Visst ser Curiosity grym ut? Som värsta stridsvagnen ur någon äventyrsfilm. Fast det här är bättre. Det är på riktigt. Foto (samtliga bilder): Nasa/JPL-Caltech/MSSS

Idag landade Mars Science Laboratory, MSL, på den röda planeten. Direkt kastar den sig över ytan med borrar, skopor och laserkanoner. Som vanligt har Nasa försett MSL med ett populärnamn: Curiosity – ”nyfikenhet”.

Landningen skedde 4 grader söder om ekvatorn, i den enorma kratern Gale, strax norr om berget Mount Sharp. På kraterns botten finns material som spolats ned från kraterväggen. Härifrån kommer man att kunna studera berggrunden i området, och det blir också här man börjar sökandet efter organiska molekyler.


Kratern Gale är 154 kilometer i diameter och träffområdet är 20 x 25 kilometer. Den här syntetiska sidbild är skapad med hjälp av höjdmätningar med radar från satellit och därefter draperad med en färgbild tagen från satellit.

Landningen i s-kurvor
Farkosten i sin kapsel ska styra sig själv ned genom atmosfären i en serie s-kurvor för att minska farten, precis som rymdskyttlarna gjorde.

Under nedfärden genom atmosfären ska en uppsättning instrument mäta de atmosfäriska förhållandena och farkostens uppförande i avsikt att samla in data som kan användas för framtida landningar.
När tre minuter återstår till nedslaget utlöses en fallskärm och den allra sista biten bromsas färden av bromsraketer som sitter i en ring runt farkostens övre del.

Två minuter före landningen kommer en videokamera kallad Mars Descent Imager att filma marken under farkosten. Filmen ska hjälpa forskarna att avgöra exakt var farkosten landat.

Under de sista sekunderna ska bromsraketerna fungera som en flygande kran som ska sänka ned marsbilen stående på ytan med en lina. Raketerna ska sedan förhoppningsvis flyga en bit bort innan de själva störtar ned. Metoden har inte provats praktiskt tidigare, men säkerligen simulerats åtskilligt.


Curiosity träffar marsatmosfären med 6,1 km/s på 131 kilometers höjd och börjar bromsa med s-formade manövrer. Attitydmotorerna som skapar svängarna sitter på kapselns baksida.


När farten inte längre kan bromsas med friktionen mot atmosfären utlöses en fallskärm som gör den sista inbromsningen. Den undre värmeskölden sprängs loss och Curiosity blottas.


Nära ytan lösgörs även den övre värmeskölden och fallskärmen. De sista hundra metrarna över marken kommer Curiosity att hänga i en raketburen plattform som hela tiden mäter höjden med radar och långsamt firar ned bilen till ytan. Därefter sprängs bärlinorna bort och plattformen avlägsnar sig.

Fakta

Mars Science Laboratory – ”Curiosity”

Avsikt: Att undersöka om landningsplatsen har eller har haft möjligheter till liv, och om så, om någon livsform eller rest av livsform finns kvar i dag.
Längd: 3 meter
Vikt: 900 kilo
Ojämnheter: Klarar 65 cm höga stenar
Daglig körsträcka: Cirka 200 meter

Allmänt om Mars Science Laboratory:
www.nasa.gov/mission_pages/msl

JPL:s vetenskapssajt om MSL:
msl-scicorner.jpl.nasa.gov

Programvaran i MER:
tinytw.se/merbil

Utmärkta artiklar om Phoenix Lander, Exomars och Exomars-fordonet finns på en.wikipedia.org/wiki

Hela 10 sidor om MER-marsbilarna och en unik artikel om svenska ÅAC satellitstyrning finner du i Jörgen Städjes specialtidning Teknikaliteter 1/2012 – finns att beställa i TechWorlds webbshop!