry.
  • VAr, voltampere reaktivt: Mätenheten för reaktiv effekt.
  • Överströmsskydd: Ett skydd som automatiskt bryter hela kraftledningen och aktiveras automatiskt, en säkring i elkraftsammanhang.