Nettodebitering
Nettodebitering, alltså att egenproducerad el som överförs till elnätet får kvittas mot den el som förbrukas från elnätet, när blir det klart? Det verkar dra ut på tiden?
Svar: Regeringen tillsatte den 26 april i år en utredning som ska utreda frågan om nettodebitering, det vill säga ett system där småproducenter av el får kvitta producerad el mot inköpt el.
Utredarens uppgift är att föreslå ett system med nettodebitering som inte står i strid med bestämmelserna i EU:s energiskattedirektiv och mervärdesskattedirektivet.
Utredaren kommer också titta på hur man har gjort i andra länder. Jag är mån om att vi kan få ett system för nettodebitering som funkar och som håller över tid. Därför är det viktigt att reformen förbereds grundligt.
Ökad kvotplikt
Elcertifikat används vid handel med förnyelsebara energikällor. Hur ser ni på en ökad kvotplikt inom elcertifikatsystemet? När kan vi se effekterna av ett gemensamt elcertifikatsystem tillsammans med Norge?
Svar: Till 2020 ska hälften av all energi i Sverige vara förnybar liksom allt mer av vår elproduktion. För att nå det målet har ambitionen för elcertifikatssystemet höjts så att andelen förnybar el ska öka med 25 TWh till 2020, jämfört med 2002 års nivå.
Ambitionen för perioden efter 2020 är en fortsatt successiv ökning av den förnybara elproduktionen, vilket är en förutsättning för att vi ska nå våra långsiktiga klimat- och energimål. Nästa kontrollstation för elcertifikatsystemet kommer inträffa senast vid utgången av 2015, och därefter vart fjärde år. Hur en eventuell framtida ambitionshöjning ska se ut, och om det behövs en översyn, ska hanteras vid denna kontrollstation.
Den första januari 2012 öppnades det gemensamma elcertifikatsystemet upp för Norge. Inför starten av systemet bedömde Energimyndigheten att utbyggnaden kommer fördela sig ungefär lika mellan de båda länderna. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser om det blivit så. Samarbetet med Norge förväntas förbättra marknadens funktionssätt, genom en större likviditet och fler aktörer på såväl köpar som säljarsidan.
Både Sverige och Norge följer noga att den gemensamma elcertifikatmarknaden utvecklas i enlighet med det gemensamma avtalet. Avtalet mellan länderna anger att en första kontrollstation för den gemensamma marknaden ska ske senast 2015.
Kärnkraft
Hur ser planen ut för en framtida stängning av Oskarshamns kärnkraftverk?
Kan verkligen vindsnurror lösa våra energiproblem om vi lägger ned kärnkraften? Och hur mycket mer olja måste vi då importera från diktaturländer?
Janne Wallenius på KTH vill bygga en experimentanläggning kallad Electra, en sk snabb reaktor, som kan återanvända större delen av vårt lagrade kärnavfall. Med snabba reaktorer kan vi fortsätta med kärnkraft i 5000 år utan att behöva bryta nytt uran eller köpa nytt bränsle. Vi sitter på en guldgruva, bränslet blir gratis. Det resterande kärnavfallet minskas hundrafalt i volym och behöver bara lagras i mindre än 1000 år, från nuvarande 100 000 år. Tittar någon på detta?
Svar: Sveriges energipolitik utgår från Alliansregeringens energi- och klimatöverenskommelse från 2009 som tar sikte på att vår energiförsörjning ska bli långsiktigt hållbar. Sveriges stora beroende av storskalig vatten- och kärnkraft ska minska, genom en utbyggnad av den förnybara elproduktionen.
Energipolitikens roll är att sätta ramarna. Långsiktiga villkor har lagts fast för att främja den förnybara energin i enlighet med energipolitikens inriktning, framför allt genom de gröna elcertifikaten. Tydliga villkor har fastställts för eventuell förnyelse av kärnkraften. I dessa villkor ingår bland annat att en äldre reaktor måste vara permanent avstängd innan en eventuell ny reaktor tas i drift och att den nya reaktorn bara får uppföras på en plats där någon av de befintliga reaktorerna finns idag. Vid prövning av tillstånd för nybyggnation av kärnkraft gäller miljöbalkens regler om bästa möjliga teknik.
Regeringen har också tydliggjort att kärnkraften ska stå på egna ben, utan vare sig direkta eller indirekta statliga subventioner, i det ingår också att det inte heller är aktuellt med någon riktad statlig forskning för att främja ny kärnkraft.
Regeringen har därmed gett tydliga besked till både konsumenter och industri om vilka regler som gäller. Utifrån dessa spelregler är det upp till de aktörer som vill investera i energiproduktion i Sverige att avgöra vilka alternativ som är tillräckligt lönsamma att investera i. Det gäller kärnkraft lika väl som all annan energiteknik.
Elallergi
Några människor tror sig lida av elallergi eller elöverkänslighet, alltså att de inte kan vara i närheten av elledningar, högspänningsledningar, transformatorstationer, jordkablar, radiosändare, mobilbasstationer, trådlösa nät, DECT-telefoner, RAKEL mm. Detta är pseudovetenskap i stil med homeopati, virvlat vatten, psykotronisk strålning och spådomar.
Det behövs någon slags statligt program för att stävja pseudovetenskapen i samhället.
(Egentligen var vår fråga längre och mera detaljerad, men svar på dessa detaljer uteblev tyvärr.)
Svar: Under miljömålet ”säker strålmiljö” finns beskrivet att exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa inte påverkas negativt.
Strålsäkerhetsmyndigheten har i uppdrag att följa utvecklingen av människors exponering av elektromagnetiska. Hittills har man funnit få belägg för sådana hälsorisker. Man kan också konstatera att i de mätningar som myndigheten gjort är allmänhetens oro för hälsorisker i samband med elektromagnetisk strålning liten.
Text: Jörgen Städje
Alla bilder: Audrone Vodzinskaite-Städje
