Ett av årets stora modeord i it-administrationssvängen är byod, förkortning för bring your own device. Det är den ganska så bokstavliga beskrivningen av ett fenomen som blivit allt mer aktuellt i stora som små organisationer, och som innebär ett ofta helt nytt och radikalt annorlunda sätt för it-avdelningen att förhålla sig till klienter i it-miljön.
Fler tar kraft med sig
I korthet bottnar fenomenet i den ökande privata användningen av kraftfulla klienter som användaren bär med sig hela tiden, det vill säga främst smarta telefoner och surfplattor. Spridningen av dessa har under de senaste två–tre åren fullständigt exploderat. I dag har nästan varenda anställd en privat enhet i fickan, med vilken de kan utföra många av de saker som de traditionellt gjort på den av it-avdelningen tilldelade datorn.
De tydligaste exemplen på det här är enkla men ack så viktiga sysslor som e-post, kalender, webbåtkomst och själva telefonin. Men i själva verket är dagens smarta telefoner så kraftfulla att det mesta av ett företags applikationer i teorin skulle gå att köra i dem. Kund- och säljstöd, ekonomisystem, dokumentdelningsplattformar, intranät, databasgränssnitt och så vidare är inga prestandakrävande applikationer på klientsidan, och med rätt anpassning kan de utan tvekan nås ifrån till exempel en IOS- eller Android-telefon.
Hitta motivationen
Den mest grundläggande frågan för företagets ledning och it-chef är kanske motivationen att ta tag i användarnas önskemål om att få använda privata enheter. Varför inte bara säga ”nej, det här är för komplicerat” eller ”nej, för osäkert” eller ”nej, vi har en bra lösning redan, så vi fortsätter att använda de stationära och bärbara pc-klienterna vi har och släpper inte in några okända enheter i it-miljön”?
– En orsak till att byod har fått stort genomslag och blivit ett viktigt begrepp är att kraven på förändring faktiskt inte bara kommer nerifrån, utan även från ledningshåll, berättar Mats Ericsson, teknisk chef för emea-området på F5 Networks.
– Vi kan ta en av våra kunder i Storbritannien som exempel. Den nya cio:n stegar in till sammanträdesrummet, halar upp sin Ipad och undrar hur han loggar in på nätverket. När han får reda på att nej, det kan du inte göra, var svaret helt enkelt att det var något it-avdelningen fick se till att ordna. Och därmed var bollen i rullning på den arbetsplatsen.
Mats Ericsson menar dock att det här med byod egentligen inte är något särskilt nytt. Anställda har ända sedan bärbara pc blev vanliga i hemmet tagit med sig dem till jobbet och använt för jobbsysslor, framförallt i mindre företag där en it-policy kanske inte har varit lika välformulerad och efterlevd med konkret åtkomstkontroll för it-resurserna. Men det har varit ett relativt litet problem jämfört med de krav som nu i allt högre utsträckning ställs.
Motivationen att hitta en byod-lösning handlar delvis om att problemet faktiskt finns. De anställda kommer att finna vägar att göra saker på, för deras del, bästa sätt. Och om inte it-avdelningen ligger steget före och tillgodoser de behoven hamnar lösningarna utanför deras kontroll.
– Jag tror att det bottnar i att synen på it har förändrats generellt, säger Toni Drk, strategichef på HP.
– För fem år sedan gick man till videobutiken och hyrde en dvd-film. I dag förväntar sig mediekonsumenten att samma upplevelse ska kunna levereras med ett par klick. Samma sak syns också på företaget. Ingen accepterar att man ska behöva fylla i ett formulär och sedan vänta i flera dagar eller veckor på att it-avdelningen manuellt ska ge en användare tillgång till ett visst system. Inte när de ser hur det sköts i den privata sfären med tjänsteportaler på webben och on demand-tjänster, säger Toni Drk.
Detta är BYOD
Byod är en förkortning för bring your own device. Det är ett växande fenomen som innebär att de anställda tillåts ta med privatägda enheter till arbetsplatsen och använda dem för att komma åt organisationens it-resurser, till exempel e-post, filservrar och databaser.
