SJ 3000 - Tåget som saknar lok

Kan ta till tryckluften
– Blir behovet av inbromsning större än vad återmatningen kan klara, tar systemet till tryckluftsbromsarna. De omvandlar raskt all rörelseenergi till värmeenergi, säger Anders Aabacken.

Tåg rullar å andra sidan väldigt bra. Rc-loket som undertecknad var med och provkörde, tycktes liksom aldrig någonsin stanna när man drog ned pådraget.

En lokförare uppgav en gång i SJ:s tidning Kupé att om ett X2-tåg kommer med full fart vid Älvsjö kan det om det inte finns några hinder, rulla ända in till Stockholms Central.

Det här försöker man givetvis utnyttja. X2 i normal trafik har få uppehåll och bromsar därför sällan. I normal trafik mellan Stockholm och Göteborg har det uppmätts att X2 återmatar i genomsnitt cirka 12 procent av inmatad energi.

150 kW måste bort
Med 95 procent verkningsgrad och 3 megawatt elektrisk effekt, måste 150 kilowatt kunna kylas bort. Kylutrustningen tar upp lika stort utrymme som en hel strömriktare.

Ett expresståg som X55 har långa temperaturcykler och därför vattenkyld elektronik, medan pendeltåg har korta temperaturcykler och vanligen kyls med luft. I X55 cirkuleras varmvattnet genom en värmeväxlare och värmen blåses slutligen ut som varmluft.

– Nedtransformatorerna är ligger i ett isolerande oljebad, som i sin tur vattenkyls via en värmeväxlare, säger Anders Aabacken.

Tåget är över huvud taget mycket servicevänligt. Säkringsskåpen, som här i bistrovagnen, dras rätt ut ur väggen och fälls ut.



SJ går den pösiga vägen i X55:s interiör, medan exempelvis tyskarnas och japanernas inredningsmodeller är betydligt striktare. Bild: SJ



Undertecknad var tvungen att prova hur det kändes att köra.

Bättre internet ombord
Trådlöst internet och mobiltelefonrepeatrar fanns även ombord på X2-tågen, men funktionen var aldrig särskilt övertygande. Till stor del berodde mobiltelefonproblemen på att operatörerna inte prioriterar järnvägarna på samma sätt som motorvägarna. Det är helt enkelt ont om täckning, och färdas man i radioskugga kan ingen repeater i världen hjälpa.

Nu ska det bli ändring på det – antennerna ska förbättras. Om allt annat fallerar finns det servrar ombord som innehåller ett antal hyrfilmer som man kan strömma till sin dator.

Tågets egen dator håller numera med en realtidsuppdaterad karta så man alltid kan se var man är. I varje vestibul finns en bildskärm med trafikinformation som uppdateras resan igenom och visar ankomsttid, hastighet, tåg- och vagnsnummer, vilka stationer som återstår, samt temperaturen ute. Dylika informationssystem fanns på de tyska höghastighetstågen år 2004. Nåväl, bättre sent än aldrig.
Handikapphjälpmedlen är också imponerande. För att rullstolsburna ska kunna ta sig upp för trapporna till kupén finns en imponerande servomotordriven lyft- och vridplattform. Dörrarna är dessutom så breda att en rullstol faktiskt kan rulla in. Det är helt omöjligt i X2.

X55 är kortare
X55 bör inte ses som en efterföljare till X2, utan som en komplettering. X55 är kortare (fyra vagnar i stället för fem eller sex) och har ingen korglutning. De ska användas på linjer med färre passagerare.

Tanken är att X2-tågen vid behov ska köras multipelkopplade två och två för att få plats för fler passagerare under högtrafik på de linjer där X2 blir kvar, något som sker redan i dag. Vad som ersätter X2-tågen i framtiden återstår att se.