... och så nästa stuga
Med dagens nyckel kunde man forcera hela meddelandet. Det var naturligtvis på tyska och fick lämnas över till nästa stuga för översättning. Om det var ett viktigt meddelande, till exempel om ubåtsanfall mot fartygskonvojer, gick det omedelbart ut från Bletchley Park till London.
Oavsett detta hamnade meddelandet härnäst hos indexerarna som började plocka ut information till indexdatabasen, ett jätteregister med pappkort man bara kallade indexkort. Korten sorterades på en mängd olika kriterier, till exempel fartyg, hamnar, platser och positioner. Allt eftersom kriget förflöt tillfogades mer och mer information på korten, med datum och tid för varje händelse.
– När klartexten skulle ut från Bletchley Park chiffrerades den igen med Typex. I och med att meddelandet lämnade Bletchley Park på chiffrerad form fick det statusen ”Ultra”. Det kom till London antingen som ett telex eller med ordonnans, dechiffrerades och lämnades till militärledningen, säger Peter Wescombe.
Efter kriget slutförvarandes meddelandena i lådor hos Government Communications Headquarters (GCHQ) i Cheltenham, den brittiska motsvarigheten till FRA. Även indexkorten hamnade till sist hos GCHQ. Och där kunde historien om Bletchley Park ha slutat.
Efter kriget gick det inte så bra för det som var kvar av anläggningen. Ingen pratade bredvid munnen och all kryptografisk utrustning förstördes. Bletchley Park började förfalla och 1991 skulle hela rasket rivas och lämna plats åt nya bostäder.
Det var då Peter Wescombe trädde in och startade Bletchley Park Trust och den kampanj som på mycket kort tid räddade stället och fick igång restaureringsarbeten.
Kriget minut för minut
Indexkorten, tillsammans med Ultra, är något så unikt som en skriftlig redogörelse för andra världskriget, nästan minut för minut, faktakollad och sorterad på alla kända objekt som förekommit under kriget. Allt som hittills skrivits om kriget har varit mer eller mindre kvalificerade gissningar, men med indexkorten i sin hand kan man få fram den absoluta sanningen.
Ja, eller det hade man kunnat om dokumenten varit sökbara. Som det är nu, är det cirka en miljon pappkort och lika många Ultra-telegram, nedpackade i lådor. Ingen vet exakt hur mycket material det är, men det har Hewlett-Packard bestämt sig för att ta reda på genom att scanna hela materialet och publicera alltihop på internet. HP har skänkt utrustning och Hyland Software har skänkt ett indexerings- och publiceringssystem.
Bletchley Park lever i dag som ett museum på bidrag från välvilliga donatorer och på besöksintäkter.
De hjälpte oss till frihet. Besök parken, eller titta in på deras webbplats och donera!
Arbetsgången vid forcering av tyska telegram
Läs mer
- Bletchley Park: www.bletchleypark.org
- Om Biuro Szyfrów, Marian Rejewski, Typex, Bombe och Enigma finns utmärkt information på Wikipedia. Läs särskilt detaljerna om Enigmas delar i högerspalten på den artikeln: en.wikipedia.org
- Min artikel om återskapandet av Turings dator Colossus: Nätverk & Kommunikation nr 13/2002