Grafik från hela världen
Grafikgruppen var väldigt internationell, där arbetade personer från Finland, Australien, England, Frankrike och USA, såväl som Kelly Myers från Kanada, tidigare fx-skapare på tv-serien ”Battlestar Galactica”.
Berätta om programvaran som användes, uppmanar vi Samuli Torssonen, grundare av Energia Productions och datorgrafikansvarig för ”Iron Sky”.
– Autodesks program Maya användes för 3d-modellering och rendering av modeller, men Newtek Lightwave 3D användes för animering. Den är bra på månlandskap. Samma program har använts i ”Babylon 5” och ”Star Trek Voyager” och dessutom i min förra film, Star Trek-parodin ”Star Wreck – In the Pirkinning”. Foundrys Nuke användes för compositing, alltså när man lägger flera filmer på varandra eller ersätter det gröna i en greenscreen med en animerad bakgrund. Nuke finns både hos Steven Spielbergs bolag Dreamworks och hos George Lucas Industrial Light & Magic. På många ställen använde vi också delar av Adobes Creative Suite, som Photoshop, till exempel för att sudda upphängningsvajrar.
Ni behövde en jord och en måne. Hur byggde ni dem, och i vilket program? Och försök inte få mig att tro att ni gjorde alla kratrar för hand!
– Jorden var en bakgrundsmålning, en matte painting, i alla scener. Månen gjorde vi i Lightwave 3D med hjälp av texturer från månen hämtade från Nasa.
Explosioner är ett spännande kapitel. Använde ni syntetiska explosioner eller lade ni verkliga explosioner ovanpå rymdskeppen?
– Vi använde oss av en blandning av verkliga bilder från inköpta filmsekvenser och dator-animerade explosioner.
Var det inte fantastiskt att få bygga en egen version av en kommandobrygga från Star Trek och få dra alla gamla skämt?
– Jovisst, och vi använde oss av allt vi hade lärt oss under inspelningen av ”Star Wreck”. Jag hade gärna visat bryggan ännu mer, säger Samuli Torssonen.
I vilken upplösning renderades filmen i, slutligen?
– Det blev en 2k-film, med upplösningen 2 048 gånger 872 pixel. All datorgrafik i hela filmen renderades på fyra månader. Varje bildruta tog i genomsnitt 1–2 timmar att rendera.
250 000 hjälpte till
Under tillblivelsen stod filmteamet i kontakt med fler än 250 000 fans på veckobasis. 100 000 av dem fanns på You-tube, 90 000 på Facebook och 60 000 kommunicerade via filmens egen webbplats.
Totalt en miljon euro flöt in från fansen – bidragen kallas stilenligt för krigsobligationer. Filmteamet påpekar att det faktiskt rör sig om investeringar, för om filmen går med vinst, ska en del av denna återbetalas till investerarna.
– Det var ju egentligen inte obligationer som vi skrev på webbplatsen, utan bara ett sätt att stödja filmen. Alla fan-investeringar på över 1 000 euro kommer att återbetalas med ränta.
Bortsett från pengar, vad har folk bidragit med?
– Det är mycket. Forskningsdata, idéer i största allmänhet, länkar till referensvideofilmer, 3d-modeller, filmaffischer som skrevs ut för att användas i sceneriet under inspelningen, 3d-texten i den andra förhandsvisningsfilmen samt en del ljud, bland annat radiokonversation mellan skeppen i den jordiska rymdflottan. Det mesta var inte crowdsourced, det var bara vissa delar som allmänheten fick bidra med, säger Samuli Torssonen.
Digitala bidrag som inspelad dialog och bildförslag togs emot via sajten Wreckamovie.com.
Var det svårt att be utomstående om bidrag utan att avslöja för mycket av handlingen?
– Nej, inte särskilt. De uppgifter vi delade ut var små och begränsade. Det var detaljer som inte avslöjade helheten.
En väldig mängd människor har alltså bidragit med pengar, digitala bidrag och inspiration. Så för en gångs skull var eftertexterna intressant läsning för många.
Öppen lansering
Även lanseringen av filmen präglas av öppenhet. Vem som helst kan ladda ned teasern, videofilerna, ljudeffekterna och titelsången ”Under the Iron Sky” (som för övrigt låter som något som framförts av Billie Holiday, men lite ihåligt eko à la ubåtsskrov) och dessutom göra sin egen remix och publicera, så länge man inte tar betalt.
Crowdsourcing betydde alltså i det här fallet även att fansen bidrog med sitt kunnande, och det löpande under filmskapandet. Manusförfattarna hade inte fått till den tyska militära dialogen helt korrekt, och i ett långt kommentarträd på Wreckamovie kommer tyskspråkiga personer in med ett antal förslag för att få dialogen mera verklighetstrogen.
