Skrev många program
Andra program som skrevs av Stacken var Ktelnet, pc-routern Superrouter, e-postservern Supermailer och ett öppet afs-filsystem kallat Arla-Milko. Dessutom medverkade Stacken i skapandet av Heimdal, den öppna versionen av autentiseringssystemet Kerberos 5.
Stacken var också djupt involverade i Kom, ett av de första sociala medierna, och senare även Hackkom. Kom var ett meddelandesystem som utvecklats på QZ 1978, vad man kan kalla ett bulletin board – e-post fanns inte då. Försök av undertecknad att koppla in nyhetsmatning i Kom stöp på grund av att Tidningarnas Telegrambyrå inte trodde på elektroniska nyheter på den tiden.
Stacken har en utomordentlig förmåga att prata till sig stora minidatorer, kylanläggningar och allehanda kringutrustning. främst maskiner från Digital Equipment, som PDP-11, DEC-10, DEC-20 och olika Vax:ar. Maskinerna fick trevliga namn, som brukligt på den tiden, till exempel Nadja, Katja, Vera, Kicki och Elvira.
Visst var hon vacker, Katia? En riktig dator. Notera champagneflaskan och den gröna mikrofiche-läsaren för handböckerna.
Katia dög för 50 studenter
Katia var en DEC-10 (KA-10A), en 36-bitarsdator med 256 kord primärminne som kunde försörja 50 studenter med datorkraft för till exempel textredigering eller kompilering. Kraften var med andra ord inte ens i närheten av en modern pc, som numera knappt klarar av att förse en enda person med tillräcklig datorkraft.
Stacken började bygga sin egna 16-bitars mikrodator med Motorola-processor omkring år 1982, men tyvärr ledde utdragna diskussioner kring databussarnas effektförbrukning till att projektet skrinlades efter att ett kretskort wire-wrappats.
Experter på datorhallsbygge
Eftersom Stacken hela tiden knuffades runt mellan olika lokaler på KTH allt eftersom maskinparken växte, blev medlemmarna experter på att bygga datorhallar.
Den första stora hallen var cirka hundra kvadratmeter och låg i källaren på Brinellvägen 30, i folkmun B30. Den bestod av ett maskinrum för Katia, en maskin som var 10 meter lång, med stora skivminnen och kylanläggning, och en stor terminalsal utanför. Katia försåg även övriga KTH med datorkraft.
Glädjen blev desto större när föreningen fick disponera ett garage under KTH på cirka 340 kvadratmeter, som fick namnet Stora datorhallen.
Den bestyckades med ett antal Dec-10, Dec-20 och Vax, en ansenlig mängd skivminnen och omfattande reservkraft. Det fanns dessutom enorma roterande omformare för att skapa 115 volt 60 hertz till för en Dec-10 från USA.
Det var här Thomas Nyström fick excellera i kraftkablage och glödande omformare. Före B30:s tillkomst hade Peter Löthberg sin privata datorhall CCCC, Colossal Cave Computing Center, under Rosenlundsgatan i Stockholm dit många av Stackens maskiner skeppades för att köras igång och provas.
Stacken är en datorförening för studerande och anställda på KTH. Föreningens ändamål är att ge teknologer friare möjligheter att utveckla sitt datorintresse än skolans ordinarie datorundervisning medger.
Stacken har sedan skapelsen 1978 drivits av en omättlig hunger på maskinvara och en väldig förmåga att bygga datorhallar och skriva nyttig programvara.
1991 gjorde sig Litauen fritt från Sovjetunionen och de andra baltstaterna följde snabbt efter. När Stacken fick insikt i misären bara 40 mil från Sveriges kust föddes idén med en egen containeraffär. Stacken skickade Vax:ar och terminaler till universiteten i Riga och Tallinn, installerade dem och ordnade med internetförbindelse till KTH, en av de första linorna till det forna östblocket.
Några Vax 11/785 och 750 gick till Radio- och systemvetenskapliga fakulteten och VAX 11/785 till Institutionen för elkraft och energiteknik vid Rigas tekniska högskola, och en 2 megabit per sekund-radiolänk till Matematiska institutionen vid Lettlands universitet, som också fick ett antal Sun 3/50 arbetsstationer.
Stackens webbplats:
Föreningstidningen Stackpointer i pdf: Historien om skärmeditorn Amis:Baltikumprojekten (pdf):
Undertecknads första nätverkskarta: Intervjuer utförda av Tekniska Museet i samband med dokumentationsprojektet ”Från matematikmaskin till IT” (pdf):