sr 700 panorama

Railcare Snow Remover 700 med tillkopplat TMX-lok. Det här är transportläget, med snöslungan på godsvagn längst till vänster. Den kan själv ta sig ned från vagnen.

elverk

Hela tågsättet strömförsörjs av ett elverk på 180 kilowatt.
Visst hade man kunnat använda sig av kontaktledningen, i den mån sådan finns, men det hade blivit besvärligare rent eltekniskt. Bakom elverket syns den vita dieseltanken som förser brännaren och motorerna med diesel.

sm

All den nedsmälta snön hamnar till slut i smältvattentanken. Den rymmer 55 kubikmeter och håller ständigt 4 grader. Den gula slangen används när man tömmer ut vattnet.

Mård i stolpen
Mats Johansson fortsätter med att berätta en anekdot om att en mård nyligen klättrade upp i en stolpe och orsakade kortslutning. Så det verkar som att Trafikverket har själva naturen emot sig.

– Det kan man säga. Fåglar är en förhållandevis vanlig orsak. När fågeln kommer i kontakt med bärlinan gör ljusbågen att linan värms upp tillräckligt mycket för att dragkraften ska slita av den. Eller om en fågel sätter sig på ett stillastående tåg och kommer åt en högspänningsdel, då är det mycket troligt att kontaktledningen värms upp så mycket i anliggningspunkten att spännkraften drar av den, säger Mats Johansson.

Skrapa och glycerol
Trafikverket har gjort olika försök att åtgärda kontaktledningsfelen. Ett av dem var att montera en isskrapa på strömavtagaren på ett servicefordon och helt enkelt åka långsamt och skrapa is. Dessutom har man provat att täcka ledningen med glycerol som förhindrar isbildning.

Men det är ont om tid på banorna, i synnerhet på enkelspårslinjer som har persontrafik på dagen och godstrafik på natt­en, och åtgärderna måste göras återkommande.

– Vi har också försökt skicka ström genom kontaktledningen från en omriktarstation till en annan, värma tråden och smälta isen. Tanken är god, men uppvärmningen blir tyvärr inte tillräckligt stor, för ledningens area är främst anpassad för att ge så litet spänningsfall som möjligt, säger Mats Johansson.

En tiondels sekund
Nyligen uppstod ett spänningsbortfall på en tiondels sekund i Fortums 220-kilovoltsnät, vilket fick olika system att falla ur, bland annat hos kommunala elverk, tunnelbanan och järnvägen.


Mats Johansson, Trafikverket.

– Sådant kan man tycka att anläggningarna borde klara, men det gick en del säkringar i våra signalanläggningar på Stockholm Central och Stockholm Södra och i signalställverket i Skavstaby där Arlandabanan grenar av. I kombination med att den avbrottsfria kraften som finns där inte fungerade korrekt, gick det ställverket ur drift och fick återstartas manuellt. Trekvart efter den händelsen inträffade ett hittills okänt fel i datakommunikationen från tågledningscentralen i Stockholm, så att den tappade kontakten med alla banor från Katrineholm till Uppsala, på grund av att säkringar i strömförsörjningen till transmissionsutrustningen av okänd anledning löste ut. Då kunde tågledningscentralen inte längre styra trafiken och såg inte längre var tågen fanns. Trafiken avstannade tämligen omedelbart, berättar Mats Johansson.

Det finns inte en enkel lösning, säger Trafikverket. Man kan inte bara säga att ”nu ska vi skärpa oss” och så ge dem mer pengar.
– Det är inte så enkelt. Rätt ofta är det ”okänd anledning”, men vi jobbar allt mera med att ta reda på anledningen till haveriet, säger Mats Johansson.

bortmaskinen sk-250

Borstmaskinen SK-250 rusar fram. Med sidoborstarna ute kan fordonet sopa rent en gata på 5 meter. Operatören kan fälla borstarna ut och in och höja dem för att undvika hinder som elskåp och signaler på marknivå. Bild: Railcare

magnus tittar ut

Railcares tekniker Magnus Karlsson tittar ut från smälttanken. Ibland måste tanken sopas rent från grus och sten som åkt med i snöslungan.

Röjning behövs
Okej, men kontaktledningarna står ju som spön i backen – nog måste det finnas mer man kan göra? Vi frågar Anders Bülund, strategisk teknikkoordinator på Trafikverket.


Anders Bülund, Trafikverket.

– Trädröjning är en viktig åtgärd för att förhindra att träd faller på ledningen när det stormar. Vi har också kameror som tar bilder av passerande fordons strömavtagare, gör egen bildbehandling och jämför med en korrekt strömavtagare och larmar. Dessutom tittar vi manuellt på bilderna, säger han.

Det som kan hända är att det uppstår skador på kolslitskenan överst på strömavtagaren, som till slut kan växa så mycket att avtagaren fastnar på ledningen och havererar. Många ljusbågar på grund av is på bärlinan kan orsaka snabb förslitning på kolslitskenan.

En annan viktig åtgärd för att minska haverierna kallas auto­drop. Strömavtagarna hålls upp med tryckluft och en del av tryckluftkretsen slutar i en kanal inuti kolslitskenan. När den slits igenom pyser tryckluften ut och strömavtagaren faller ned. Autodrop införs successivt och i slutet av nästa år kommer 80 procent av alla fordon i landet att ha den.

– En annan åtgärd är inspektion. Vissa nedrivningar beror på att bärlinan kan brista för att den åldrats, och sedan ett halvår tillbaka har vi en ny mätvagn som vi använder för att undersöka slitaget på kontaktledningen. Vi har stoppat ett antal tåg efter sådana upptäckter, där det fanns risk för haveri om tåget hade fått fortsätta, avslutar Anders Bülund.

Som en stor dammsugare, men för snö

Snow Remover 700
Elkraft: 180 kW
Drivspänning: 400 volt trefas
Hydraulkraft: 350 kW
Värmeeffekt: 12 MW
Arbetshastighet: 3–4 km/t
Ljudnivå: Inte så farligt
Arbetsradie: Hur lång som helst
Vattenkapacitet: 55 m²
Reglerbar sugeffekt: Ja
Indikering påsbyte: Ja
Ergonomiskt handtag: Många
Dimensioner: Bredd: 3 m
Höjd: 4,55 m Längd: 58 m + snöslungan 7,5 m + loket
Spårvidd: 1 435 mm
Vikt: 70 ton + vatten
Färg: Off-white med dekorationer. Snöslunga: varnings­orange.
Medföljande tillbehör: Inte många
Kräver körkort: Ja, grundutbildning för att köra arbetsredskap.