Fotar dag som natt

Mars Hand Lens Imager, MAHLI, är en mikroskopkamera på robotarmen. Den är i färg, med 1 200 gånger 1 600 pixlar och 13,9 mikrometers upplösning. Kameran har två vita lysdioder för nattarbete och två ultraviolett-dioder för fluorescensfotografering. Det finns en borste intill (DRT, Dust Removal Tool) som kan borsta rent stenen före mikroskopering.


MAHLI är mikroskopet, som egentligen ska sitta längst fram på robotarmen, här är det monterat på en transportplattform. Mikroskopet kan arbeta både dag och natt tack vare inbyggd belysning.

Radiation Assessment Detector, RAD
är en detektor för partikelstrålning på marsytan, såsom kosmisk strålning, högenergetiska partiklar från solen, neutroner, positroner, elektroner, olika joner, gammastrålning och andra partiklar som bildats i atmosfären och i de övre ytlagren. Dessa data används för att bedöma stråldos och risker för människor, såväl som för annat liv på ytan. RAD används också för att bedöma strålnivåerna under färden till Mars.


RAD är den lilla detektor som ska avgöra människans framtid på Mars. Den mäter strålnivåerna både på planetytan och under överfarten. Mars saknar magnetfält som kan ta hand om solens laddade partiklar. De kommer rakt ned på ytan och kan vara dödliga vid solstormar.

Rover Environmental Monitoring Station, REMS
, är helt enkelt en dubbel väderstation som sitter på kameramasten och ska mäta vindhastighet och -riktning, tryck, relativ fuktighet, atmosfärisk- och marktemperatur och ultraviolett strålning.

Dynamic Albedo of Neutrons, DAN, är en neutronspektrometer som ska mäta fördelningen av adsorberat vatten och hydrerade mineraler genom att bestråla planetytan med 14 megaelektronvolt neutroner. I princip kan man säga att den kan detektera vatten ned till 1 meters djup under marken.

Varmt vid 6,1 km/sekund
MSL Entry, Descent, and Landing Instrument, MEDLI, hjälper till vid landningen. Eftersom atmosfären består av koldioxid vet man inte så mycket om hur en värmesköld värms upp på vägen ned – det har inte gått att simulera. Enda sättet att få reda på detta är att kontinuerligt mäta temperaturer och atmosfärstryck under en landning. Kapseln kommer in i atmosfären 131 kilometer över ytan i en hastighet av 6,1 kilometer per sekund – värmeutvecklingen blir avsevärd.

MEDLI börjar mäta temperaturer och tryck så snart landningskapseln släppt från själva rymdskeppet, som ju inte avses landa. Mätningen sker med sju temperatursensorer och sju trycksensorer monterade på och i värmeskölden. Mätningen börjar cirka 10 minuter före inträdet i atmosfären och fortsätter tills fallskärmen utvecklats, cirka 4 minuter före landning.
Mars Descent Imager (MARDI) är kameran som pekar nedåt och ska ta bilder under hela nedfärden, efter att värmeskölden skjutits loss.

Fakta

Mars Science Laboratory – ”Curiosity”

Avsikt: Att undersöka om landningsplatsen har eller har haft möjligheter till liv, och om så, om någon livsform eller rest av livsform finns kvar i dag.
Längd: 3 meter
Vikt: 900 kilo
Ojämnheter: Klarar 65 cm höga stenar
Daglig körsträcka: Cirka 200 meter

Allmänt om Mars Science Laboratory:
www.nasa.gov/mission_pages/msl

JPL:s vetenskapssajt om MSL:
msl-scicorner.jpl.nasa.gov

Programvaran i MER:
tinytw.se/merbil

Utmärkta artiklar om Phoenix Lander, Exomars och Exomars-fordonet finns på en.wikipedia.org/wiki

Hela 10 sidor om MER-marsbilarna och en unik artikel om svenska ÅAC satellitstyrning finner du i Jörgen Städjes specialtidning Teknikaliteter 1/2012 – finns att beställa i TechWorlds webbshop!